Analys om

Söndagskrönika: Att Elon Musk köper twitter löser inte alla världens problem

Entreprenören Elon Musk köpte i veckan twitter för 400 miljarder svenska kronor. Går affären i hamn är han om sex månader ensam ägare till företaget. Utan några aktieägare och en annonsmarknad att ta hänsyn är frågan vad han kommer att göra. Brit Stakston analyserar veckans stora mediesnackis.

I veckan stod det klart att superanvändaren Elon Musk med dryga 89 miljoner följare avser att köpa Twitter och att bolaget därmed avnoteras från börsen. Köpet uppges finansieras med en mix av egna pengar, säkerhet i Tesla-aktier och lån. Troligen kommer han sälja en del Teslaaktier den närmaste tiden. Tesla-aktien har också fallit med 11,08 % de senaste fem dagarna.  

Glädjevågorna gick höga bland mediekritiska riskkapitalister, libertarianer och den politiska högern i USA. Och med banala självklarheter om yttrandefrihet som ”ett bra tecken på hälsosam yttrandefrihet är om någon du inte gillar är tillåten att säga något du inte gillar” fick stora delar av västvärlden gå i spinn.

När riskkapitalisten David Sachs intervjuas hos Fox News tillskriver han köpet av Twitter samma betydelse som Berlinmurensfall var för utvecklingen av den fria världen. Och han är absolut inte den som gått längst i överord av betydelsen för demokratin genom detta uppköp.

Elon Musk själv spar inte heller på sina visioner av vad han står inför och menar att ett förbättrat twitter är nyckeln till en försäkring för att världens friheter inte inskränks.

– De civilisationsmässiga riskerna minskar om förtroendet för twitter ökar, sa Elon Musk i en Ted-intervju med Chris Anderson i Vancouver, Kanada veckan före köpet av Twitter.

Han vill förbättra twitter så att det fullt ut ska bli det sanna fria öppna digitala torget där frågor som är avgörande för mänsklighetens framtid ska kunna diskuteras.

Det finns uppenbara problem med Twitter och det är mycket tänkbart att Musk med sin väldokumenterade innovativa förmåga kan bidra med storslagna produkt- och tjänsteförbättringar. Förbättringarna som hittills nämnts är än så länge inte några revolutionerande nyheter men det kommer också ta minst sex månader innan affären är avslutad.

Men det är ändå intressant att se vad han berättat hittills. Under intervjun med Chris Anderson gav Musk relativt vaga svar på frågor om vad han vill göra med plattformen. Svaren kändes igen från frågor han ställt de senaste månaderna på twitter. En sådan var den om källkoden för twitters algoritm borde offentliggöras och göras med öppenkällkod.  Av drygt 1.1 miljoner svarade 82% ja.

Han funderar sedam högt om att koden skulle kunna finnas på Git hub, en sajt där programvaruutvecklingsprojekt kan läggas ut, så alla kan ta del av koden och att den kan diskuteras. Det där är säkerligen en idé som appellerar till en stor del av Musks fans,-Teknikutopister som ser kod som en central del av samhällsutvecklingen men idén i sig är absolut inte ny. Den stödjs dessutom av Twitters grundare Jack Dorsey som i ett svar till enkätem svarade att ”varje twitteranvändare ska kunna välja vilken algoritm de vill använda sig av eller inte”.

Musk har också återkommande nämnt betalvarianter och prenumerationer som ett möjligt alternativ till annonsintäkter. Ett förslag som jag personligen länge tyckt varit en bra idé och som redan finns implementerat i Kanada och Australien. Det är en tänkbar väg för att rensa upp i det träsk som Twitter till delar tyvärr blivit.

Men det är ju väldigt få öppna demokratiska torg som tar betalt så det är ju ännu ett förslag som krockar med de stora orden om en fri och öppen digital värld.

En annan aspekt som framkom under Ted-intervjun men som tappats bort i veckans analyser av framtiden är att Musk säger sig vilja ta med sig så många ombord på denna resa som möjligt. Han nämner siffran 2000 som tänkbara ägare, baserat på att han gissade att det var maxantalet av möjliga ägare av ett privat bolag i USA.

Det skulle kunna hantera delar av skulderna efter köpet och skicka starka signaler om att det är ett gemensamt samhällsprojekt. Men å andra sidan har Musk en historik av att vilja driva sina bolag själv.

Andra enklare förändringar som troligen kommer genomföras inom en snar framtid är redigeringsmöjligheter för tweets vilket redan är möjligt i dag på de marknader där den så kallade ”Twitter blue-tjänsten” erbjuds.

