Analys om Donald Trump, Twitter, USA
Rättsprocesserna efter att blockerade användare stämt Trump – ger en bild av framtiden för politiker på de sociala medierna
Sju twitteranvändare som blockerades av Trump stämde honom 2017 och fick sin sak prövad i domstol. Högsta domstolen lade nyligen ner den långvariga rättsprocessen efter att Trumpadministrationen drog tillbaka sin överklagan. Men fallet ger en fingervisning om framtiden.
Av Brit Stakston 20 april, 2021
Det har gått ett par år sedan sju personer i en yttrandefrihetsgrupp på Knight First Amendment Institute vid Columbia University lämnade in en stämningsansökan mot den före detta presidenten efter att han blockerat dem på Twitter.
I målet “Knight Institute vs Donald Trump” kom landets domstolar redan i maj 2018 fram till att presidenten, som folkvald offentlig tjänsteman, inte hade rätt att blockera twitteranvändare som skrivit kritiska kommentarer.
Det var ett brott mot konstitutionen. Beslutet tog sin utgångspunkt i skyddet för yttrandefrihet i publika forum i konstitutionens första tillägg.
Det ledde till att Trumpadministrationen var tvungen att avblockera de som blockerats.
Tingsrättsbeslutet överklagades senare av Trumpadministrationen, men drogs till slut tillbaka nu i januari, samma kväll som Joe Biden tillträdde och Trump lämnade presidentposten.
Ärendet i Högsta Domstolen hade varit intressant att driva hela vägen särskilt i ljuset av att Trump dessutom numera själv blivit avstängd från Twitter.
Bägge parter var överens om att det till viss del säkerligen försvårat rättsfallet men nu fick det avskrivas i sin helhet av Högsta domstolen. Det tidigare domsluten finns dock kvar, de togs av tingsrätt och en överklagandenämnd, och där konstaterade man att president Trump bröt mot konstitutionen när han blockerade kritiska följare. De menade att en presidents och andra folkvaldas twitterkonton är att betrakta som ett offentligt forum. Till vilket alla, oberoende av politiska åsikter, har tillgång till att föra dialog med och göra sin röst hörd på.
Det är intressanta domstolshandlingar som nu finns att tillgå efter denna fyra år långa process. De har under dessa många turer vänt och vridit på just detta om vad ett publikt forum är i en digital samtid där det finns så många nya arenor för politiker att möta väljare på.
Det är också till stor del ett tidsdokument över ett politiskt ledarskap som Trump själv fattade beslut om att det skulle genomföras via twitter. Ett digitalt verktyg som blev en sådan central del av hans sätt att genomföra sin politik vilket han också själv återkommande gjorde stora poänger av.
I stämningen lyfter man fram hur han sommaren 2017 twittrade om att ”My use of social media is not Presidential—it’s MODERN DAY PRESIDENTIAL” och beskriver därefter hur han använde sitt Twitter-konto för att genomföra möten, meddela politiska initiativ och interagera med utländska ledare.
Han använde även kontot för att ”plåga och förnedra sina upplevda motståndare, inklusive journalister och tidigare tjänstemän i hans egen administration”. De beskriver också i stämningsunderlaget hur han utnyttjade Twitters interaktiva funktioner och använde kontot för att kommunicera direkt med allmänheten. Något han såg som äkta och ofiltrerat i motsatsen till det de “falska nyhetsmedierna.” rapporterade om.
Hans twittrande summeras till att i stora delar varit en förolämpning av sitt ämbete.
Knight Institute beskriver ärendet som en ”artefakt från Trump-eran – en kollision mellan det första tillägget i konstitutionen, resultatet av sociala medier i kombination med en tunnhudad, uppmärksamhetssökande demagog likgiltig för konstitutionella gränser för utövandet av sin auktoritet”.
De menar också att beslutet trots allt kommer att ha stor inverkan på diskussionen om folkvaldas och tjänstemäns användning av sociala medier.
– Det här fallet handlade om en mycket enkel princip som är grundläggande för vår demokrati: Offentliga tjänstemän kan inte hindra människor från offentliga forum bara för att de inte håller med dem. Denna enkla princip hjälper till att säkerställa att människor inte utesluts från den demokratiska processen på grundval av sina politiska åsikter, att offentliga tjänstemän inte är isolerade från deras väljares åsikter och att uttrycksfulla forum som är viktiga för vår demokrati inte förvandlats till ekokamrar, sa Jameel Jaffer, Knight Institutes verkställande direktör som drivit ärendet i ett pressmeddelande.
Argumenteringen kretsade runt att folkvalda offentliga tjänstemän allt oftare använder sociala medier och att det är att betrakta som en förlängning av sina kontor och de möten som genomförs i andra sammanhang.
Det första tillägget till konstitutionen förbjuder offentliga tjänstemän att utesluta medborgare från offentliga forum som kommunfullmäktigemöten, skolstyrelsemöten och liknande på grundval av deras politiska synpunkter.
