Analys om Digitalisering, Facebook, USA
Zuckerberg offrar användarna för lönsamhet under Trump
Meta anpassar nu sina tjänster efter de politiska vindarna i USA, för att blidka Trump och fortsätta vara världsledande. Genom att underkasta sig Trump vill Zuckerberg undvika den väntande antitrust-rättegången och sätta press på EU, det skriver Brit Stakston i en analys.
Av Brit Stakston 9 januari, 2025
Mark Zuckerberg och Meta presenterade i veckan hur de avser att samarbeta med Trump och hur de vill förändra sitt arbete med moderering och faktakontroller med start i USA.
De tre viktigaste förändringarna är att minska de egna misstagen, förenkla policyer som berör känsliga ämnen och införa ett nytt sätt för att arbeta med faktagranskning.
Samarbetet med oberoende organisationer för faktagranskning avslutas och ersätts med ”community notes”, en form av användargenererad moderering.
Metas amerikanska avdelning för moderering och säkerhetsfrågor flyttas från delstaten Kalifornien till Texas. Det sker för att ”oron minskas för att anställda är partiska och därmed genomför en överdriven censur av innehåll” skrev Zuckerberg på Threads.
I ett inlägg med tillhörande video stöttar Zuckerberg den tillträdande presidenten och hoppas att USA kan agera tillsammans med Meta för att bemöta de ”globala påtryckningarna för censur”.
Här syftar han bland annat på EU:s digitala förordningar och ett antal andra länder runt om i världen som ställer allt högre krav på de amerikanska nätbolagen. Förhoppningen är att Trump ska ställa sig bredvid dem och ta en strid för yttrandefriheten, runt om i världen. Ett arbete som de senaste åren enligt Meta hindrats genom att USA:s egen regering förordat mer av censur, säger Zuckerberg.
Dessutom väntar Meta på en antitrusträttegång i april 2025 där mycket står på spel. FTC:s mål handlar om att Meta har betalat överpriser för Instagram och Whatsapp vilket kan vara ett olagligt försök att säkra en monopolställning bland sociala nätverk. Skulle FTC vinna skulle Meta tvingas sälja av eller omstrukturera. Här kan Trump påverka när han tillträder genom att försvaga målet. Trump har redan utsett ny chef för FTC. Avgående chefen Lina Khan intervjuades i veckan och hoppas att Meta (och Amazon) inte ska slippa rättsligt ansvar.
Själva tröskeln för borttagning av innehåll ska alltså generellt höjas och den automatiserade modereringen begränsas till ”allvarliga överträdelser”. AI:s större språkmodeller, LLM:s, kommer användas som ett extra steg i den moderering som sker framöver för att bland annat ge en ”second opinion” innan några åtgärder sker för att ta bort något innehåll.
Här är det värt att påminna om att kostnaderna för att driva moderering, faktakontroller och säkerhetskontroller är enorma. I Joe Rogans podcast 2022 uppgav Zuckerberg kostnaden för detta till 5 miljarder per år. Att låta AI sköta mer av detta är lika mycket en ren sparåtgärd.
Vad gäller AI har Meta sagt att deras tjänster ska bli störst på AI-genererat innehåll. genom AI-genererade konton med påhittade biografier och profilbilder som ska skapa och dela innehåll på plattformarna.
Parallellt med AI-förändringarna vill Zuckerberg också förändra hur politiskt innehåll, det som handlar lagstiftning, val och sociala frågor, ska synas framöver.
Meta har under de senaste åren minskat synligheten för politiskt innehåll efter att användare uppgett att politiskt innehåll varit för stressande. Nu uppges att användarna efterfrågar mer politiskt innehåll så Meta inför stegvis politiska inlägg i flödet och öppnar för personalisering av hur mycket och vilket politiskt innehåll en användare vill se.
I relation till denna förändring hos Meta är det intressant att se närmare på vad som redan är känt om hur användargenererad moderering där gemenskapen bidrar med kontext och faktagranskning fungerar.
I grunden handlar det om en crowdsourcad faktakontroll. Det innehåll som eventuellt adderas till ett inlägg blir synligt för övriga användare beroende på hur någon slags röstning eller viktning av kvaliteten eller relevansen på det som läggs till är. Det här kan göras med hjälp av olika tekniska lösningar och olika alternativ för röstningssystem som påverkar synligheten för den adderade informationen. Vissa plattformar som till exempel Reddit har kombinerat det med viss moderering.
