Reportage om Demokrati, Kurdutvisningar, Migration, Turkiet

Demonstranter krävde att utvisningen av Znar Bozkurt till Turkiet stoppas

Stödet för de utvisningshotade kurderna växer. – Znars kombination av att vara en hbtq-person och politisk aktiv gör honom utsatt i Turkiet. Här vill vi vara tydliga från Liberalerna: vi vill inte skicka folk tillbaka in i garderoben, säger Robert Hannah som engagerat sig.

Av Rasmus Canbäck 23 augusti, 2022

”ERDOGAN MÖRDARE – MAGGAN HYCKLARE”, skanderar det drygt trettiotal aktivister som har samlats utanför förvaret i Kållered i Göteborg under måndagen.

De har tagit sig dit för att manifestera för den kurdiska mannen Znar Bozkurt – eller Mehmet som är hans juridiska namn – som ska utvisas till Turkiet i slutet på veckan. De turkiska medierna skriver att han är ansluten till PKK. Aktivisterna menar att han riskerar fängelsestraff och tortyr.

Utvisningen sker samtidigt som Finland, Sverige och Turkiet denna vecka träffas för att fortsätta förhandlingarna om ett Nato-medlemskap. På Turkiets kravlista finns dels krav på att Sverige och Finland förstärker sin kritiska hållning gentemot det kurdiska arbetarpartiet, PKK. Dels att man utlämnar personer med kopplingar till PKK till Turkiet.

På andra sidan av det insynsskyddade fönstret hörs dunkanden. Det är Znar som slår mot fönstret. Han skriker så högt han kan och aktivisterna svarar honom.

Ordningsvakten som står bredvid säger inte mycket, men när en aktivist går fram till fönstret ryter han till.

– Nu börjar det likna ett frigivningsförsök, säger han skämtsamt för sig själv samtidigt som han konstaterar att manifestationen är lugn.

Han behöver inte tillkalla polis.

Fallet med Znar Bozkurt har sedan han greps tidigt fredag morgon den 19 augusti väckt reaktioner världen över.

Artiklar har florerat i ett trettiotal turkiska medier där de mest radikala kallar honom för en terrorist, medan de statliga hävdar att han är ”en misstänkt” terrorist som är ansluten till PKK-rörelsen.

Hur blev det så här?

• Lästips:
• Blankspots rapportering från maj där detaljerad information om fallet finns: ”Sverige fortsätter att leverera åsiktsregistrerade kurder till Turkiet”.

Znar kom till Sverige 2014 som artonårig arbetskraftsinvandrare. Efter två år uppdagades det att hans arbetsgivare inte betalat in de sociala avgifter som krävdes för att förlänga tillståndet. Efter att precis ha kommit ut som homosexuell man och brutit med stora delar av familjen inleddes då en process om att söka asyl.

Till skyddsskälen angav Znar att han under sina tonår varit aktiv i det kurddominerade partiet HDP, där han hjälpte till med insamlingar. Dessutom riskerade Znar fängelsestraff för att inte ha gjort värnplikten i Turkiet.

Under de fem år som prövningen pågick lärde sig Znar svenska, studerade och arbetade inom industrin och som kock. Dessutom gifte han sig med sin svenska man Tage från Borås. Utöver det har han även konverterat till den syrisk-ortodoxa kyrkan där han är en aktiv medlem i den lokala församlingen i sin nya hemstad.

Samtidigt som Znars asylprocess malde på så genomfördes en misslyckad kupp i Turkiet 2016, och presidenten Reccep Tayyip Erdogan tog efter det ett allt hårdare tag om makten. I höst väntas ett domslut från Högsta domstolen som förbjuder HDP-partiet från fortsatt politisk aktivitet. De fredsförhandlingar som Erdogan hade med PKK har samtidigt avbrutits. Flera människorättsorganisationer har därtill kritiserat Turkiet för alltmer inskränka på HBTQ-personers rättigheter.

Efter en fem år lång juridisk process och tre överklaganden, nekades Znar uppehållstillstånd i Sverige. Beslutet togs i december 2021, alltså långt innan Sverige inledde sin ansökan till Nato.

Migrationsverket menade att det saknades skyddsskäl. Dessutom adderade Säpo ett yttrande om att Znar Bozkurt utgjorde ett säkerhetshot för Sverige.

