Reportage om Demokrati, Kurdutvisningar, Migration, Turkiet

Sverige fortsätter att leverera åsiktsregistrerade kurder till Turkiet

Utlämningarna av kurder som säkerhetsklassificerats av Säpo fortsätter - trots omfattande kritik. Blankspot har träffat Znar Bozkurt, en av de drabbade.

Av Rasmus Canbäck 23 maj, 2022

– Jag har aldrig tidigare varit orolig för busskontroller… aldrig, säger Znar Bozkurt. Men även om jag har biljett så är jag så orolig att jag inte vet var jag ska ta vägen.

Blankspot träffar Znar och hans förra juridiska biträde Abdullah Deveci på den senares kontor i centrala Göteborg. Znar har precis kommit hit från Borås. Egentligen heter han Mehmet Bozkurt, men vill tilltalas som Znar.

Det har gått ett halvår sedan beslutet kom. Migrationsverket har beslutat att lämna ut honom till Turkiet. Ett Turkiet som Znar lämnade för åtta år sedan. Ett Turkiet där Znar är orolig för att fängslas och torteras. Sedan beslutet har han levt på flykt. Han har aldrig varit på samma plats mer än ett par dagar.

Kombinationen av att vara kurd, homosexuell och att ha varit aktiv inom det kurdiskdominerade HDP-partiet innan han lämnade landet gör honom till ett lätt mål för en illvillig auktoritär turkisk regim.

Det är åtminstone vad han säger. Migrationsverket hävdar något annat.

I de omfattande beslutsunderlagen menar handläggaren på Migrationsverket att Znars historia möjligen må stämma, men att det inte finns fog för att tro att han riskerar att utsättas för tortyr i Turkiet.

I samma underlag resonerar svenska Säkerhetspolisen annorlunda. De anser att Znar utgör ett säkerhetshot för Sverige. Znar har enligt Säpos mening kopplingar till den terroristklassificerade organisationen PKK. Den som har det riskerar allvarliga repressalier i Turkiet.

I andra liknande fall har beslut om utvisning inte kunnat verkställas på grund av “särskilt ömmande grund”. Den vars liv och hälsa hotas om den utvisas får inte utvisas.

I fallet med Znar har man trots det valt att utvisa honom.

– Znar är ett bara ett av kanske ett hundratal fall, säger advokaten Abdullah. I fall efter fall som man går igenom återkommer samma mening från Säpo i beslutsunderlagen. Man hävdar att kurder är kopplade till terroriströrelser. På vilken grund då? För att de har varit på en kurdisk manifestation där det funnits PKK-flaggor?

Znar lutar huvudet bakåt mot väggen och blundar.

– Beviset de har presenterat är en bild på mig där någon viftar med en PKK-flagga i bakgrunden, säger Znar. Och jag spelar ju bara musik. Jag är alltid med på manifestationer och kurdiska evenemang. Det är där jag umgås med vänner.

Fallen med kurdutlämningarna har tidigare varit omskrivna av framförallt Joakim Medin i Dagens ETC, som har gjort en reportageserie (bland annat: ”Kurder åsiktsregistereras av SÄPO”). I artiklarna redogörs för flera fall där samma systematik framgår. Enligt aktivister rör det sig om ett fyrtiotal bekräftade fall, men flera personer som Blankspot talar med – som advokaten Abdullah – menar att det är mångdubbelt fler.

Samtliga är kurder som haft ett lågintensivt politiskt engagemang inom partier eller organisationer som arbetar för kurders rättigheter i länderna de kommer från. Turkiet, Iran, Irak eller Syrien. Samtliga menar att de hotas av att utsättas för våld om de utvisas.

I samtliga fall återkommer också samma mening från den svenska Säkerhetspolisen.

“Säkerhetspolisen har ingett ett yttrande i ditt ärende där det förordas att din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska avslås av säkerhetsskäl”.

Ingen annan information anges i ärendet och det är endast juridiska biträden som kan ta del av ett utökat yttrande.

Det framgår dock inte på vilken grund som Znar anses vara farlig, och det är endast ett fåtal personer på Migrationsverket som har tillgång till hela förklaringen från Säpo.

Frågan om den kurdiska organisationen PKK:s terrorklassificering är i maj 2022 högaktuell då Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att lägga in veto mot Sveriges ansökan till NATO.

I Sverige, liksom i EU, anses PKK vara terrorklassificerad, men samtidigt menar Nationellt centrum för terrorhotsbedömning (där Säpo ingår) sedan 2017 i sin årliga bedömning att organisationen inte utgör något hot.

”PKK i Sverige, liksom i övriga Europa, har ett strategiskt mål att avföras från EU:s lista över terrorgrupper. Därmed är det inte sannolikt att några attentatsplaner skulle initieras. Trots den fortsatt intensiva konflikten mellan den turkiska staten och PKK har inga tecken observerats på att PKK understött eller uppmanat egna sympatisörer i utlandet till våldshandlingar mot turkiska intressen. […] Terrorhotet från separatistiskt motiverad terrorism sänks från lågt hot (2) till inget hot (1).”

