Eritreas president Afewerki befinner sig i Kina på inbjudan av landets president Xi Jinping. Besöket innebär att Kina flyttar fram sina positioner kring Röda Havet.
Av Martin Schibbye 17 maj, 2023
I Eritrea, strategiskt beläget vid Röda havet, har studenter vid universitetet i Asmara sedan länge kunnat studera kinesiska gratis. Landet har sedan en tid blivit en viktig partner för Kina på den afrikanska kontinenten.
Länderna har tidigare samarbetat inom infrastrukturprojekt och utbyten inom utbildning och hälsa, men vill nu enligt officiella uttalanden öka samarbetet på den globala arenan eftersom man enligt premiärminister Li delar liknande synsätt på många internationella frågor.
– Kina är redo att främja gemensamma intressen och skapa en stabil grund för ett långsiktigt partnerskap mellan våra två länder, sa Li enligt statliga kinesiska medier.
Resan är inte den första. Så sent som 2019 var en delegation från Eritrea i Kina och sedan dess har länderna mötts upprepade gånger. En utveckling som knappt noterats av västerländska nyhetsbyråer.
2020 inledde China Shanghai Corporation for Foreign Economic and Technological Cooperation, även känd som “China SFECO Group”, byggandet av en 134 kilometer lång väg i Eritrea. Eritrea hyllade i samband med det Kinas insatser.
Kinas intresse för regionen kan dock spåras längre tillbaka i tiden än så, redan i början av 2016 slutförde Kina en överenskommelse med Djibouti, Eritreas granne vid Röda havet, om att bygga en militärbas. Kinas första utlandsbaserade militära anläggning. Närmandet till Eritrea är en logisk följd av detta.
För närvarande verkar de kinesisk-eritreanska relationerna vara fokuserade på ekonomi, men möjligheten till även militära samarbeten lurar i horisonten då Xi är mer än villig att bortse från Afwerkis välkända kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Till skillnad från partners i andra länder.
Under våren 2021 när FN röstade om att fördöma den ryska invasionen av Ukraina blev det svart på vitt hur de internationella relationerna ser ut. Eritrea röstade emot resolutionen och i flera texter på landets utrikesministeriums hemsida argumenterade landets UD för att dagens konflikt i Ukraina är allvarlig ”men att den inte startade igår”.
De eritreanska diplomaterna menar att den har sina rötter i västs krav på en uppdelad värld och stödjer det ryska narrativet om en inringning av landet av Nato-länder. Ukraina beskrivs som ett oskyldigt ”offerlamm” utnyttjat av båda sidorna.
Under diskussionen i generalförsamlingen lyfte Eritrea fram att deras röst mot resolutionen var en röst för freden.
En fredlig lösning menade Eritrea skulle förhandlas fram av Ukraina och Ryssland och för att så skulle ske krävdes en mer konstruktiv inställning från omvärlden. Eritrea var ett av endast fem länder i världen, däribland Ryssland, Eritrea och Nordkorea som röstade emot FN-resolutionen.
I uttalanden från det pågående statsbesöket är det liknande tankar som luftas av de närvarande och de båda länderna säger sig nu vilja uppgradera relationerna till ett ”strategiskt partnerskap”.
Kina styrs av Kinas kommunistiska parti och har ett enpartisystem, medan Eritrea har en presidentstyrd regering utan några formella val eller demokratiska institutioner. Båda länderna har varit föremål för omfattande kritik från människorättsorganisationer och andra internationella aktörer när det gäller begränsningar av grundläggande friheter och brist på demokratiska reformer.
Vad gäller pressfrihet trängs länderna i botten på Reportrar Utan Gränsers ranking. Eritrea rankas på plats 174 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex. Kina ligger på plats 179. I Eritrea sitter Dawit Isaak fängslad sedan 2001. I Kina sitter Gui Minhai fängslad sedan 2015.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera. Skänk ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att prenumerera. Arbetet med reportagen Afrikas Horn kan följas i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea” och där kan du även bidra med kunskap och perspektiv.
