Ett av de olösta såren på Afrikas Horn – gränskonflikten mellan Eritrea och Etiopien kan vara på väg mot en lösning.
Av Martin Schibbye 5 juni, 2018
I ett uttalande på tisdagen meddelar den etiopiska statstelevisionen att landet ”till fullo” kommer att acceptera det fredsavtal som slöts i Algeriet efter kriget och besluten från den gränskommission som därefter tillsattes.
Enligt Etiopiens statliga tv-station ETV så tog en kommitté inom det styrande partiet EPRDF beslutet i dag. Kriget bröt ut 1998 när vad som i början uppfattades som en gränskonflikt eskalerade till ett fullskaligt krig.
När kriget var som mest intensivt stod arméer om en halv miljon man på vardera sidan gränsen vilket gör det till det största slaget i afrikansk historia.
Efter två års strider uppskattades antalet döda enligt International Crisis Group till 70 000– 100 000 på bägge sidor.
Till det tillkom en halv miljon flyktingar.
Kring orsaken till själva krigsutbrottet finns det en mängd versioner. Enligt Etiopien gick eritreansk trupp den 12 maj 1998 in i ett omtvistat område längs den dåligt utmärkta gränsen.
Enligt Eritrea så satte etiopisk milis eld på en by norr om staden Badme. När eritreanska soldater reste dit för att medla sköts de ihjäl.
Dagen efter, den 13 maj 1998, förklarade det etiopiska parlamentet Eritrea krig och i juni bombades flygplatsen i Asmara med napalm.
Eritrea svarade med att flygbomba den närmaste större staden i Etiopien. Klusterbomberna slog ut de militära anläggningarna i Mekelle men också en skola där tolv barn dog.
De två länderna ingick slutligen ett fredsavtal i Alger i juni 2000 och accepterade att en oberoende gränskommission skulle avgöra gränskonflikten.
Bägge parter förband sig att acceptera kommissionens slutsatser men när den lade fram sitt förslag år 2002 som sades vara ”slutgiltigt och bindande” vägrade Etiopien att godkänna att staden Badme skulle tillhöra Eritrea.
Den olösta gränskonflikten har länge destabiliserat situationen på Afrikas Horn.
En lösning skulle öppna upp för normaliserade relationer mellan länderna. Etiopiens nytillträdde premiärminister har tidigare sagt sig vilja söka en fred med grannlandet.
Den diplomatiska utmaningen har länge handlat om att få de båda länderna att diskutera vad som händer ”dag två” efter ett etiopiskt tillbakadragande. Nu ser de diskussionerna ut att ta ny fart.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera. Skänk ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att prenumerera. Arbetet med reportagen Afrikas Horn kan följas i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea” och där kan du även bidra med kunskap och perspektiv.
