Reportage om Kurdutvisningar, Migration, Turkiet

Tortyrskadad kurd utvisas snart till Turkiet

I Natoförhandlingarna begär Turkiet hårdare tag mot PKK-kopplade personer. De senaste åren har Sverige utvisat flertalet kurder till Turkiet - trots hot om tortyr. Snart är det Celil Turans tur.

Av Rasmus Canbäck 25 oktober, 2022

Den femtioåriga kurden Celil Turan drar av sig den blå t-shirten och pekar på sin skuldra.

– Den turkiska polisen brände plast på mig. De sade att de skulle göra den kurdiska kartan med den, säger han.

Han pekar på överkroppen, nära halsen, där ärren från tortyren också finns kvar, innan han tar på sig t-shirten igen.

Det var 1988 som den turkiska polisen grep honom i sitt hem i staden Edirne i nordvästra Turkiet nära den grekisk-bulgariska gränsen. Enligt Celil berodde det på att han och hans vänner spelat kurdisk musik från en bandspelare som Celil kort dessförinnan köpt.

I dag, över trettio år senare, sitter han i sitt vardagsrum i Sandviken. Där bor han med sin fru. Det slutgiltiga beslutet från Migrationsverket om att utvisa honom till Turkiet kom i december 2019, men efter att ha inkommit med nya uppgifter om att han är eftersökt i Turkiet på grund av kopplingar till det kurdiska partiet PKK beslutade verket att ompröva asylärendet.

För Celil är PKK en frihetsrörelse. För den turkiska staten är det en terrororganisation.

– Här i Sverige genomgår jag psykisk tortyr. I Turkiet är den fysisk.

I Migrationsverkets senaste beslut, från mars 2022, står står juristerna fast vid att Celil ska utvisas. Det är trots att hans fru, som kom tillsammans med honom till Sverige 2015, fått tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Båda är kurder. Han från östra Turkiet. Hon från norra Syrien. Det är skillnad på att ha ett turkiskt och syriskt pass, menar Celil.

Oktober 2022 beslutade Migrationsverket att stoppa utvisningen av en annan tortyrhotad kurd Znar Bozkurt, vilket Blankspot rapporterat om.

Det var efter att turkiska medier, till följd av svenska tidningars rapportering om gripandet av Znar, kablat ut nyheten att han är misstänkt för samröre med PKK.

Då sade Amnesty Internationals juridiska rådgivare på flykting-, migrants- och folkrättsfrågor Madeleine Seidlitz till Blankspot att situationen i Turkiet är allvarlig.

– Situationen mot oppositionella och oliktänkande i Turkiet har de senaste åren blivit allt allvarligare vad gäller de mänskliga rättigheterna. Vi ser en ökad förekomst av tortyr, en urholkning av rättstatens priniciper och brister i tillgången till en rättvis rättegång och försämrade förhållanden i häkten och fängelser.

På frågan vad de turkiska mediernas rapportering om Znar Bozkurt kan innebära svarade Madeleine Seidlitz att det finns risker.

– Det är allvarligt. Personer som är eller anses vara anslutna till PKK riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

I Migrationsverkets beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd för Znar Bozkurt redogör handläggaren utförligt för vilka risker som finns i Turkiet. Bland annat framgår det att tortyr förekommer frekvent i landet. I beredningen för beslutet från oktober 2022 har Migrationsverkets tillförordnade enhetschef för migrationsrättsenheten Per Adolfsson deltagit, vilket visar att ärendet nått högsta instans inom myndigheten.

I Celil Turans beslut från mars 2022 skriver man att det inte går att styrka att Celil riskerar tortyr.

I dessa ärenden, som i sak är lika varandra, görs alltså två olika bedömningar.

Allt sker också samtidigt som Ulf Kristerssons regering ska fortsätta förhandlingarna om Natomedlemskap med Turkiet. I ett brev till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förtydligar Kristersson att Sverige “önskar samarbeta i kampen mot terrorister, däribland PKK”.