Hos Knight Foundation ger de sju twitteranvändarna som stämde Trump med egna ord sina perspektiv på hur det kändes att bli blockad av sin president som alla verksamma inom politiken kan fundera över. Det ger en bild av den djupa kränkning och oro man känner av att bli tystad av landets president.
”Att blockeras av Trump minskade min förmåga att svara och delta i den politiska processen. Det har haft en kännbar inverkan på min förmåga att bli hörd. Ja, jag kan fortfarande säga vad jag vill säga, men inte till dem jag vill prata med, när jag vill säga det, eller på det sätt som betyder mest för mig. Det är obehagligt att förbjudas att prata. Och jag är orolig över att presidenten kan skapa ett utrymme på Twitter – där det finns miljontals människor – som han kan manipulera för att ge intrycket att fler håller med honom än de egentligen är.” Philip Cohen, Maryland
”Det kändes som att jag tystades och trycktes ned. Nu har jag extremt begränsad tillgång till det offentliga forum där jag en gång kunde höras. Jag känner mig avskuren från den offentliga debatten och som om jag behandlas som en utomstående i mitt eget land. President Trump är min president: Han ska bry sig om alla amerikaners åsikter, även de som inte håller med honom.” Eugene Gu, Redwood City, California
”Som registrerad republikan sedan tio år deltog jag inte i denna stämning av politiska skäl och försökte inte heller trolla eller provocera presidenten. Jag ville delta i konversationen. Att blockeras av president Trump kan vara ett hedersmärke för vissa människor, men när det hände mig kände jag bara en djup känsla av oro. Att alla kan se presidentens tweets känns viktigt för demokratin.” Joseph Papp, Pennsylvania
”Den uppenbarligen och på ytan så enkla handling – att slå “block” på mitt namn – har haft en betydande effekt på mig. Jag känner mig tystad och marginaliserad. Och jag känner en typ av rädsla som jag aldrig förväntat mig att känna i vårt land: Att jag kan förlora en betydande rättighet bara på grund av något jag säger om regeringen. Efter det straffet är jag hela tiden medveten om de potentiella konsekvenserna av att uttrycka kritiska politiska åsikter. Slutresultatet är att jag är mycket bedrövad. Mina farföräldrar kom hit för politisk frihet, något som min familj alltid har värderat högt i detta land. Det jag har upplevt nyligen känns som något annat.” Rebecca Buckwalter- Poza, Washington D.C.
Deras vittnesmål ger en tydlig bild av detta är inte person som trakasserat, hotat eller förföljt presidenten. De har bar bara tyckt annorlunda. Och velat diskutera det.
I podcasten The Lawfare från the Lawfare Institut ger Jameel Jaffer från Knight Institute en fördjupad bild av hur han ser att detta fall kommer att fungera som ett viktigt prejudikat som kan hindra andra offentliga tjänstemän från att tysta meningsmotståndare i sociala kanaler.
Det finns redan ett stort antal andra domstolar som tillämpat första tilläggets offentliga forumdoktrin som var resultatet efter att ärendet prövats i tingsrätt och överklagandedom.
Det är ett fall som kommer att refereras till i ärenden som rör sociala mediekonton för lagstiftare, borgmästare, kommunfullmäktige och sheriffar.
Ett intressant exempel som ges hos Knight Institute av hur detta beslut inte bara ger vägledning för regeringsdrivna plattformar kommer från armén och marinen. De har använt spelplattformen Twitch för att strömma e-sport som en del i sitt rekryteringsarbete.
De som deltar i dessa multiplayer-videospel på militärens twitch-kanaler kan också chatta med varandra i modererade forum. Tills nyligen blockades deltagare som ställde frågor om krigsförbrytelser. Efter tingsrättens beslut om Trumps blockeringar tillät moderatorerna även kritiska frågor.
Intressant är förstås också det faktum att Trump i slutet av sin mandatperiod genom sitt eget politiska agerande stängdes av från Twitter. Det tog Trumpadministrationen som ett bevis för att det aldrig har varit frågan om ett offentligt forum eftersom hela makten på ett besvärande sätt ligger i händerna på tech-bolaget och inte hos presidenten.
I podcasten tydliggör Jaffer från Knight Institute hur de ser på denna avgränsning och vilken fråga de drivit samtidigt som han förklarar den grundläggande skillnaden mellan att vara ägare till en privat plattform och att som folkvald offentlig tjänsteman välja att starta ett konto på den plattformen och göra urval över vilka som får interagera.
För Knight Institute var fallet med Trumps twitterkonto den första stora rättstvisten som de drev kopplat till digitala plattformar. De bildades 2016 av Columbia University och Knight Foundation för att främja yttrandefrihet och media i en digital tidsålder och driver numer en mängd liknande rättsfall.
Läs mer: Här är de intressanta domstolshandlingarna.
