Analys om , ,

Imorgon kan Trump få tillbaka sitt konto på Facebook

Imorgon väntas Facebooks ”högsta domstol” komma med ett beslut om Trumps avstängning från Facebook. Brit Stakston skriver om vad beslutet kan få för konsekvenser.

I januari 2021, i samband med stormningen av Kapitolium i Washington, USA stängdes den dåvarande presidenten Donald Trump av från Facebook. Det var ett beslut taget utifrån det faktum att hans yttranden online ansågs elda på de som stormade kongressen.

– De chockerande händelserna under de senaste 24 timmarna visar tydligt att president Donald Trump har för avsikt att använda sin återstående tid i ämbetet med att undergräva den fredliga och lagliga maktövergången till sin valda efterträdare, Joe Biden, sa Facebooks Zuckerberg i samband med att kontot stängdes.

Zuckerberg menade att Trump därmed använde sin plattform för att mer släta över än att fördöma sina anhängares handlingar vid Kapitolium-byggnaden.

– Vi tog bort dessa uttalanden igår eftersom vi bedömde att deras effekt – och sannolikt deras avsikt, skulle vara att framkalla ytterligare våld, sa Facebooks Zuckerberg.

För Facebook blev det där och då ett sätt att säkerställa att sociala medier inte skulle användas på ett sätt som orsakade mer kaos.

Beslutet att stänga av Trump var enligt Facebook logiskt utifrån den situation som rådde och det skede USA befann sig i. Trumps agerande sågs som ett angrepp på demokratin.

Fler techbolag följde efter och till slut var Donald Trump efter dessa händelser avstängd från alla digitala plattformar.  

Facebooks externa ”högsta domstol” har under flera månader arbetat med vad som måste vara ett av världens tuffaste sociala medier-uppdrag: Att besluta om expresident Donald Trump ska tillåtas tillbaka på plattformen som han bannlystes från i januari.

Ingen ville tillhandahålla en plattform som gett Trump möjlighet att elda på massorna till än mer våldsamma handlingar vilket Blankspot också skrev i vår analys i januari.

Två veckor efter beslutet om att ta ner Donald Trumps konto överlämnade Facebook själva ärendet till det oberoende Tillsynsrådet, Facebook Oversight Board, som Zuckerberg startade för tre år dit de som vill överklaga Facebooks och Instagrams beslut rörande innehåll kan överklaga.

I den officiella begäran om att pröva avstängningen skrev Facebook:

”Vi tror att vårt beslut var nödvändigt och rätt. Med tanke på dess betydelse anser vi att det är viktigt för styrelsen att granska den och komma fram till en oberoende dom om huruvida den ska upprätthållas.”

Och de skrev att de välkomnar ”eventuella iakttagelser eller rekommendationer från Tillsynsrådet kring avstängningar när användaren är en politisk ledare.”

Facebook tryckte i denna skrivelse än tydligare på hur extraordinärt såväl beslutet som situationen var:

”Vårt beslut att avbryta dåvarande president Trumps tillgång togs under extraordinära omständigheter: en amerikansk president som aktivt främjar ett våldsamt uppror som syftar till att motverka det fredliga maktöverlämnandet. Fem personer dödades; lagstiftare fick fly från demokratins säte. Detta har aldrig hänt tidigare – och vi hoppas att det aldrig kommer att hända igen. Det var en serie av händelser som aldrig tidigare hänt och som krävde handlingar som aldrig tidigare inträffat.”

Facebook adresserar också det problematiska med att techbolag kan hindra folkvalda politiker på detta sätt.

”Många hävdar att privata företag som Facebook inte borde fatta dessa stora beslut på egen hand. Vi instämmer.”

Syftet med Tillsynsrådet är att det ska finnas en oberoende instans som kan se över de modereringsbeslut som företaget inklusive verkställande direktören Zuckerberg tagit och fatta ett sista avgörande beslut.

Deras beslut är bindande för Facebook. Facebookanvändare kan själva anmäla inlägg till Tillsynsrådet som i sin tur kommer att välja ut inlägg som anses vara särskilt ”svåra, viktiga, globalt relevanta och som kan ligga till grund för framtida policyer” skriver de själva på sin hemsida när de förklarar överklagandeprocessen.

Sedan den 13 april 2021 kan man som användare även överklaga beslut om att innehåll ska tas bort.

Tillsynsrådet summerar sitt arbete som att de ”granskar utvalda symbolärenden och avgör om besluten fattats i enlighet med Facebooks angivna värderingar och policyer.”

Imorgon onsdag kommer de nu meddela sitt beslut i ärendet om Trumps avstängning. Sedan de beslöt att pröva detta ärende har man som användare kunnat ge synpunkter i ärendet.

Det aktuella fallet har fått in över 9 000 kommentarer uppger nyhetsbyrån Reuters.

Ser man till hur Tillsynsrådet fattat beslut tidigare förväntas de ge Trump tillgång till sitt konto på Facebook, Instagram och What´s App igen. Förmodligen med motiveringen att han inte utgör någon fara längre.

Upploppen är över och Donald Trump är inte president längre. Det kommer dock vara av stort intresse att se hur rådet i övrigt ser på själva beslutet i den stund det togs, till exempel huruvida de kommenterar den först aviserade 24 timmars nedsläckningen som genomfördes. Eller ska den här typen av privatägda gigantiska distributionsplattformar aldrig kunna stoppa politiker som bryter mot Facebooks policies? Beslutet kommer leda till viktiga principdiskussioner.

Om de trots allt inte skulle välja att upphäva Facebooks beslut kommer det säkerligen bero på de ”brott” Trump begick mot demokratin genom att inte medverka till en fredfull övergång anses vara så pass allvarliga att det motsvarar ett livslångt förbud mot användande av Facebooks plattformar.

Men i den funktion tillsynsrådet har är det svårt att se att det blir utfallet.

Oavsett hur det blir kommer det att påverka de andra bolagen. De allra flesta bolagen kommer att följa det beslut som fattas i Tillsynsrådet. Med ett undantag. Twitter lär inte vilja ändra sitt beslut om livstidsavstängning från den 8 januari utifrån vad Facebooks Tillsynsråd fattar för beslut.

Värt att notera är också efterspelet av den stämning som sju twittrare lämnat in mot Trump för att han blockerat dem från sitt flöde som Blankspot skrev om nyligen. Även det rättsprocesser som rör brännande frågor om blockeringar.

Foto: White House Archive samt Palácio do Planalto CC BY 2.0