Nyheter om Kurdutvisningar, Turkiet
Kurdisk transkvinna ska utvisas till Turkiet – anklagas för att vara säkerhetshot
Nio år efter att transkvinnan Bella Aksoy kom till Sverige ska hon utvisas till Turkiet. Anledningen? En mening i hennes beslut från Säpo säger att hon är ett säkerhetshot.
Av Rasmus Canbäck 1 april, 2026
Beskedet från Migrationsverket kändes som en klump i magen. Bella Aksoys advokat hade precis ringt henne och meddelat det som tidigare bara varit en mardröm. FN hade, efter dialog med svenska myndigheter, kommit fram till att utvisningsbeslutet från 2021 trots allt skulle gälla.
– Jag fick en panikångestattack. Jag visste inte var jag skulle ta vägen.
Dagen därpå, fredagen den 27 mars, var ett stort födelsedagsfirande inplanerat. Hon skulle fira sin 35-årsdag med att göra det hon gillar mest: spela musik för sina vänner. Att ställa sig framför dem, med beslutet att skickas tillbaka till Turkiet, var inte enkelt. Men hon gjorde det ändå.
– Det kanske blir den sista dansen i Sverige, intalade hon sig själv.
Hennes make sedan sex år tillbaka, Emil Jämsén, sitter bredvid i lägenheten. Han vet att gränspolisen kan komma vilken dag som helst. När Bella Aksoy fäller tårar och lämnar rummet för att bita ihop, säger Emil att han kommer göra allt för sin hustru.
– Ibland tänker jag på om hennes öde hade varit annorlunda om vi bara träffats en månad tidigare och jag hade kunnat hjälpa henne från början. Vi gör allt för varandra.
Vid en manifestation i januari för kurdernas situation i norra Syrien deltog hon med ett plakat för att visa att även transkvinnor står upp för dem.
2017 beslutade Bella Aksoy och hennes vän att lämna Turkiet. Vännen var advokat vid samma organisation, Pink Life, som hon var aktiv i. De hade dessutom båda varit aktiva i det socialdemokratiska HDP-partiet – som ofta förknippas med kurder.
Nio år senare har advokaten permanent uppehållstillstånd och väntar på medborgarskap. Bella Aksoy väntar på att gränspolisen ska knacka på vid hennes hem för att föra henne till förvaret i Märsta.
Förutom att hon är kurd och advokaten är turk finns det en avgörande detalj som skiljer fallen åt: Säpo har yttrat sig i hennes ärende.
I beslutet från Migrationsverket, som Blankspot tagit del av, står det:
”Säkerhetspolisen har i ett yttrande daterat den 11 september 2019 förordat att din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd avslås av säkerhetsskäl. Ärendet har därför handlagts som ett säkerhetsärende.”
För att förstå varför en transkvinna som framträder som DJ i Stockholms nattliv och säljer tavlor till filmfestivaler kan betraktas som ett säkerhetshot måste vi backa bandet.
Bella Aktsoy designade en affisch för en turkisk filmfestival, finansierad av Tyskland och Danmark.
Bella Aksoy, vars juridiska namn är Demhat Aksoy, föddes i en kurdisk familj i Turkiet 1991. Som barn utsattes hon hårt av familjen. Slagen. Förnedrad. Sexuellt utnyttjad. Ibland inlåst i skrymslen i veckor. De ville att hon skulle vara en pojke, men visste, precis som Bella Aksoy själv, att hon inte såg sig som en.
I tjugoårsåldern, berättar Bella Aksoy, gick hon därför med i gerillan – den av Turkiet och sedermera EU terrorstämplade organisationen PKK. Tiden där blev inte lång innan hon återvände till sin familj.
– Jag gick endast med för att min familj skulle acceptera mig. Man kan säga att det var desperation. När de trots det såg ner på mig för att jag var trans beslutade jag mig för att lämna dem.
Under ett par år var hon HBTQ-aktivist i Turkiets storstäder. Det var en miljö som motarbetades från både myndigheter och breda konservativa samhällsskikt. Det var där hon träffade advokaten som hon senare lämnade landet med.
Som kurd var hon särskilt utsatt. Hennes avtryck i den offentliga debatten blev om möjligt ännu större. När polisen kom underfund med hennes förflutna i den kurdiska gerillan ökade trycket ytterligare. De lät meddela hennes familj att hon var eftersökt.