Sveriges nytillträdde utrikesministern Tobias Billström har kallat Turkiet för en ”demokrati med auktoritära inslag” och att ”det inte ska förekomma något nonsens vad gäller PKK från svenska regeringen”. Han har även betonat att utvisningar av PKK-kopplade personer ska ske på ett ”rättssäkert sätt”.

Medan Znar Bozkurt klassificerats som ett säkerhetshot av svenska säkerhetspolisen så omfattas dock inte Celil Turan av en sådan klassificering – trots att Celil till skillnad från Znar haft dokumenterade kopplingar till PKK.

Efter tortyren av den turkiska polisen 1988 beskriver Celil Turan att han började se annorlunda på sin identitet som kurd. Även om han sedan barnsben förstått att den turkiska militären var ute efter kurdiska militära rörelser, så ställdes allt på sin spets när han blev kallad till militärtjänstgöring.

– Jag kunde helt enkelt inte ansluta mig till militären, säger Celil. Hur skulle jag kunna mönstra i en armé som dödar mitt eget folk? Det går helt enkelt inte.

Migrationsverket konstaterar i sitt beslut att Celils historia är tillförlitlig när han 1991 under en permission från värnplikten besöker sin familj i östra Turkiet med intentionen att aldrig komma tillbaka.

Det var under denna period som han ”begav sig till bergen”, som han beskriver det, där han anslöt sig till gerillan.

– Jag var aldrig med i strider. Man kan säga att jag var en sorts kurir. En person som förmedlade information och hjälpte till med att sprida budskap, säger Celil.

Även här anser att Migrationsverket att Celil uppgivit tillförlitliga uppgifter om att han inte var med i strider.

Under denna period var han dock eftersökt av turkiska polisen för att ha deserterat. Efter ett par år, 1995, hittade turkiska polisen honom. Han blev skjuten i ljumsken. Skottet orsakade bara ett skrapsår och han lyckades fly från platsen.

Här går historien isär. I Migrationsverkets papper står det att Celil menade att polisen inte kände till honom. Att han var på ”fel plats vid fel tillfälle”.

– Det stämmer inte. De visste vem jag var. Det kan ha blivit fel i översättningen, menar Celil.

Hursomhelst var det efter denna händelse som Celil, med hjälp av PKK, tog sig till irakiska Kurdistan. På gränsen trampade han på en mina och tvingades amputera ena benet. Han bär sedan dess en protes. Det är en betydande detalj då han på grund av sitt handikapp helt lämnade PKK och blev affärsman i Irak, Syrien och till viss del Turkiet. Mellan gränserna tog han sig oftast illegalt.

Migrationsverket ifrågasätter hur stort hotet var mot honom, om han kunde befinnas sig i Turkiet. Själv menar Celil att han aldrig tog sig in i Turkiet legalt och kunde på så vis undvika den turkiska polisen.

Som affärsman sålde han allt från cigaretter till köksvaror. Ibland även till ”gerillan i bergen”, som han beskriver PKK.

Under en period bodde han, med falska dokument, i Damaskus för att det var enda platsen i Mellanöstern som hade möjlighet att få vård för de skador han åsamkats.

2014 träffade Celil sin fru i Syrien. Det var under en period då Celil volontärarbetade på en klinik i staden Kobane. Även om han i Turkiet aldrig fick mer än fem års utbildning hade han under sina år i Irak och Syrien blivit duktig på första hjälpen och lättare läkarvård, säger han.

– Vi tog hand om sårade soldater som stred mot islamiska staten, men också helt vanliga människor som skadades. All hjälp behövdes, berättar Celil.

2015 bestämde Celil och frun sig, liksom hundratusentals andra, att fly. Striderna var för intensiva. De tog sig in i Turkiet illegalt, trots att Celil befarade att han var eftersökt.

När de kom till Edirne, där Celil inte varit sedan 1988, greps han av turkisk polis. Han satt arresterad i fängelser i två städer i östra Turkiet, men släpptes efter ett par månader.