Något som också nämnts som i grunden är anmärkningsvärt att ens nämna i samma andetag som man vill ”hjälpa friheten i världen” är det om att varje användare ska autentiseras det vill säga att användarens verkliga identitet ska bekräftas.

Men typiskt för hur snabbt allt går och att Musk konstant tänker högt kring det mesta utan att alltid ha tänkt igenom det visar en tweet från häromdagen där han nu ändrat sig och formulerar det som att: ”Autentisering är viktigt, men det är anonymitet också för många. Det måste finnas en balans”.

Så detta med hur anonymitet är centralt för demokratiutveckling verkar han alltså på kort tid ha lärt sig. Och så kommer det se ut när han ger sig in i modereringsträsket.

För även om Musk ser sig som en slags frigörare för en mängd instängda twitterfåglar kommer han att stå inför exakt samma kluriga utmaning som varje stor plattformsägare legat sömnlös för och haft stora våndor med att hantera – verkligheten av hur deras verktyg missbrukas av allehanda olika skäl och hur man tvingats lägga enorma resurser på säkerhetsteam och moderering.

Och med tiden även avsatta kapacitet för att förstå och hantera kulturella och språkliga skillnader. En utmaning som ingen klarat av att lösa perfekt men som det ägnats år av testande kring. En del har blivit fel men mycket har också blivit bättre.

Det är dock naivt att tro 2022 att det går att lansera globala öppna digitala plattformar fria från moderering. Det sker alltid och har skett moderering så fort man kommer upp i volymer av användare.

Har man dessutom annonsörer ställs snabbt krav på att miljön ska vara fri från allehanda skräp eller faror som gör att användarna slutar besöka den digitala mötesplatsen.

I grunden visar debatten kring uppköpet att det inte finns någon radikal och absolut yttrandefrihet. Det är begränsat även vad man kan säga och göra på ett fysiskt öppet torg. De mänskliga rättigheterna och de olika ländernas lagstiftning inom området styr också och tvingar företagen till moderering.

Musk kommer snart upptäcka precis hur svårnavigerat, oerhört komplext och till stora delar dessutom ett manuellt arbete som kräver medarbetare och samarbete med olika faktagranskare.

Det spekuleras redan nu i att Musk kommer avskeda minst hälften av de drygt 8 000 twitteranställda, bla för att få råd att betala räntor på sina lån men också för att det finns en bild av att de arbetar som övernitiska kontrollanter av det fria ordet, att det är en stor del rent ”dödkött” i företaget.

Twitter har så som alla andra nätbolag dagligen arbetat med de här utmaningarna sedan många år. Twitter är den plattform som varit mest intressant att följa gällande innehållsfrågor. De har inte alltid träffat rätt hela vägen eller ens varit först med att ta det på allvar. Men de har i takt med verklighetens uppenbara problem försöka göra något åt det och testat olika alternativ.

Under Jack Dorseys ledning tog Twitter först av alla beslutet att inte ha politisk annonsering och även att blockera Trump för sin roll i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Protester som eskalerade efter att Trump hållit ett tal till sina anhängare i vilket han upprepade anklagelser om valfusk och uppmanade till fortsatt kamp. Han blockerades efter att ha brutit mot plattformens riktlinjer.

Här en intressant tråd från Dorsey själv där han reflekterar över sin egen roll i den utveckling som inte blev helt som han tänkt sig.

Musk återkommer också regelbundet till vikten av transparens för att man som användare ska förstå mer av varför man stängs av och även kunna diskutera det – vilket definitivt är en viktig trovärdighetsfråga. Han verkar föredra tillfälliga avstängningar i stället för permanenta sådana och att man hellre friar än fäller. Vilket är rimligt i relation till plattformarnas roll i samhället.

Det som också kan höras i undertexten är att han verkar frågande inför att folkvalda politiker ska kunna stängas av. Även detta är dock en principiell fråga för många, inte ens en folkvald politiker ska kunna svära sig helt och hållet fri från det ansvar som följer med att starta ett konto även om de historiskt sett har fått lite större utrymme. Trump fick hållas långt längre än någon annan. Men till slut var överträdelserna för många enligt twitters regelverk och när inkluderade attacker mot delar av den demokratiska processen i USA ansåg twitter att de inte hade något annat val.

Om man ska summera Musks inställning kommer användarna kanske få se en av översyn av de strama regler som vuxit fram i takt med hur plattformen i perioder missbrukats på olika raffinerade sätt. Och en välbehövlig större transparens runt avstängningar.