Erfarenheterna från X visar att den här typen av användargenerad innehållsmodering fungerar bäst på mer lättsmält innehåll som till exempel populärkultur, men sämre när det gäller politiskt innehåll. X Community Notes kräver konsensus och premierar flera perspektiv från användare för att bli synliga. Det gör att fakta adderad till heta politiska frågor såsom till exempel vaccin, migration eller genus därmed inte blir synliga eftersom man inte kan enas. Och vi kan inte glömma att moderering ytterst ofta handlat om att säkra användares integritet och säkerhet. Moderering handlar ofta även om liv och död oavsett om det handlar om minoritetsgrupper eller pandemier när desinformation sprids. Utan Facebooks, och flera andra stora nätbolags, insatser för att peka användare till trovärdiga källor under pandemin hade många fler människor fått ta del av direkt skadlig information.
Med det polariserade debattklimat som råder online och särskilt på X kommer Community Notes med sannolikhet inte främja tillgången till fakta och forskning kopplat till starka politiska åsikter. Däremot är själva grundkonceptet med användargenerad moderering högintressant. Det är en naturlig del av internetkulturen men att av besparingsskäl förvänta sig att användarna göra det svåraste arbetet med att driva nätplattformar gratis är absurd i relation till fakta om hur internet fungerar.
Den tidigare chefen för policy- och kommunikationsfrågor Nick Klegg har nyligen ersatts av Joe Kaplan som fått den nya titeln Chief Global Affairs Officer. Kaplan är republikan och varit verksam i företaget sedan 2011 och starka åsikter om moderering som enbart likvärdigt med politisk vinkling av innehåll.
Visselblåsaren Frances Haugen visade 2021 hur Kaplan aktivt agerade för att skydda högerorienterade medier som Breitbart från faktakontroller och rättsliga påföljder för spridandet av desinformation. Kaplan försvarade även det kritiserade inlägget av Trump med frasen ”when the looting starts, the shooting starts” i samband med protesterna efter mordet på George Floyd.
Samma dag som Zuckerberg delade med sig av sin helomvändning valde Meta att låta Kaplan ge en exklusiv intervju i högerkanalen Fox i programmet Fox & Friends. Där tydliggjorde han bland annat vad ”policylättnaderna” skulle innebära:
”Vi tar bort ett antal restriktioner kring ämnen som migration, könsidentitet och genus, som ofta är föremål för politisk debatt och diskussion. Det är inte rätt att saker kan sägas på TV eller i kongressen, men inte på våra plattformar.”
Zuckerbergs kovändning är mer än en anpassning till Trump. Det handlar om Zuckerbergs egen relevans och Metas marknadsandelar samt kommande tillväxt.
Zuckerberg bedömer ser krasst att han behöver göra allt för undvika fler utfrågningar av kongressen eller åtal samt behöver stöd i kampen mot digitala regleringar och förordningar runt om i världen.
Dessutom ser han hur Elon Musk numer äger frågan om yttrandefriheten online och vill inte vara så osynlig här som han varit. Han behöver stärka sin position inför kommande AI-regleringar och behöver var en del av den starka grupp runt Elon Musk av techbros, inklusive David Sacks, som fått uppdraget som ”AI-tsar”.
Ironiskt nog undergräver Zuckerberg sitt eget företags trovärdighet än mer när han beskriver allt de misslyckats med för att göra Trump nöjd. Det låter nästan otroligt att Facebook trots Zuckerbergs erkännanden av att det gjort alldeles ”för många misstag” och ägnat sig åt ”för mycket censur” har Facebook idag 193 miljoner amerikanska användare. I samband med att företaget var 20 år genomfördes en opininonsundersökning som visar hur dominerande Facebook i USA är. ”Med undantag för YouTube – som används av 83% av vuxna – kommer ingen annan social media-plattform i närheten av Facebook i användande” summerar Pew Research Center deras marknadsandel. Den usla bild Zuckerberg målar upp av Metas tjänster har inte lett till en användarkris. Tvärtom tillhör Facebook, Instagram och Whatsapp tre av världens fyra mest använda tjänster. Visst de brottas som alla andra med av att fortsätta vara relevanta och av en ökad konkurrens på mediemarknaden. Men Facebook är större än Tiktok och Instagram tillsammans.