I underlagen från Migrationsverket framgår det att man inte ifrågasätter Znars uppgifter om att han varit politiskt aktiv, är homosexuell eller har konverterat. Till det menar Znar att han hotas av repressalier, och möjligen fängelsestraff, för att han undvikit militärtjänst.

På samtliga fyra skyddsgrunder gör Migrationsverket bedömningen, utifrån ett resonemang om landinformation som myndigheten fått via UD, att Znar inte riskerar förföljelse i Turkiet.

På grund av de fyra avslagna skyddsskälen konstaterar Migrationsverket att man inte har behövt ta hänsyn till Säpos yttrande.

Frågan är om veckans händelser och mediala exponering i Turkiet förändrar läget.

En av juristerna som har arbetat med Znars fall är Miran Kakaee som representerar Fridh Advokatfirma i Göteborg. Han ansvarar för att skicka underlag till Europadomstolen om Znars fall och har bistått med att skicka in ett verkställighetshinder för att stoppa utvisningen då han menar att nya skyddsskäl har uppstått.

– Om ärendet öppnas stoppas utvisningen och Zinar släpps ur förvar. Beslut om huruvida de öppnar ärendet lär komma inom några få dagar. Under tiden som Migrationsverket tar ställning till om ärendet ska öppnas är utvisningen pausad, säger Miran.

Han tillägger att publiciteten i turkiska medier där Znar utpekas som PKK-terrorist påtagligt ökar Znars skyddsbehov.
– Innehållet i de turkiska medierna, inklusive statliga turkiska medier, visar att man felaktigt anser honom vara en PKK-medlem. Det är inte svårt att tänka sig vad sådana anklagelser kan leda till i Turkiet.

Simultant som detta sker arbetar Miran på att komplettera det underlag som gick till Europadomstolen redan i juni.

– Initialt fick vi svaret att Europadomstolen tar upp ärendet men utan att inhibera – pausa – utvisningsbeslutet. Bedömningen om inhibition kan dock ändras när utvisningen blir nära förestående och när läget blir skarpt. Med andra ord just nu när Znar är i förvar och kan utvisas när som helst, säger Miran.

Turkiet har också anklagats av människorättsorganisationer, så som Amnesty International och Stockholm Centre for Freedom, för flera fall av tortyr och utomrättsliga åtgärder mot oppositionella. En särskilt utsatt grupp är, förutom HBTQ-personer, kurder.

Amnesty Sveriges expert juridiska rådgivare på flykting-, migrants- och folkrättsfrågor Madeleine Seidlitz menar att situationen i Turkiet är allvarlig.

– Situationen mot oppositionella och oliktänkande i Turkiet har de senaste åren blivit allt allvarligare vad gäller de mänskliga rättigheterna. Vi ser en ökad förekomst av tortyr, en urholkning av rättstatens priniciper och brister i tillgången till en rättvis rättegång och försämrade förhållanden i häkten och fängelser.

Hur ser Amnesty att turkiska mediers rapportering om att Znar Bozkurt är ansluten till PKK påverkar fallet?

– Det är allvarligt. Personer som är eller anses vara anslutna till PKK riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

När Znar Bozkurt greps tidigt den där fredagen dröjde det inte länge förrän en hashtag spreds i de sociala medierna #StopDeportingZinarBozkurt. Snabbt kallade aktivister till en manifestation och det startades en namninsamling.

Efter manifestationen i centrala Göteborg åkte en grupp av aktivisterna till förvaret. Namninsamlingen som kommer att skickas till Migrationsverket och Säkerhetspolisen har i skrivande stund samlat in nästan 3 000 underskrifter och fortsätter att spridas.

En av dem som använt sig av hashtagen i sociala medier är vänsterpartiets utrikespolitiska talespersonen Håkan Svenneling, som tog en bild på sig själv när han ringde Znar.

– Det är lätt att sympatisera med honom, säger Håkan till Blankspot. Det hade i grund och botten kunnat vara jag som också är politisk aktiv. Att hotas av en makt för sina åsikter är precis det som jag kämpar mot och brinner för.

Håkan har följt Znars fall, men också de övriga Säpofallen som varit kända i över två år. De har dock aldrig nått riksmedia. Håkan menar att man i Riksdagen trots det har haft uppe frågan vid flera tillfällen, bland annat i Riksdagens insynsråd i Säkerhetspolisen.

