Analys om , ,

Därför har plattformarna blockat Donald Trump och därför är det inte något att oroa sig över

Sedan en dryg vecka är den sittande amerikanska presidenten blockerad från Twitter. En rad andra plattformar har följt efter. Det väcker angelägna frågor om internets framtid men det gäller att inte övertolka det som skett, skriver Brit Stakston i en analys.

Det har under veckan varit smått absurd att följa ställningskriget mellan en allt argare avgående president och sociala medieföretagen. Det som började med en 12 timmars avstängning från Twitter följdes upp av en avstängning från Facebook och slutade med en permanent avstängning från Twitter som vi skrev om förra veckan i analysen om hur en ursinnig Trump berövats sin främsta kommunikationskanal.

Twitter och Facebooks beslut har lett till en dominoeffekt: företag efter företag med olika tjänster har tagit avstånd från Donald Trump. Han har nu stängts av från alla sociala medier från Snapchat till Instagram, inklusive streamingstjänster som Twitch och Discord samt betaltjänster som Shopify.

Till och med inspirationsajten Pinterest har blockerat presidenten, det vill säga Trump har aldrig haft ett konto där men hashtaggar relaterade till kampanjen om att valet stulits, ”Stop the steal”, har förekommit även hos dem. Sajten Axio har sammanställt en lista över samtliga plattformar som agerat mot Donald Trump.

Det finns två aspekter att lyfta fram som kan ha haft betydelse för besluten. Blockeringarna har inte skett koordinerat enligt uppgifter från nätbolagen.

För det första bör man påminna sig om hur plattformarna under pandemin enades om ett gemensamt arbetssätt för att säkerställa att allmänheten får korrekt information. I olika grad och utifrån de olika plattformarnas funktionalitet har man säkerställt att användare pekas till faktabaserad myndighetsinformation samt WHO när man sökt information om Covid-19 för att hantera den flod av desinformation som spreds.

Plattformarna har i den här processen parallellt därmed visat hur deras algoritmer möjliggör att ”uppa material,” och hur man på så sätt kan säkerställa att faktabaserat material syns mer än annat material. Det har även kontinuerligt raderat hälsofarlig information som upptäckts.

Under det amerikanska valet har sedan nätbolagen tagit med sig såväl dessa erfarenheter samt lärdomarna från valet 2016. Att det skedde påverkan från utländska aktörer av det amerikanska valet genom att använda sig av sociala medier kunde senare bevisas.

Så utifrån detta har bolagen under valåret även i detta fall pekat användarna mot korrekt valinformation och säkerställt att inlägg med uppenbar falsk information om till exempel poströstande har raderats. Alternativt kunde inläggen från presidenten markeras som vilseledande, falska eller våldsförhärligande. Mot slutet av valkampanjandet har modereringen blivit allt hårdare i takt med allt fler lögner om valprocessen spridits.

Med andra ord har bolagen unisont agerat hårt för att säkerställa att folkhälsan kan skyddas och att människors möjlighet att utöva sin rösträtt säkerställs.

Men kritiken är stark mot att det de gjort varit alldeles för lite och att alla åtgärder kommer försent.

När nu företag efter företag blockar Donald Trump efter stormningen av Kapitolium kan det ses som en högre växel av allt det tidigare gemensamma arbetet med behov av än mer moderering. Den här gången kopplat till säkerställandet av att inte fler ska dödas på grund av falsk information och lögner om valresultatet.

Ingen vill sitta med ”Svarte Petter” på hand och vara den plattform som möjligör att än fler människor kommer till skada genom att det sker organiserade upprepningar av stormningen som skedde på trettondagen på andra platser runtom i landet.

Stormningen av Kapitolium av ett antal högerextrema rörelser och hårdföra Trumpsupporters som upplevde sig påhejade av landets president, chockade världen.

Det går inte att bortse från hur de olika företagsledarna själva blev oroade över att se de allra mest galna digitala anonyma rösterna som näthatar plötsligt befinna sig IRL i hjärtat på en av de främsta amerikanska symbolerna för demokrati, lag och ordning. De såg hur folkvalda senatorer sprang för sina liv och fem personer dog som ett resultat av det hetsande som skedde av Trumpanhängare och deras anförare på de olika plattformarna.

Det var en knockout i solar plexus för de allra flesta amerikaner.

