Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan
Nya strider mellan Armenien och Azerbajdzjan
Efter ett par veckor med spänt läge mellan Armenien och Azerbajdzjan briserade blodiga strider. Båda sidor anklagar varandra för att ha startat striderna, men det är Azerbajdzjan som kritiseras av omvärlden för att ha anfallit Armenien först.
Av Rasmus Canbäck 17 november, 2021
Efter blodiga strider den 16 november rapporterar armeniska försvarsministeriet att 7 soldater har dött, 4 har skadats och 13 tagits som krigsfångar efter att azerbajdzjanska och armeniska militärer mötts i strider.
På Azerbajdzjans sida är den senaste uppgiften att 7 dött och 10 skadats.
Uppgifterna är dock inte fastställda och uppdateras löpande.
Båda sidor anklagar varandra för att ha öppnat eld mot den andra sidan.
Platsen för striderna är inte känt, men det har kommit uppgifter om att skottlossning och artillerield hörts i höglandsområden norr om staden Sisian.
Armeniska premiärministern Nikol Pasjinjan sade under gårdagen att händelsen ”ska bli sedd som en aggression mot den armeniska suveräniteten” och att det inte ”finns någon gränsfråga”.
Azerbajdzjanska försvarsmakten har å sin sida anklagat Armenien för att inleda anfallen, och att Azerbajdzjans militära svar ska ses som en följd av det.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, gick snabbt ut med ett uttalande genom Minskgruppen där de uppmanade båda sidor att trappa ner konflikten.
Redan den 15 november började spänningarna och Armenien gjorde då ett försök att avropa militäravtalet mellan Armenien och Ryssland från 1997 för att begära hjälp från sin allierade.
För BBC World berättar den kanadensiska journalisten Neil Hauer, bosatt i Jerevan, om händelseutvecklingen.
– Det hela började med en azerbajdzjansk offensiv in i Armeniskt territorium. Det var oväntat, från ingenstans, och det är de värsta stridigheterna sedan förra årets krig. I praktiken har Azerbajdzjan genomfört en framryckning med artilleri och pansarbilar ett par kilometer in i Armenien.
Bilden att det är Azerbajdzjan som invaderat Armenien är något som Europeiska unionens särskilda delegation för södra Kaukasien instämmer med. I ett pressmeddelande från den 17 november skriver de:
“Vi är mycket oroade över gårdagens tunga stridigheter, som är en följd av den senaste tidens ökade spänningar i gränsområden mellan Armenien och Azerbajdzjan. Den militära operation som inleddes av Azerbajdzjan som svar på påstådda provokationer är den värsta kränkningen hittills av förra årets vapenvila”.
Den senaste upptrappningen ska ses i kölvattnet av fjolårets krig där Azerbajdzjan efter ett 44 dagar långt krig tog kontroll över stora delar av Nagorno-Karabach, som armeniska styrkor kontrollerat sedan Sovjetunionens fall.
Förra veckan var årsdagen för fjolårets konflikt, och redan då kunde Blankspot rapportera om upptrappningar och spänningar i regionen.
Under hösten ryktades det om att Armenien och Azerbajdzjan, med Rysslands hjälp, skulle teckna ett påbyggnadsavtal till avtalet om eldupphör från året innan. Detta uteblev dock.
Påbyggnadsavtalet var bland annat tänkt att leda till att knäckfrågor om nya gränsdragningar mellan länderna skulle lösas. En annan fråga handlar om att Armenien och Azerbajdzjan inte kommit överens om hur och om en transportkorridor från Azerbajdzjan till dess enklav Nachitjevan ska upprättas.
Efter fjolårets krig utökades den territoriella gränsen mellan Azerbajdzjan och Armenien till följd av att områden mellan Nagorno-Karabach och Armenien övergick i azerbajdzjansk kontroll.
Ett av dessa områden är där striderna den 16 november ägde rum.
Höglandet norr om Sisian är särskilt strategiskt och enligt dagens rådande gränser ligger det i Armenien.
En annan aspekt är att de positioner som Azerbajdzjan anklagas för att ha intagit i Armenien ligger strax under 30 kilometer från den azerbajdzjanska enklaven Nachitjevan.
För BBC World berättar Neil Hauer att striderna också kan ses som en konsekvens av att Armenien och Azerbajdzjan inte kommit överens om transportkorridoren till Nachitjevan.
– Det finns en rädsla (i Armenien) att Azerbajdzjan nu försöker att sammankoppla sina territorier med vapenmakt.
Den armeniska statsvetaren Yeghija Tashijan förklarar för Blankspot att den som kontrollerar högländerna också får en stark militärstrategisk fördel, som kan destabilisera även ekonomin i regionen.
– Genom att destabilisera vägen som förbinder Armenien med Iran, försöker Azerbajdzjan hindra Armenien från att ansluta sig till den nordsydliga transportkorridoren som förbinder Iran med Georgien. Därför har Sisians väg geoekonomisk betydelse inte bara för Armenien utan även för Iran.
Armeniens huvudväg som leder mellan huvudstaden Jerevan och till Goris passerar genom Sisian. I Goris går vägen österut till Nagorno-Karabach och söderut till Iran.
Han fortsätter med att resonera att Armenien inte har haft några incitament att anfalla Azerbajdzjan, vilket kan bekräftas med att Armenien förlorat kontroll över ytterligare territorium.
– Armenien besegrades militärt förra året, så med sin svaga geopolitiska situation finns det ingen anledning för Armenien att provocera Azerbajdzjan. Samtidigt, i de senaste sammandrabbningarna har armenien förlorat två militärposteringar och har dussintals tillfångatagna soldater. Detta är ytterligare ett bevis på att det var den azerbajdzjanska sidan som invaderade armeniskt territorium.
Armeniska försvarsdepartementet har bekräftat att två militärposteringar på armenisk mark har förlorats.
Blankspot har tidigare rapporterat från Armenien och Nagorno-Karabach om hur nära armeniska och azerbajdzjanska militärposteringar är varandra, vilket också är en av anledningarna till att dödstalen snabbt ökar.
Vid 18-tiden på kvällen meddelade sidorna, genom Ryssland, att man kommit överens om ett vapenstillestånd.
Toppbild: Militära posteringar blickar mot varandra. Bild från Ombudsman.am
