Ny statistik från Turkiet visar att landet kräver att Sverige lämnar ut 49 personer. Samtidigt är det få länder som hörsammar turkarnas krav.
Av Rasmus Canbäck 16 april, 2026
Turkiet har skickat nära 2 900 utlämningsbegäranden rörande drygt 2 700 personer i 119 länder. Det framgår av uppdaterad statistik från landets justitiedepartement. Samtliga anklagas för kopplingar till Fetö, eller Gülenrörelsen som den oftare benämns i Sverige. Det är otydligt om vissa av personerna med utlämningskrav tillhör andra av Turkiet terroristlistade rörelser, så som PKK, YPG eller YPJ.
Jakten på rörelsens anhängare intensifierades efter det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016, som den turkiska regeringen under president Recep Tayyip Erdoğan anklagar Gülenrörelsen för att ligga bakom.
Sverige tillhör ett av de länder som mottagit flest utlämningsbegäranden. Enligt statistiken rör det sig om 49 personer som befinner sig i landet. Flest krav har skickats till Tyskland (746 personer), följt av USA (423), Nederländerna (217), Belgien (140), Grekland (133), Schweiz (91), Storbritannien (81), Norge (40) och Finland (25).
Totalt har 2 023 utlämningsbegäranden riktats till USA och elva EU-länder. Sedan 2016 uppger Turkiet att endast tre personer har utlämnats, i fall som ska ha involverat Rumänien.
Utöver utlämningsbegärandena har turkiska myndigheter utfärdat 3 937 så kallade rödnotiser via Interpol.
Under Sveriges Natoprocess utvisades en person som av Turkiet anklagades för kopplingar till PKK, efter att svensk domstol bedömt att asylskäl saknades. I turkisk press beskrevs det som en utlämning.
Den 1 april sade Turkiets justitieminister Akin Gürlek till sin nederländske motpart att Ankara förväntar sig att utlämningar ska börja genomföras. Till den turkiska tidningen Hürriyet uppgav han att flera myndigheter arbetar aktivt med frågan.
– Givetvis arbetar ministeriet, åklagarmyndigheten, underrättelsetjänsten och rättsväsendet med att bevaka terroristorganisationen Fetös aktiviteter, sade Gürlek.
Han framhöll även att rörelsens struktur till stor del verkar från utlandet:
– Vår kamp har en inrikespolitisk dimension, men [Fetös] strukturer agerar från utlandet. Utan stödet därifrån hade den inte överlevt.
Samtidigt riktade han kritik mot vad han beskriver som bristande samarbete från allierade länder.
– Trots internationella överenskommelser med länder vi betraktar som vänner och allierade, särskilt USA och europeiska stater, har vi ännu inte fått några positiva besked. Det visar att organisationen beskyddas av dem.
EU klassar inte Fetö som en terroristorganisation.
Under den svenska Natoprocessen genererade Turkiets krav flera rubriker när landet framlade listor på individer som de krävde utlämnade. Svensk domstol stoppade utlämningen av en turkisk journalist eftersom hans mänskliga rättigheter riskerade att kränkas.
Samtidigt ingår det i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland från sommaren 2022 att Sverige åtar sig att agera på turkisk underrättelseinformation i utlämningsärenden.
Turkiet har anklagats för att missbruka Interpolsystemet. Endast Ryssland har skickat ut fler rödflaggningar än Turkiet, varav många blockeras till följd av att de är politiskt motiverade.
Toppbild: Resul Özdemir, en kurdisk-turkisk medborgare, utvisade till Turkiet 2020. När han anlände utsattes han för kränkande behandling och turkisk media kallade det för en ”utlämning”. Tillsammans med Mahmut Tat, som utvisades 2023, utgör han de två personer som Turkiet anser är utlämnade från Sverige. Foto från Daily Sabah
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern – som den här gången, som de flesta andra medier: åkte innan valet – mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