Så även samtliga företagsledare i Silicon Valley. Äntligen säger många och menar att de borde agerat innan människor dog och jagades i kongressen.

Det kommer finnas en tid då man på djupet hunnit analysera det som skett. Det kommer också behövas diskussioner för att detta inte blir en modell för hur sajter ska moderera samtliga världsledare de inte delar åsikter med. När till exempel Amazon stryper hostingmöjligheter för plattformar kommer vi onekligen långt bort ifrån tillgången till ett fritt internet.

Men de har agerat utifrån insikten om vad deras plattformar gör och det ska ses som en ren och skär krishantering hur mycket försent vi än anser att det kommit.

Tid behövs för att få perspektiv – plattformarna insåg dock att de kan hjälpa till nu i realtid med att säkerställa att det inte händer igen de kommande veckorna. Sociala medieföretagen tog till slut sitt ordentliga ansvar och tog avstånd från det våld som koordineras och organiserades på deras plattformar.

I efterspelet av stormningen nämner många amerikaner trettondagen i Kapitolium som jämförbar med 9/11 i form av den effekt det har som trauma för samhället. Det säger något om magnituden av hur amerikaner påverkats av det som skett och vad som kan följa på det.

Det går att se Orwellska konsekvenser av det som skett och högerrörelser ser det som ”internets undergång”.

Jag tror man behöver nyktra till lite här och påminna sig om att de här plattformarna lever på att så många som möjligt vill vara på deras plattformar, så länge som möjligt.

De (få) som blir blockade blir det som ett resultat av idoga överträdelser mot deras policy som dels utgår från gällande lagstiftning rörande upphovsrätt och sexhandel dels ska göra plattformen såpass trygg för att så många som möjligt kan delta i konversationen.

Deras affärsidé är att erbjuda en attraktivt marknadsplats där så många som möjligt vill och kan träffas så länge som möjligt hos just dem.

Det har från första början modererat sina plattformar. När en sådan som Nils Funcke diskuterar dessa plattformars innehåll vill han gärna jämföra med Posten. Det är en extremt ålderdomlig förståelse för hur sociala medier fungerar i realiteten. De är inte, och har aldrig varit neutrala informationsdistributörer.

De vill erbjuda en attraktiv mötesplats som förenar människor.

Twitters VD Jack Dorsey publicerade igår en lång serie mycket läsvärda tweets om det svåra beslutet att stänga av Trump som också ser ut att vara skrivna utifrån den dominoeffekt som deras blockering inneburit.

Reflektionen avslöjar en del av vad han ytterst vill med Twitter och om hur det som hänt inspirerat till nya projekt.

Jack Dorsey inleder med att det var ett beslut baserat på ett stort antal varningar och en analys av hot mot fysisk säkerhet både på och utanför Twitter.

Han berör sedan i den andra tweeten att hat och hot online fick oroväckande reella offline-konsekvenser och att det driver såväl policyn som verkställigheten allra mest. Han poängterar sedan att en blockering av ett konto är ett misslyckande för deras verksamhet som ska stimulera sunda samtal. Och menar att beslut som dessa fragmentiserar samtalen och delar upp oss som samhälle.

Att stoppa ett samtal minskar möjligheten för att förklara sig, ångra sig eller lära sig något.

Han säger sedan att blockeringen skapar ett prejudikat som han anser är farligt: det när en person eller ett företag har en sådan osund stor inverkan på det globala offentliga samtalet.

Han menar att hittills har denna makt som han och Twitter har balanserats mot att de endast är en av många företag med tjänster på internet och att man som användare kan gå till en annan plattform om man inte gillar hur de modererar.

Men att detta nu har förändrat sig när allt fler valde att göra samma sak – antingen för att de drog samma slutsatser eller för att de fick mod av vad andra gjorde.

Dorsey fortsätter i ytterligare ett par tweets och lyfter då fram att detta kanske behövs nu men att det långsiktigt blir destruktivt för ”den ädla idén om det det fria nätet”. Och betonar att ett företags modererande skiljer sig från om en regering hindrar åtkomsten ”men att det mycket väl kan kännas likadant”.