– Politiskt har jag och Vänsterpartiet arbetat i snart två år med Säpofallen. Vi har haft uppe frågan i Säpos insynsråd där de helt enkelt inte besvarat hur de arbetar med säkerhetsklassificeringarna. Det är locket på, säger han.

Vidare riktar han kritik mot hur Säpofallen kan påverkas av Sveriges förhandlingar med Turkiet om Natomedlemskap.

– Utvecklingen har gått mot en rättslöshet och Säpo verkar gå Turkiets ärenden. Med Natoförhandlingarna kär det endast bli svårare för dessa individer, och frågan om mänskliga rättigheter sätts på spel.

Håkan suckar över telefonen.

– Det värsta med Natoförhandlingarna är de eftergifter som Sverige nu gör när vi går tillmötes långt längre än vad andra länder har gjort.

En annan politiker som följt fallet är den liberala riksdagsledamoten Robert Hannah som sedan flera år tillbaka varit engagerad i HBTQI-personers rättigheter i Turkiet.

– Jag var beskyddare vid Istanbul Pride 2016, berättar han. Istanbul var tidigare ett andhål för dessa grupper, och de senaste åren har allt vänts åt andra hållet på ett sätt som svenska myndigheter varken har följt med i eller förstått.

Han påpekar att han har följt det enskilda fallet med Znar Bozkurt.

– Znars kombination av att vara en hbtq-person, minoritet och politisk aktiv i HDP gör honom oerhört utsatt i Turkiet. Här vill vi vara tydliga från Liberalerna: vi vill inte skicka folk tillbaka in i garderoben.

Även om han inte vill lägga sig i den juridiska processen i det enskilda fallet så understryker han vikten av att man ska ta hänsyn till Znars bakgrund.

– Nu får vi invänta beslutet som kommer i veckan, men jag ser att det är viktigt att man ska ta hänsyn till Znars bakgrund som medför risker i Turkiet.

Likaså har Göteborgs syrisk-ortodoxa församling gjort ett yttrande om Znars konvertering till dem. Fader Abraham Garis skrev till dem som anordnade måndagens manifestation.

”Jag beklagar att jag inte kan närvara vid manifestationen då jag är på resande fot för tillfället. Vi känner Znar Matteus Bozkurt, han är kristen och döpt i syrisk-ortodoxa kyrkan. Det är så tragiskt att myndigheterna inte betraktar hans situation som allvarlig. Skickas han till Turkiet kommer han få utstå svåra repressalier och jag ber för att utvisningen ställs in.”

När aktivisterna är på väg att lämna förvaret i Kållered ringer Znar dem. De samlas i en klunga med djupa blickar, för att alla ska höra högtalartelefonen.

Znars röst hörs, men han kan knappt få fram orden av allt gråt som skockat i halsen på honom. Stämningen tystnar. Flera av aktivisterna fäller tårar.

– Tack mina vänner, tack för allt ni gör, hörs Znar säga.

En kurdisk kvinna, Fadime, som har en skylt med sig där det står ”Gör inte kurder till brickor i Nato-spelet” säger något kurdiska, och de pratar med varandra.

Flera av aktivisterna säger till Znar att de inte kommer att överge honom, att de gör allt de kan för att rädda honom.

En ung kille som stått tyst står inte ut längre.

Han går fram till de fyra ordningsvakterna som står vid sidan av och granskar manifestationen.

– Hur kan ni arbeta här, frågar han dem. Hur kan ni ha hjärta att bara stå här och se på? Hur kan ni inte förstå att den här killen ska skickas till Turkiet för att fängslas, torteras och kanske mördas?!

Hans röst spricker nästan.

En av ordningsvakterna tar till orda.

– Vi gör bara vårt jobb.

Blankspot har sökt Turkiets ambassad för en kommentar.

Blankspots reportage och artiklar göms inte bakom en betalvägg. Bidra till vår blixtinsamling för att fortsätta bevakningen av kurdutvisningarna. Swisha eller börja stödja Blankspots månadsvis eller årsvis.

Läs också: ”Sverige fortsätter att leverera åsiktsregistrerade kurder till Turkiet” samt “Ännu en kurdisk politisk flykting gripen – ska nu utvisas till Turkiet”.

Av Rasmus Canbäck