Nyheter om

Nästan alla har funderat på att ta sitt liv

Många ensamkommande som har besvarat Blankspots enkät har självmordstankar och flera av dem har försökt ta sitt liv. Nu närmar sig sommarlovet och forskare varnar för att en redan svår situation riskerar att bli än mer kritisk.

Av 21 maj, 2018

Extremt många av de unga ensamkommande från Afghanistan som har deltagit i Blankspots enkätundersökning uppger att de har självmordstankar.

Nästan en fjärdedel, 23 procent, av dem som väntar på sin asylansökan eller har fått avslag, uppger att de har försökt ta sitt liv.

Det är höga siffror, men de förvånar inte Ellenor Mittendorfer-Rutz, som leder en grupp forskare på Karolinska institutet, KI, som bland annat studerar suicidalt beteende.

– De är i linje med vad vi ser i de få studier som finns.

Hon är en av författarna till KI:s rapport om självmord bland ensamkommande som publicerades tidigare i år.

I rapporten granskas de självmord som begicks inom gruppen under 2017. Totalt rörde det sig enligt KI:s granskning om tolv stycken vilket innebär att självmordsfrekvensen bland ensamkommande är nio gånger så hög som bland svenskfödda i samma ålder.

Under 2016 betydde det att i en befolkning på 100 000 var det 5,2 personer födda i Sverige i åldern 10–21, som begick självmord under 2016.

Motsvarande tal för unga ensamkommande i samma ålder var under 2017 51,2.

Grafik: Blankspot (cc)

– Globalt finns det knappast någon grupp som i jämförelse har lika höga suicidtal, säger Ellenor Mittendorfer-Rutz.

Samtidigt framhåller hon att den anmärkningsvärt höga siffran med all sannolikhet är en underskattning.

Blankspots undersökning ger en fingervisning om att det antagandet är korrekt. Av de unga personer med ursprung i Afghanistan som har fått avslag eller fortfarande befinner sig i asylprocessen, uppger nästan en fjärdedel att de har försökt ta sitt liv.

Ellenor Mittendorfer-Rutz förklaring till att KI:s siffra inte är högre, är att rapportunderlaget från Migrationsverket består av alla ensamkommande i asylsystemet under ett år, utan att hänsyn har tagits till hur många som har försvunnit för att de fått uppehållstillstånd eller blivit utvisade.

– Om det hade varit möjligt att bara ha med de som befinner sig i asylprocessen, så skulle suicidtalet ha varit ännu högre, säger hon och fortsätter:

– Suicid är alltid toppen av isberget. Om du räknar antalet suicid gånger tio så har du antagligen det verkliga antalet suicidförsök. Och räknar du gånger hundra, så har du förekomsten av suicidala tankar.

I debatten framställs ibland de ensamkommande som ekonomiska flyktingar som söker lyckan i Europa. Men Ellenor Mittendorfer-Rutz avfärdar den föreställningen.

Om den hade varit korrekt så hade självmordssiffrorna inte sett ut som de gör, menar hon.

– Det finns ingenting som är hållbart vetenskapligt och som tyder på att det är personer som kommer hit för att utnyttja vårt system.

Hon avvisar också eventuella spekulationer om att självmordsförsök har etablerats som en metod för att lättare få uppehållstillstånd. Det är inte minst tillvägagångssätten som talar emot det.

– Metoderna för suicidalt beteende som används är ofta väldigt våldsamma, hängning var huvudmetoden i vår rapport. De flesta dör när de använder hängning, säger hon.

[reklam]

Efter den stora ökningen av antalet asylsökande 2015 har ensamkommande blivit en tydligt urskiljbar grupp bland patienterna hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Stockholm. Under förra året var 637 ensamkommande unga pojkar inskrivna och av dessa led drygt hälften av självmordstankar (av 36 ensamkommande flickor hade 44 procent självmordstankar).

Att den utdragna asylprocessen leder till att de unga mår dåligt är en självklar slutsats, anser Mikael Billing, chef för  BUP:s asylpsykiatriska enhet inom Stockholms läns landsting.

Han anser att inget talar för att den höga självmordsrisken bland de ensamkommande kommer att dämpas.

– Man får räkna med en fortsatt hög suicidrisk och att den kan bli ännu högre.

Inte heller positiva besked om uppehållstillstånd betyder självklart att roten till ohälsan försvinner, enligt Mikael Billing.

– De flesta får 13 månaders uppehållstillstånd, vilket är ganska kort tid. Ett treårigt uppehållstillstånd är inte heller så lång tid, sedan är man där igen. Det är klart att det finns en oro för det.

Det finns inte mycket forskning om hur väntetider påverkar asylsökandes hälsa och självmordsbenägenhet. Mikael Billing pekar på en lägesrapport från Australien som påvisar höga självmordstal bland flyktingar som tvingas vänta länge på asylbesked, endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd samt saknar möjlighet till familjeåterförening.

Alltså samma verklighet som även gäller de ensamkommande i Sverige.

Om de australiensiska reglerna inte förändras och permanenta uppehållstillstånd beviljas så kommer de asylsökandes psykiska hälsa att försämras ännu mer, slår forskarna bakom rapporten fast.

Utöver att långa tider av väntan och ovisshet leder till psykisk ohälsa, hamnar många unga ensamkommande i en risksituation när de fyller 18 eller får sin ålder uppskriven, konstaterar Mikael Billing.

– Ungdomar under 18 kommer ofta hit med stöd av god man eller personal på HVB- eller familjehem. Den som har blivit vuxen saknar däremot dagligt stöd och är lämnad åt sig själv, säger han.

Mikael Billing framhåller också en annan viktig skillnad mellan en minderårig ensamkommande och en som fyllt 18: den senare har endast rätt till vård som inte kan anstå.

– Den som inte har fyllt 18 har rätt till barnpsykiatri i samma omfattning som svenska barn, och det blir en väldig skillnad när man blir vuxen.

Ytterligare en faktor som kan påverka den psykiska hälsan är att skolan slutar om ett par veckor.

– Asylsökande är alltid en sårbar grupp på sommaren, varnar Mikael Billing.

Läs fler artiklar kring undersökningen:

Så gjorde vi undersökningen

Otänkbart att återvända

Gränspolisen: Vi kommer inte kunna utvisa alla

Ingen myndighet tar ansvar för självmorden

Krav på politiska åtgärder efter Blankspots undersökning

Av

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Blankspots journalistik göms inte bakom en betalvägg. Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka Migration genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli prenumerant.

Så kan du stödja Blankspot!