Analys om Afghanistan, Facebook, Twitter
Talibanerna växer på twitter medan Donald Trump fortfarande är avstängd
Internet och tillgång till sociala medier är viktigt i det svåra läge som Afghanistan nu befinner sig i. Frågan om talibanerna ens ska få tillgång till sociala medier eller hur man kan skydda användare från förföljelse är två av många brännande frågor för sociala mediebolagen när talibanerna 2.0 nu är en verklighet i Afghanistan.
Av Brit Stakston 22 augusti, 2021
I Afghanistan har internet betytt mycket för den demokratiseringsprocess landet befunnit sig i sedan 2001 då talibanerna trängdes undan. Idag har cirka 11 procent av landets befolkning tillgång till internet och nätet är tillgängligt i landets samtliga 34 provinser.
Sociala medier är ett effektivt och välanvänt verktyg för alla slags politiska rörelser. På samma sätt kan desinformation som med lätthet distribueras bli ett vapen för att bygga narrativ runt ett rådande ledarskap eller vid övertagande av makt.
Talibanerna har sedan länge använt sociala medier för propaganda, rekrytering och mobilisering.
Frågan om talibanernas sociala medienärvaro blir ännu en i raden av komplexa och brännheta frågor för nätbolagen.
Bolagen har redan ögonen på sig för hur deras plattformar kunnat användas för olika former av valpåverkan eller våld mot minoritetsgrupper i olika delar av världen. Den stora mängden av desinformation om vaccinationer eller generellt om Covid-19 har också kritiserats det senaste året.
Hanteringen av talibanerna ställer saker på sin spets igen. Hur ska sociala mediebolagen agera i relation till det som sker i olika nationer och utanför deras plattformar?
Twitter har hittills valt att inte stänga av några talibanrelaterade konton utan hänvisar till sin tydliga policy och de modereringsregler de arbetar med. När någon bryter mot policyn kommer de att följa sitt protokoll för avstängning och missbruk av plattformen. De avser att vänta ut och sedan agera vid överträdelser.
Det faktum av att talibaner får vara på plattformen medan Trump har blockerats – har lyfts fram i kritiken mot twitter. De försvarar det med att den tidigare presidenten återkommande varnats och fått inlägg flaggade och slutligen stängdes av för livstid när han den 6 januari uppmuntrade till våld i samband med stormningen av Kapitolium.
Idag finns ett antal ledande talespersoner för talibanerna på twitter, några av dem har flera hundratusen följare. Twitter utgår från deras senaste tweets och menar att de hittills inte brutit mot bolagets policy.
Dessa konton kommer hårdbevakas och man kan tänka sig att om talibanerna till exempel fortsätter med propaganda om ett fredligt övertagande och att kvinnor kommer ha lika rättigheter samtidigt som verkligheten visar något helt annat kommer deras konton flaggas av Twitters moderatorer och hanteras på olika sätt.
Antingen blockeras, varnas, märkas som våldsförhärligande eller flaggas som falsk information. Här krävs det ett stort antal moderatorer samt en mängd språkkunskaper och förståelse för det politiska läget i landet.
Utifrån Twitters egen policy kan det starkt ifrågasättas att de tillåter högt uppsatta talibaner att finnas på plattformen. Dels för att talibanerna som rörelse finns på en lista från det amerikanska statsdepartementet över terroristorganisationer, dels för att twitter i sin egen policy så tydligt talar om hur våldsamma organisationer inte får sprida sina budskap och att de utgår från nationella och internationella terrorismbeteckningar.
”Du får inte hota om eller förespråka terrorism eller våldsam extremism” står det och förklaras sedan med att det ”finns ingen plats på Twitter för våldsamma organisationer, inklusive terrororganisationer, våldsamma extremistgrupper eller individer som ansluter sig till och främjar deras olagliga aktiviteter. Våldet som dessa grupper ägnar sig åt och/eller främjar äventyrar den fysiska säkerheten och välbefinnandet för de som riktas. Våra bedömningar enligt denna policy bygger på information av nationella och internationella terrorismbeteckningar, såväl som våra våldsbejakande extremistgrupper och våldsorganisationer.”
Facebook har valt att utgå från statsdepartementets lista över farliga organisationer och sedan många år raderat alla konton som har kopplingar till talibaner. Den krypterade meddelandetjänsten What´s App är svårare att kontrollera men Facebook har stängt officiella talibankonton och en upprättad hjälplina för talibanerna för att få in tips från allmänheten på uplopp eller vandaliseringar som sker, uppger Reuters.
Youtube har sedan länge bannlyst konton som kan associeras med talibanerna.
Tiktok har också bannlyst talibanrelaterat innehåll. De kan dock komma att stå inför problemet med att de är ägda av ett kinesiskt bolag, Bytedance, och därmed har den kinesiska staten en möjlighet att agera mot ett sådant beslut om de väljer att närma sig talibanerna.