Det var dags att lämna landet, uppmanade en vän henne.
Maken Emil Jämsén säger att han kommer göra allt för Bella Aksoy.
När Migrationsdomstolen 2021 kom med en avgörande dom om att Bella Aksoy skulle utvisas till Turkiet ansökte hennes svenska advokater om verkställighetshinder hos Europadomstolen. När domstolen avböjde att ta upp ärendet vände de sig i stället till FN, som fann skäl att utreda.
Även om det primära skyddsskälet har handlat om Bella Aksoys identitet som transkvinna och som ledande aktivist för HBTQ-rättigheter är det skrivningen från Säkerhetspolisen som sticker ut.
Bella Aksoy har inte fått ta del av innehållet, mer än informationen att de har gjort ett yttrande. Hon berättar att hon heller inte har blivit kallad till förhör eller fått veta om det finns några konkreta anklagelser mot henne.
Vad det verkar är det kopplat till perioden då hon var med i PKK. Men av Migrationsverkets förhör framgår det snarare att det betraktades som en bisak, då de snabbt kunde konstatera att hon inte haft några betydande arbetsuppgifter.
Vad som däremot går att konstatera är att Turkiet har ökat trycket på Europa sedan kuppförsöket 2016. Visserligen pekades Gülenrörelsen ut som ansvarig, men även medlemmar ur prokurdiska rörelser – inklusive HDP och PKK – har i allt högre grad pekats ut som förövare. Sedan 2016 har landet utfärdat över 3 500 internationella efterlysningar genom Interpol, varav endast en bråkdel har hörsammats.
Utvecklingen blev inte minst synlig i Sverige. Ett växande antal utlåtanden från Säkerhetspolisen om kurder i Sverige dokumenterades av bland andra Joakim Medin för Dagens ETC, vilket senare utmynnade i boken Kurdspåret.
Faktum är att två av de svenskkopplade kurder som utvisats och som han skrev om i boken, Resul Özdemir och Mahmut Tat, satt i cellerna bredvid Joakim Medin under hans 51 dagar i turkiskt fängelse våren 2025. I och med att båda, liksom Bella Aksoy, betraktats som ett säkerhetshot av Säkerhetspolisen, hade svenska myndigheter beställt privatchartrade flygplan.
Frågan är om detsamma kommer hända Bella Aksoy.
Bella Aksoy började måla på allvar när hon kom till Sverige.
Ett mer jämförbart fall med Bella Aksoy är det med Znar Bozkurt, numera Carlsson, år 2022. Då hotades han av utvisning, men det stoppades efter att turkisk media anklagat honom för kopplingar till PKK. Migrationsverket tvingades då göra bedömningen att hans mänskliga rättigheter riskerade att kränkas vid ett verkställande av utvisningen.
När Sverige tvingades till förhandlingar med Turkiet om Natointräde utmynnade det i ännu högre tryck. I turkisk media började turkiska och kurdiska journalister som befann sig i Sverige att hängas ut. En skrivning i Natoavtalet från sommaren 2022 gjorde också gällande att Sverige åtog sig att utreda underrättelseuppgifter från Turkiet gällande personer som de ville ha utlämnade.
En av dem var Mahmut Tat. Turkiska medier lät meddela att de ansåg att Sverige uppfyllt en del av Natoförhandlingarna när han utvisades – eller utlämnades, som de skrev.
2025 ledde samtalen till ett särskilt säkerhetsavtal mellan Sverige och Turkiet: Security Compact. Numera utbyter ländernas underrättelstjänster uppgifter regelbundet. Turkiet vill att Sverige sätter hårt tryck mot kurdiska aktivister. Sverige vill att Turkiet ska agera mot gängkriminella som verkar från landet. Med jämna mellanrum berömmer turkiska medier Sverige för sina insatser, som inte sällan uppfattar saker annorlunda än vad svenskt rättsväsende vill förmedla.
Våren 2026 har den politiska verkligheten nu kommit i kapp Bella Aksoy.
– Sverige fick mig en gång att andas, att upptäcka mig själv. Känslan jag hade när jag kunde gå på gatorna 2017 var obeskrivlig. Stockholm är mitt hem. Det är mitt hem.
Toppbild: Bella Aksoy tittar ut över bostadområdet. Foto Rasmus Canbäck
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