– De hade inte tillräckligt med bevis för mina kopplingar till PKK då, säger Celil.

Sedan dess pågår en polisutredning. Från sin telefon visar han handlingarna som man kan ta del av genom en turkisk internettjänst, men han säger att det finns många handlingar som är ”hemliga”, och som ”polisen tar fram när det behövs”. Enligt honom själv väntar en stundande dom i Turkiet. Den kan inte beslutas om förrän han är på plats där.

I sitt beslut från mars 2022 menar Migrationsverket att uppgifterna inte är tillförlitliga och att advokaten som Celil har tagit hjälp med inte är ett utsett offentligt biträde.

I ett dokument, som advokaten i Turkiet skickar över har Celil Turan undertecknat en fullmakt. Fullmakten är till ett par jurister vid en byrå i Istanbul och är allomfattande i att biträda Celil i juridiska mål.

Advokaten som har huvudansvar för ärendet önskar att hans namn inte skrivs ut i artikeln när vi pratar med honom. Han säger att sådana här fall är känsliga och politiserade.

Han säger att det är tre pågående ärenden mot Celil. Samtliga handlar om Celils kopplingar till PKK.

– De handlar om Celils kopplingar till PKK, som anses vara en terroristorganisation i Turkiet. Men där utreds också ett mål under propagandalagstiftning kopplat till PKK.

Advokaten tror att det stundar en fällande dom mot Celil.

– Jag förväntar mig fällande domar där det framgår att han anses skyldig för att vara medlem i PKK. Även om det rör sig om icke-våldsbejakande yttrandefrihetsaktiviteter. Hursomhelst kan domen inte komma förrän Celil befinner sig i Turkiet. Utan Celils utsago i rättssalen kan fallen inte avgöras av domaren.

Slutligen säger advokaten att Celil riskerar ett långt fängelsestraff och tortyr.

– På straffskalan finns ett livstidsstraff i fängelse, vilket han riskerar. Det finns också risk för tortyr, det är dessvärre möjligt.

Efter att Celil Turan släppts från fängelset åkte de till hamnstaden Izmir i västra Turkiet och liksom många andra tog de sig sedan till Grekland med en båt. Han kom till Sverige 2015.

Processen med Migrationsverket har pågått sedan dess. Celils sviktande psykiska hälsa har blivit allt sämre i takt med att beslutet drar ut på tiden.

När han fick sitt första avslag hällde han bensin över sig själv och tände på. Några grannar lyckades stoppa händelsen, berättar Celil. Han blev då tvångsomhändertagen för psykiatrisk vård.

– Jag vill inte åka till Turkiet, varken som levande eller död, säger han.

Han är övertygad om att han kommer råka ut för tortyr om han blir skickad dit.

– Jag är inte rädd för att dödas. Jag är rädd för smärtan från tortyren.

Huruvida beslutet om från Migrationsverket om Znar Bozkurts tidsbegränsade uppehållstillstånd är prejudicerande för hur svenskt rättsväsende ser på kurdutvisningar till Turkiet återstår att se.

Inom kort träffar Ulf Kristersson sin motpart i Turkiet för att fortsätta förhandlingarna om Natomedlemskapet.

På bordet ligger den ökända listan på 73 namn som Ankara begär ut från Sverige och Finland.

Toppbild: Cilal Turan visar sin skuldra där de turkiska poliserna hällde brinnande plast. Migrationsverket menar att det saknas dokumentation från läkare som bevisar att skadorna åsamkats av tortyr. Foto Rasmus Canbäck.

Uppdatering 2022-10-25 11:45: Två saker har lagts till. Dels att Migrationsverkets tf enhetschef för migrationsrätt var med i beredningen av beslutet av uppehållstillstånd för Znart Bozkurt. Dels har advokaten i Turkiet återkommit med ett citat om risk för tortyr för Cilal.

Av Rasmus Canbäck