Angeläget är också att bolagen agerar för att skydda användare som varit aktiva online och drivit frågor om människors lika värde eller haft en livsstil som är förknippad med västvärlden vilket kan leda till att de utsätts för förföljelse.
Twitter uppger, enligt nyhetsbyrån Reuters, att de har varit i kontakt med olika civilsamhällsaktörer för att ge stöd till grupper i landet och har arbetat med att få Internet archive, där man alltid kan gå tillbaka och se vilket innehåll som producerats vid ett givet datum trots att det raderats idag. De har kontaktats för att påskynda direkta förfrågningar om att ta bort arkiverade tweets.
Facebook har lanserat ett antal verktyg för att skydda användare. En funktion låter användare låsa sina profiler med ett klick, så att personer som inte finns i deras nätverk inte kan ladda ner deras profilbilder eller se inläggen. Det har också tagit bort möjligheten för användare att se och söka i vänlistan med Facebook-konton i Afghanistan för att skydda människor från att kartläggas och bli mål för attacker.
Facebook och Twitter har det senaste året växelvis haft första platsen bland internetanvändarna i Afghanistan. 57,2 procent använder Twitter, 39 procent Facebook, 1 procent Youtube och 0,5% Instagram var några användarsiffror för juli 2021. Tiktok, What´s App, Viber och Snapchat används också av unga i Afghanistan.
I den unga generationen och särskilt bland unga kvinnor finns det en mängd influencers med tiotusentals följare i sociala medier som nu kan vara mycket utsatta. Blankspot har i veckan rapporterat om hur den före detta fotbollskaptenen för det afghanska damlandslaget i fotboll och uppmanat sina tidigare lagmedlemmar att radera sina sociala medier.
Inlägg liknande dessa sprids med råd om hur man kan skydda sig själv och sin information så att fler raderar konton och skyddar sig själva.
Redan innan talibanernas övertagande har Amnesty International tillsammans med 32 organisationer för mänskliga rättigheter uppmärksammat behovet av att skydda afghanska människorättskämpar.
Internet och sociala medier har de senaste tjugo åren varit ett viktigt komplement till traditionella medier. Medielandskapet har till viss del utvecklats under den här perioden. Landet har klättrat några steg upp i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex sedan år 2013, från plats 128 av de totalt 180 till plats 120 år 2020.
Men situationen för journalister var även före talibanernas övertagande mycket svårt. Hoten har varit omfattande från såväl talibaner men även den tidigare regeringen rapporterade Human Rights Watch i rapporten World report 2021.
Sociala medier kommer fortsatt vara mycket viktigt för att ge människor en möjlighet att kunna rapportera och uppmärksamma utvecklingen i landet.
En av Afghanistans mest kända influencer Ayeda Shadab med över 440 000 följare på Tiktok publicerade en post där hon skriver om att talibanerna skjutit några som burit den afghanska flaggan och visar i videon hur fler afghaner trots detta fortsätter att göra samma sak i fler provinser, även kvinnor, och hon avslutar inlägget med ”Peoples power is Gods power”. Sälv hann Ayeda att fly till Turkiet och kan ännu inte förstå hur snabbt allt har gått säger hon i en intervju med tyska ZDF.
I en annan post på instagram, till 140 000 följare, från ytterligare en av landets unga influencer Sadiqa Madadga, mest känd för sin Youtubekanal och sina sånger, beskrivs en djup förtvivlan och oro för den riktning Afghanistan nu tagit.
I något så enkelt som hashtaggar kan också mycket sägas. Detta är valda hashtaggar till de senaste bilderna av graffitiartisten Shamsia Hassani (vars bild också toppar den här artikeln).
#fucktaliban #darkness #brokenheart #afghanistan #people #lose #loser #woman #future #war #warzone #peace #2021 #hopeless #homeless #wish #dandelion #life #painting #pain #peace #taliban #afghanistan #deal #blackness #darkness #wish #dandelion #black #pot #my #homeland #blue #red #scarf #tear #fear #worried #stress #future #artistsoninstagram #acrylicpainting #artist #art #artwork
Sociala medier ger unika inblickar i vad som sker bland landets unga som sett en helt annan utveckling framför sig. Den sprängkraft som finns i den typen av budskap visar också att det är tänkbart att talibanerna så småningom kanske stryper tillgången till internet och sociala medier. Det är redan nu tydligt att sociala medier inte bara är effektiva propagandakanaler för talibaner.
De är lika mycket en möjlighet för alla afghaner att bygga en annan gemenskap genom att visa hur den demokratiutveckling och människors lika värde som de välkomnat och drömt om krossas.
Foto: Skärmbild av graffitiartisten Shamsia Hassanis kommentar till utvecklingen nu i Afghanistan.