Inom EU har debatten om terrorlagklassificeringen för PKK fortsatt. Redan 2008 beslutade EU-domstolens lägsta instans att EU ska ta bort klassificeringen, vilket inte hörsammades. I ett fall från 2018 beslutade man att ta bort terrorstämpeln retroaktivt för åren 2014-2017, men inte proaktivt för framtiden.

I Znars fall har Migrationsverket visserligen beslutat att utvisa honom i brist på skyddsskäl, men Säpos skrivning gör att Migrationsverket bedömer att återvändanderätten till Sverige förlängs från 5 till 10 år.

Advokaten Abdullah Deveci entledigades från sin roll som juridiskt biträde för Znar när han i domstol hävdade att Säkerhetspolisens bedömning är av politisk art, och således även Migrationsverkets beslut.

– Hur skulle man kunna uppfatta det som något annat än politiskt, frågar sig Abdullah. Hur ska jag kunna försvara Znar om jag inte får ta del av Säpos bevisning? Hur kan det anses vara rättssäkert?

I domstolen för Migrationsverkets beslut från oktober 2020 står det mycket riktigt att Abdullah invänt sig mot Säkerhetspolisens yttrande i fallet, och att domstolen därför väljer att entlediga Abdullah som juridiskt biträde.

Abdullah räcker fram en bild på en blåslagen person som poserar framför turkiska flaggor, vilket Joakim Medin vid Dagens ETC skrivit om.  

– Du ser här. Det här är en tidigare klient som blev utvisad från Sverige. Bilden är tagen bara ett par timmar efter att han lämnade Sverige och landade i Turkiet. Även han säkerhetsklassificerades som farlig i Sverige, och det första som hände var att han utsattes för det här.

Han fortsätter att påpeka att sådana utvisningar är illegala.

– Det går emot Europakonventionen att utvisa personer som riskerar att utsättas för tortyr, och trots bevis för att det drabbar dem som utvisas så fortsätter man att utvisa kurderna.

Migrationsverkets statistik visar att antalet asylprövningar som går på remiss till Säkerhetspolisen har ökat avsevärt de senaste 5-6 åren.

Statistiken visar att det var ett femtiotal fall år 2015, medan det rör sig om uppemot 250 fall 2021.

Siffrorna omfattar dock varken nationalitet eller etnicitet. Därför är det otydligt hur många av dem som är kurder.

I en mejlkonversation som Blankspot får ta del av mellan en jurist som företräder några av de säkerhetsklassificerade fallen och en expert på Migrationsverket framgår det att ett yttrande från Säpo är avgörande för utvisningsbeslut.

Experten skriver:

”Någon statistik över beslutsutfall i förhållande till Säkerhetspolisens erinran har vi inte, men såvitt jag känner till har vi inte gått emot Säkerhetspolisens rekommendation de senaste åren. Det bör i sammanhanget noteras att i vissa ärenden bedöms det finnas hinder mot att för närvarande verkställa en utvisning.”

Den sista meningen hänvisar till frågeställningen som Abdullah Deveci lyfter: i fall där det finns skäl att tro att den som utvisas kan utsättas för tortyr eller mord så ska personen inte utvisas.

I ett antal fall som Blankspot tagit del av är det precis vad som har hänt. Migrationsverket har då förlängt uppehållstillståndet med ett år i väntan på en ny prövning.

Kritik mot säkerhetsklassificeringen och bristen på insyn kring vad den bygger på väcks inte endast av juristerna som företräder de som hotas av utvisning.

I dagarna väntar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh på svar på en utfrågning av Morgan Johansson, Jan Guilluo har skrivit två kritiska texter i Aftonbladet och Kurdo Baksi skriver i en debattartikel att det är odemokratiskt.

Znar som nu sitter på Abdullahs kontor fick för en tid sedan ett nytt juridiskt biträde, och utfallet av förhandlingarna är att han ska utvisas med omedelbar verkan.

I ett sista försök att få en ytterligare prövning har en annan advokatbyrå precis skickat in ärendet till Europadomstolen. Byrån hoppas på att ett beslut därifrån ska stärka Znars fall på humanitär grund. Men även om det sker så har inte Säpos säkerhetsutlåtande prövats än.

– Jag kommer inte att åka ”hem” i dag, säger Znar. Det är för farligt om de hittar mig där. Jag vill inte ens tänka på vad som kan hända om jag skickas till Turkiet.

Toppbild: Znar menar att han hotas av uppemot 7 år i fängelse och tortyr om beslutet av utvisning verkställs. Foto Rasmus Canbäck.

Av Rasmus Canbäck