Nyheter om

Polisen: Kvällens deportation till Afghanistan skjuts upp

Ett fyrtiotal personer demonstrerade ikväll utanför förvaret i Märsta för att stoppa en väntad utvisning till Afghanistan. Men strax före klockan åtta kom beskedet att utvisningen skjuts upp.

Den 15 december var det tänkt att Sverige skulle återuppta tvångsutvisningarna till Afghanistan. En av dem som samlats utanför förvaret för att protestera mot det var Elisabet Rundqvist.

– Jag är här för att visa solidaritet med de som ska utvisas, så de inte ska behöva resa utan att se oss här. Vi behöver bevittna deportationerna så att ingen utvisas i hemlighet, säger hon utanför avspärrningarna.

För fyra år sedan var hon också här och demonstrerade när den första gruppen unga utvisades i december 2016.

– Då hade jag aldrig kunnat drömma om att vi skulle stå här igen fyra år senare. Då trodde jag att man skulle inse att detta var ett misstag som kunde rättas till och att uppmärksamheten skulle få fler att ändra inställning. 

Hon hoppas mycket på de nya lagförslagen som diskuteras och att politikerna ska se de enorma kostnader som utvisningarna för med sig.

– Under de här åren som vi stått här i kyla, regn och stekande sol har också säkerhetsläget försämrats i Afghanistan. De känns bottenlöst att stå här igen. Man borde dra ett streck över det som varit och börja om. Det lidande vi ser i den här gruppen är oförsvarligt. 

Inför dagens utvisning hade kritik också kommit, bland annat från Flyktinggruppernas riksråd (FARR) och Röda Korset som anser att läget i Afghanistan är så pass allvarligt att ingen bör utvisas dit med tvång. 

– Vi upplever att regering, riksdag och Migrationsverket över huvud taget inte förstår allvaret i situationen och vad en full väpnad konflikt egentligen innebär, säger Sara Edvardson Ehrnborg från FARR, en av organisationerna som skrivit ett brev till Afghanistans migrationsminister. 

Tisdagskvällens utvisning sammanfaller med en våldsspiral i Afghanistan. I takt med att fredsförhandlingarna brutit ihop har också säkerheten i huvudstaden förvärrats. 

Kritikerna menar att läget i det konflikthärjade Afghanistan är värre än någonsin med talibaner som erövrar mark och en befolkningen hårt drabbad av fattigdom till följd av coronapandemin.

Men Migrationsverket gör fortsatt bedömningen att situationen i Afghanistan inte är så svår att alla afghanska medborgare automatiskt har rätt till skydd i Sverige.

Alla ärenden prövas individuellt.

Foto: Linus Elsinen.

På plats var också Mahmoud Rezaie, vice-ordföranden i ”Ung i Sverige” som under kvällen haft nära kontakt med flera av de förvarstagna. 

Där inne sitter hans kompisar som ska utvisas.

– De har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet och de ska inte behandlas som kriminella, säger han. 

Han lyfter också fram att guvernören i Kabul mördades i morse och att säkerhetsläget försämras, om de unga afghanerna skickas tillbaka riskerar de – om de saknar nätverk – att råka illa ut. 

–  Afghanistan har de senaste tio åren utsetts till världens farligaste land. Den här deportationen är inte mänsklig. Sverige måste uppdatera bilden av säkerhetsläget i landet och vi är här för att deportationen ska stoppas.

Att de som utvisas har fått avslag på sina asylansökningar menar han inte är hela historien.

Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kommer varje fredag med det senaste från Blankspot.

Bearbetar …
Klart! Du är med på listan.

– Utredningarna är bristfälliga och i intervjuerna har de inte berättat allt om sina individuella skäl, kunskapen hos Migrationsverkets utredare är dessutom bristfällig och processen är inte rättssäker. 

För tre år sedan var han en av dem som ledde sittstrejken i Gamla stan och på Norra Bantorget. Där han krävde Amnesti för de ensamkommande. 

– Jag tror det är dags igen för en strejk. Kraven i gymnasielagen att skaffa ett fast jobb sex månader efter att ha gått klart gymnasiet år svårt nu under pandemin. Det ska inte vara så, jag trodde inte detta skulle kunna ske i Sverige. 

Han menar sig ha blivit lovad lättnader i lagen av den före detta migrationsministern Morgan Johansson (s) men är besviken på att inget konkret har presenterats ännu. 

Enligt andra aktivister finns det en överhängande risk att många av de som i dag deporteras kommer hamna som internflyktingar i just Kabul.

Foto: Linus Elsinen.

En som var glad var Abbaz som under kvällen släppts från förvaret efter lite mer än en månad.

– Det känns så bra, jag vill bara springa runt och skrika. Här på utsidan finns friheten. Där inne så ser personalen dig hela tiden. 

Stämningen inne på förvaret har han svårt att beskriva då han satt i en annan del än de som skulle skickas ikväll. 

– Det är stress, stress och stress där inne.­ 

Även om han är fri så måste han fortsatt anmäla sig hos polisen medan hans ärende behandlas. 

– Nu ska jag ta en dusch och sedan göra vanliga saker på dagarna, träna, hälsa på vänner och njuta av julen.

Kort därefter när flera demonstranter hade anslutit utanför förvaret i Märsta kom beskedet att utvisningen var inställd. 

Polisens nationella mediecenter uppger på telefon till Blankspot att den uppskjutna utvisningen ”inte beror på säkerhetsläget i Afghanistan – utan på personalläget”.

Foto: Linus Elsinen.

Se filmer från kvällens bevakning utanför förvaret i Märsta härhär och här.

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Vintern 2016 började svenska myndigheter utvisa ensamkommande afghaner som nekats asyl. Det blev början på en serie reportage och artiklar om svensk historias största deportationsvåg som skapades tillsammans med 8355 engagerade läsare.

Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka ämnet genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Afghanistan”.