Nyheter om Pressfrihet, Turkiet
Sveriges svar till Turkiet: Journalistik är inget brott
Turkiets bevisning mot Medin består av artiklar, bilder, intervjuer och en bok. Nu säger Sverige nej till att bistå i rättegången och slår fast att det som beskrivs som terrorbrott i själva verket är journalistik skyddad av svensk grundlag.
Av Martin Schibbye 2 februari, 2026
Under förra veckan kom beskedet från regeringen att Sverige avslår Turkiets begäran om rättslig hjälp i målet mot den svenske journalisten Joakim Medin. Skälet var tydligt: ett bifall skulle strida mot svenska grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Nu idag, måndagen den 2 februari, har Regeringen offentliggjort beslutet i sin helhet. Av dokumentet som Blankspot begärt ut framgår att all bevisning handlar om journalistik.
Enligt den turkiska framställningen, såsom den refereras i beslutet, ska brotten huvudsakligen bestå i Medins journalistiska arbete: publiceringar av nyheter, artiklar, bilder och intervjuer om den kurdiska rörelsen PKK samt närstående grupper. Materialet har publicerats i svenska medier, på sociala plattformar och i bokform.
I beslutet skriver regeringen att de gärningar Turkiet hänvisar till omfattas av de grundläggande fri- och rättigheter som skyddas i Sveriges grundlagar – särskilt yttrandefriheten och pressfriheten.
”Med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheter som garanteras i grundlagarna skulle ett bifall till den turkiska ansökan strida mot svenska allmänna rättsprinciper”, konstaterar regeringen.
Beslutet stöds också av Europarådets konvention om rättslig hjälp i brottmål, som ger stater rätt att avslå framställningar som strider mot deras egna rättsprinciper.
Regeringens besked innebär en tydlig markering mot att journalistiskt arbete inte kan behandlas som terrorismbrott enligt svensk rätt. Att rapportera om konflikter, intervjua aktörer eller publicera analyser betraktas inte som propaganda eller medlemskap i en organisation.
Bakgrunden till ärendet går tillbaka till förra våren, då Medin greps i Turkiet när han reste dit för att bevaka protesterna för tidningen ETC:s räkning. Han satt fängslad i 51 dagar och dömdes därefter till villkorlig dom för förolämpning av presidenten. Efter domen kunde han återvända till Sverige. Men kvar fanns åtalet om att vara medlem i en terroristorganisation och för att ha spridit terroristpropaganda. Eftersom Medin befinner sig i Sverige ansökte Turkiet om att en svensk domstol skulle hålla ett förhör med honom som en del av den turkiska rättsprocessen. Medin har sagt att han vill bli hörd, bland annat för att få klarhet i vilka anklagelser som riktas mot honom samt för att undvika risken för att bli efterlyst.
Beslutet att avslå denna begäran sänder en politisk och juridisk signal – både till Turkiet och till omvärlden – att journalistik skyddas av grundlagen och inte kan likställas med terrorism.
Strömmer uppger till SVT att beslutet ligger i linje med hur tidigare svenska regeringar hanterat liknande ärenden.
– Jag tror var och en förstår vad det skulle betyda om vi hade en annan inställning, det vill säga om vi skulle öppna dammluckorna in i det svenska rättssystemet för den här typen av processer i andra länder. Det är naturligtvis uteslutet, säger han.
Toppbild: Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer träffar Turkiets utrikesminister Hakan Fidan vid Security Compact-mötet den 20 januari 2025. Foto från Turkiets utrikesministerium.