Han erkänner sedan att ja de måste se över inkonsekvensen i deras moderering såväl i policy som genomförande, ja de måste se över hur deras plattform kan stimulera till distraktion och skada, ja de behöver bli mer transperanta om hur de modererar och adderar men ”allt det kan inte erodera det fria öppna globala nätet.”

Han twittrar vidare och nämner sedan Bitcoin som ett exempel på det fria nätets möjligheter och nämner ett projekt som Twitter grundat för att arbeta med öppna standarder för sociala medier. Projektet heter Blueskye och målet är att Twitter ska bli en del av den standarden senare.

Han menar att det kommer att ta tid och att det kommer ske transparent.

Jack Dorsey påminner sedan om den svåra tid vi alla befinner oss i nu och att de vill avväpna så mycket de kan för att se till att vi alla gemensamt bygger en större ”gemensam förståelse” och en mer ”fredlig existens på jorden”. Han menar att internet och det globala offentliga samtalet är den bästa och mest relevanta metoden för att nå dit.

Även om han erkänner att det just nu inte känns så längre.

”Allt vi lär oss i denna stund kommer förbättra våra försök och driva oss framåt för att vara det vi är: en mänsklighet som arbetar tillsammans”.

Det här visar att det inte finns en anledning att övertolka konsekvenserna av det som skett nu. Åtminstone inte ur vad syftet med plattformarna är och har varit. Sedan kan vi ha åsikter på deras affärsmodell och hur den använts. Men de vill vara öppna för så många som möjligt. Vi får inte tappa bort det i diskussionen om Trumps twittrande som ledde till hans avstängning.

Rörelserna för det fria nätet och platser för ett flödande globalt samtal kommer ha sina starka försvarare.

Vi har tidigare skrivit om ett initiativ av webbens ”fader” Sir Tim Berners Lee som är en idé om ett nytt kontrakt för webben. Även detta sprunget ur en insikt om att det uppenbart finns allt fler risker som hotar webbens roll som en kraft som gör gott. Detta är något som han kontinuerligt prövar nya ideer om och i veckan under nyhetsbyrån Reuters konferens NEXT presenterade han nyheten om ännu en startup. Med Inrupt vill han göra något åt det som försvunnit från nätets grundidé när allt stängts in så som i Facebook. Han vill bland annat att webbens alla tjänster ska nås via en enda log-in och att användarna ska få tillbaks kontrollen.

Den nya, uppdaterade webben förklarade Berners-Lee ska möjliggöra den typ av P2P-nätverkande, ett icke-hierarkiskt nät, och bygga på samarbeten. Det är ju i grunden det som bidragit till att göra de stora sociala medietjänsterna så framgångsrika men här ska användaren få behålla kontrollen. BBC, NHS som svarar för den brittiska statliga vården och regeringen i den belgiska regionen Flandern är några av projektets pilotkunder.

Det sker med andra ord, hur sent man än anser att det kommer, ett stort utvecklande och självreglerande arbete hos många av dessa företag men trots detta kommer detta att bli en av de stora nyckelfrågorna runt nätutvecklingen 2021. Även i EU pågår en datalagstiftning som man bör följa om man är intresserad av de här frågorna.

Journalistiken måste också fortsätta granska nätutvecklingen och företagen bättre samtidigt som civilsamhället måste fortsätta pressa på företagen att vara transparenta och arbeta mot hat och hot.

Det som hänt efter Kapitolium ger en anledning till omstart.

Men utvecklingen kommer fortsatt att konstant utmanas av den stora grundläggande okunnigheten som finns hos många beslutsfattare och som kan vara allvarligt för beslut om nätets ekosystem som håller för framtiden.

Den amerikanska internetlagstiftningens avsnitt 230 kommer hamna under samma intensiva diskussion som efter förra valet. Men nu kommer många av de senatorer som ska driva detta själva vara drabbade av att ha varit hotade till livet av nätets alla mörkaste krafter.

På kort sikt är dessa personliga erfarenhetern den riktigt stora faran för nätets framtid i USA.

Vi har tidigare skrivit om ursinnet hos Donald Trump när han berövades sin viktigaste kommunikationskanal och även publicerat en mer övergripande analys av att stormningen aldrig skett utan det nya medieekosystemet. Och i nästa del är på det på sin plats att reflektera över traditionella mediers förhållande till Donald Trump och hans twittrande. Prenumerera så missar du inga av Brit Stakstons analyser.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.