Analys om ,

Schibbye om nya livstecknet: Hög tid att bryta isoleringen.

Vad är din kommentar till beskeden om att Dawit Isaak lever? Både Free Dawits ordförande Leif Öbrink och Bethlehem Isaak har ju nyligen sagt att de med säkerhet vet att han lever. – Det är glädjande nyheter och jag kan förstå medielogiken – men det är något som skaver när nyheten över att de levande […]

Vad är din kommentar till beskeden om att Dawit Isaak lever? Både Free Dawits ordförande Leif Öbrink och Bethlehem Isaak har ju nyligen sagt att de med säkerhet vet att han lever.

– Det är glädjande nyheter och jag kan förstå medielogiken – men det är något som skaver när nyheten över att de levande är vid liv blir så stor. Under mina intervjuer i Asmara i arbetet med boken ”Jakten på Dawit” handlade samtalen alltid om hur han behandlas, var han hålls, om möjligheterna till benådning, och om hur den eritreanska traditionen kring de man anser vara krigsfångar ser ut. Så att han lever förutsätter alla. Men det blir ju också tydligt att många kollegor trodde att han var död och det skrämmer. Inte bara för vad som då lämnats ogjort utan också för att det leder till att många frågor inte ställts.

Men denna information är ju ny? 

– Ja, absolut. Det nya läget gör att ny information kommer ut. Islossningen i regionen som kom med freden med Etiopien fick hoppet om en bättre utveckling i Eritrea att sprida sig och sedan dess har ju även UD gått ut med att de fått signaler som gör att de har ”väldigt stor anledning” att tro att han lever. Jag fick i fjol en uppgift om att han skulle ha tagits till polisstation 2 vid Afabetgatan i Asmara och nu sitta i en cell mitt emot skönhetssalongen på andra sidan gatan. Sammantaget är all denna information viktig eftersom den pekar åt samma håll. Men fortfarande finns inget proof of life finns att tillgå och ingen vet när han släpps. Men jag hoppas att nyheten blir ett avstamp mot en fördjupad journalistik där man också sätter frågan om Dawit Isaak i ett sammanhang.

Tror du att detta betyder att vi närmar oss en lösning på fallet?

– Jag har alltid trott att gränskonflikten med Etiopien bär på lösningen och det som oroar mig nu är att på andra sidan gränsen har den första tidens eufori ersatts av nygamla motsättningar. Antalet internflyktingar stiger till över en miljon och FN larmar om nya etniska konflikter som blossar upp ute i de olika regionerna. De frisläppta journalisterna ägnar sig i många fall mer åt aktivism än att granska den nya makten och i landets norra delar slickar TPLF såren och tränar en milis med tiotusentals ungdomar. Den gamla draken hade fler än ett huvud att hugga av, konstaterar officiella eritreanska företrädare, och menar att det nu är för tidigt att avveckla det värnpliktssystem som under så lång tid fått människor fly landet. Trots att man officiellt talar om att fredsprocessen fortfarande pågår, hade man nog för två år sedan tänkt sig att man skulle kommit längre. Fokuset för Eritrea om man lyssnar på presidentens tal är på att industrialisera landet och satsa på utbildning och hälsovård. Inte ett ord om mänskliga rättigheter, val eller någon konstitution.

Vad kan de som läser detta göra för Dawit?

– Jag har sagt det förut. Men jag anser det vara hög tid att vi alla som landsmän till Dawit Isaak frågar oss själva vad vi som medborgare kan göra för att bryta isoleringen av Eritrea och öppna upp fler kontaktytor. En känsla under mina reportageresor i landet är hur lite kontakt det finns mellan våra länder. Man ser inga spår av några biståndsprojekt, inga ungdomsutbyten, inga investeringar. Tittar man bakåt i historien finns starka band att knyta an till, från missionärernas arbete under 1900-talet till solidaritetskampanjer under det långa befrielsekriget. Frågan om Sveriges relation till Eritrea är allt för viktig för att enbart överlämnas till våra politiker. Varför inte inleda samarbeten mellan skolor, sjukhus, musikfestivaler, fotbollsklubbar och företag i respektive land? 

– Men nu under den rådande pandemin så är också de initiativ som finns satta i vänteläge. I dagsläget är det knappt ens möjligt att flyga till Eritrea och landet har förklarat krig mot pandemin vilket också påverka alla andra frågor i Asmara just nu. Även om Dawit Isaak och hans kollegor inte har något med vare sig gränsen eller pandemin att göra så gynnas deras situation inte av det rådande undantagsliknande tillståndet.

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.

Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.