Är det inte snarare så att de som eventuellt delar bilden av att Meta ägnat sig åt censur och inte längre är en plattform för yttrandefrihet, föredrar andra tjänster som X, Truth Social eller Tiktok. Det har funnits kritik mot Facebooks oerhört luddiga modererande och svårigheten att få saker korrigerade även bland helt vanliga användare med andra intressen än politik. Användarsiffrorna visar dock att den breda amerikanska användarbasen definitivt varit mer nöjda, än missnöjda, med Facebook.
Bortom magarörelsen och andra politiska kärntrupper med opinionsbildning i fokus finns de allra flesta användarna. Vill de verkligen vill att Metas tjänster fylls av allt mer ilskna och polariserande samtal utan moderering eller faktakoll. Dessutom inom samma ämnen som redan diskuteras överallt. Och vad tycker de om det dessutom blir ett Facebook fyllt av AI-innehåll?
Facebook har gjort en mängd dåliga val genom åren men en del av deras framgång har byggt på en unik förmåga att trots allt hitta tillbaks till användarna. Kanske har Zuckerberg för första gången helt tappat det nu när politiken återigen tryckt på.
När Trump tillrädde 2016 valde Zuckerberg trots republikanernas valvinst att satsa på de underliggande strömningarna som dels talade om Trump som ett enskilt misstag dels konsenus om behovet av faktagranskningar som en väg att hantera utländsk påverkan av val, desinformation och manipulation.
Nu har Zuckerberg landat i att tiden helt enkelt talar för Trump nu när stora delar av världen väljer en högergir. Två veckor efter ett möte i Mar-el-Lago med Trump i slutet av 2024 donerade Meta 1 miljon USD till Trumps installationsfond. Något de inte gjort tidigare varken för Trump eller Biden.
Zuckerberg anpassar sig cyniskt till de nya politiska vindarna och offrar såväl användarnas säkerhet som deras integritet för att främja sina egna och aktieägarnas affärsintressen.
Men Zuckerberg är långt ifrån ensam att ställa sig på led framför Trump för att underkasta sig den nya administrationen. Det är inte bara representanter för techbolag som är rädda utan även medier, universitet och nu senast opinionsundersökare som hotas med stämningar och andra repressalier.
På ytan har Zuckerberg nu gjort det som krävs i relation till Trump och de miljoner som dagligen loggar in kan snabbt glömma bort veckans utspel.
Men faktum är att om modereringen och faktakontrollen skulle försvinna helt utom för terrorism, sexualbrott mot barn och annan kriminalitet, skulle Metas annonsintäkter snabbt rasa. Framtiden för Meta handlar inte enbart om vänligt sinnade politiker utan bygger även på att det finns annonsörer och användare som vill stanna länge på hans plattformar.
När Zuckerberg medverkade i Joe Rogans podcast i augusti 2022 beskrev han utifrån sin upplevelse av debattklimatet på Twitter vad han vill uppnå med sina plattformar:
”Jag vill inte bygga något som gör folk superarga”, och fortsatte lite senare i samtalet, ”vi vill inte förstärka ilska, det är inte det som jag ser att vi är här för att göra”.
Men det är ju exakt den väg han nu valt och fattar därmed ett beslut som leder honom längre, och inte närmare, sina rötter om digital gemenskaper och yttrandefrihet.
Nej, Metas förändringar handlar inte om ett fritt internet eller om användarnas bästa. Det handlar uteslutande om fortsatt lönsamma plattformar för Zuckerberg och aktieägarna. Och det görs av rädsla för att Trump och EU annars kommer hindra dem från att fortsätta dominera på marknaden.
Användarna får nu inte glömma att i varje steg framåt kan de välja om de vill vara en del av detta eller inte.
Brit Stakston är medgrundare och VD för reportagesajten Blankspot. För Blankspot bevakar hon frågor om internet, medier och demokrati.
Foto: Mark Zuckerberg i möte med Donald Trump 2019, Official White House Photo by Joiyce N. Boghosian