Musk kommer snabbt lära sig allt om modererandets svåra konst. Och vi kommer att kunna följa varje reaktion runt detta via twitter.

Men varför vill han då ens köpa Twitter?

En enkel förklaring är att han älskar twitter och ser att saker kan förbättras. Han har chansen att bli företagsledare för ett av världens mest omtalade mediebolag. Som dessutom är en central del i samhällsdebatten i vissa regioner trots sin relativa litenhet. Långt större påverkan än någon annan plattform i USA för att sätta agendan på frågor som han är engagerad i såsom kryptovalutor, kolonisering av Mars, hjärnimplantat och klimatfrågan.

Och denna påverkansroll gäller inte bara i USA. Även i Sverige är symbiosen mellan twitter och medier pinsamt uppenbar. Trots att det finns ett ytterst fåtal aktiva användare. Kenya är ett annat land där twitter också har en viktig roll. Och globala rörelser som #metoo och #blacklivesmatter har synliggjort orättvisor över hela världen. Och vid katastrofer och krig är twitter en oslagbar plattform för insyn i vad som händer på plats.

En annan bakomliggande förklaring finns säkert i upplevelsen av hur den så kallade woke-kulturen styr allt. I det hårt polariserade USA där ”eliten” bestående av traditionella medier och politiker ser techsektorn sig som den industri som kan förändra allt och komma med nya lösningar. Det finns också en stor frustration över att mediernas smekmånad med techsektorn är över.

Techentreprenörer drömmer om ett ”friare” twitter och debatterar om det som vore det en möjlighet för den tystade arbetarklassen att få en röst.

För dem är Musk den verklige räddaren bort från detta.

Mer spännande än Musks upptåg är att se vad Jack Dorsey som grundat twitter säger om att den nye ägaren. Dorsey sitter i bolagets styrelse och har varit med om att fatta beslutet om sälja twitter. Musk ser ut att vilja föra Twitter närmare sin grundidé om en öppen standard. Och Dorsey står uppenbart i kulisserna.

Här finns twittergrundarens resonemang i en tråd som börjar med Radioheads låt ”Everything in it´s right place”.

Sedan går han över till att beskriva Twitter som det närmaste vi kommer till ett globalt medvetande och att han ska göra allt för att skydda det. Hur han ångrat utvecklingen de senaste åren och refererar då till att bolaget varit noterat och haft en annonsmodell. Och även om han helst sett ett twitter utan en ensam ägare, så är Musk det absolut bästa för bolaget. ”Bort från Wall Street och bort från annonsörer.”

Musk är hans ljusbärare av detta globala medvetande.

Det är söndagkväll och jag kan nästan köpa in på Dorseys högtidliga sentimentalitet. Jag älskar själv twitter och delar många av de där drömmarna. Utan twitter hade jag inte ens haft den karriär och det nätverk jag har. En bakgrund jag delar med många.

Men den världsledare som ska leda oss bort från detta mörkret är alltså Elon Musk.

Inte ens hans eget agerande på twitter leder tankarna till att det här är den sortens ledare som kan vara en demokratins fanbärare. De reella gränserna för yttrandefrihet kommer nog lika gärna ofta gå ungefär där de börjar påverka hans affärer eller sitt historieberättande och agendasättande om nästa stora projekt.

För demokratin och för oss som användare vore det dock så mycket bättre om vi la lika mycet energi på att diskutera framtiden för webben i stort och nätneutralitet än vad som händer i USA runt twitter. Och hellre vara nyfikna på vad som händer i länder som Indien, Pakistan och Bangladesh där den nästa miljarden internetanvändare finns. Och sluta slösa bort dagar åt ännu mer twittertrollande med yviga ord om yttrandefrihet. Från med i måndags enbart ska de allra mest betraktas som marknadsföring.

Det demokratin och nätutvecklingen snarare behöver är en pluralism bland sociala medieplattformar.

Och demokratin behöver definitivt mer av vaksamma medier som inte ser twitter som en digital ström som oanalyserat lyfts in i tid och otid. Att journalister är den största gruppen av de som är verifierade twitteranvändare, med den lilla blå bocken, säger allt om plattformens dragningskraft bland journalister. 2015 tackade Dorsey medierna för stödet för att ha byggt twitter och det har bara fortsatt på det sättet. Det är det största problemet med twitter. Att medier har varit nyttigida idioter alldeles för ofta. Det är denna starka medierelation som gett twitter dess magiska kraft genom alla åren.

***

Läs mer:

Twitters pressmeddelande om att Musk köper twitter

Mänskliga rättighetsorganisationers reaktioner summeras hos Reuters.