Nyheter om EU, Nordmakedonien
Efter Brexit – Balkan nästa för EU?
Frankrike bromsar arbetet med att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Men Tyskland gasar på.
Av Jennifer Sandberg 6 februari, 2020
I slutet av förra veckan trädde Brexit i kraft, nästan tre år efter att Storbritannien först ansökt om utträde ur EU. Samtidigt finns det flera europeiska länder som kämpar för att få gå med i unionen.
Under en presskonferens med den albanska premiärministern Edi Rama förra veckan, uttalade sig Tysklands förbundskansler Angela Merkel om vikten av att öppna upp EU-medlemskapssamtal för Albanien och Nordmakedonien.
– Vem som helst som tittar på en karta, som förstår det geopolitiska sammanhanget, vet att det är bra för alla om länderna på västra Balkan en dag blir med i EU, sa Angela Merkel under presskonferensen.
Hennes uttalande var delvis riktat mot Frankrikes president Emmanuel Macron, som har varit den mest uttalade motståndaren mot att inleda medlemsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Sveriges regering har varken gasat eller bromsat i frågan om EU-utvidgning.
– Det finns idag en oro hos många för att utvidgningen går för fort fram. Det måste vi ta på allvar. Samtidigt är en nära relation med grannländerna på Västra Balkan viktig för vår gemensamma säkerhet och ekonomi. Processerna måste få ta den tid som krävs, och det är viktigt att det från början till slut finns förtroende för att de nödvändiga kraven är uppfyllda, säger utrikesminister Ann Linde till Blankspot.
Länderna i västra Balkan har fått löften om en framtid inom i EU i mer än ett årtionde.
I juli 2013 blev Kroatien det första landet att ansluta sig till EU. Anslutningsförhandlingar har påbörjats med Serbien och Montenegro, men det blev tydligt förra året att Frankrikes president Emmanuel Macron inte är beredd att gå vidare med förhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.
Under det Europeiska rådets möte i oktober 2019 debatterades utvidgningen av EU och om anslutningsförhandlingar skulle inledas med Albanien och Nordmakedonien. Angela Merkel och Europarådets dåvarande ordförande Donald Tusk uttryckte oro för att ytterligare uppskjutningar av medlemskapssamtal kunde skada EU:s trovärdighet i Balkan.
Emmanuel Macron motsatte sig starkt att EU skulle gå vidare med samtalen. Han anser att EU:s utvidgningsprocess är bristfällig och behöver reformeras innan EU kan börja lägga till nya medlemmar. På grund av Macrons ställningstagande beslutade rådet att återkomma till frågan innan toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020. Men nu vill Merkel påskynda processen så att samtalen om medlemsskap kan påbörjas redan i mars.
En stark motivering för att inkludera Albanien och Nordmakedonien i EU-gemenskapen är att förhindra inflytande i regionen från andra stormakter såsom Ryssland, Kina och Turkiet. Den motiveringen har uppmärksammats av flera förespråkare för medlemskap, bland andra den albanska oppositionsledaren Rudina Hajdari. Hajdari, som också är ordförande för albaniens Europeiska integrationskommitté.
Hon anser att EU borde överväga att påbörja anslutningsförhandlingar trots att Albanien inte möter alla medlemskapskrav.
– Att påbörja medlemskapssamtal kommer att uppmuntra till ytterligare reformer i Albanien, särskilt inom rättsstatsområdet, i kampen mot korruption och mot brott mot mänskliga rättigheter sa hon i en intervju med nyhetssidan European Western Balkan i oktober 2019.
Hajdari anser att EU borde belöna Albanien för dess “starka pro-västerländska anda” och påpekar att 90 procent av de albanska medborgarna vill gå med i EU.
Ditmir Bushati, som var Albaniens utrikesminister fram till januari 2019, håller med.
– Europeiska unionen har en skyldighet att bidra till stabiliteten och säkerheten i sydöstra Europa, därför bör unionen se anslutningen av västra balkan som sitt ansvar, snarare än som en börda, sa han i december 2019 i en intervju med New Atlantic.
Nordmakedoniens avgående premiärminister Zaron Zaev tycker att EU:s oförmåga att påbörja samtalen är ett “historiskt misstag”.
Zaev var en av dem som förra året skrev på Prespa-avtalet som officiellt ändrade Makedoniens namn till Republiken Nordmakedonien för att avsluta den konflikt som pågått med Grekland sedan landet bildades efter kriget i forna Jugoslavien.
Prespa-avtalet var ett strategiskt steg för Nordmakedonien att komma på god fot med EU, och Zaev är besviken att det inte gett större effekt. Till följd av det inte skett framsteg med EU blev Zarev tvungen att avgå som premiärminister i början av året, men kommer att stå för omval i april.
– Jag tog ansvar för att jag lovade mina medborgare och mina parlamentsledamöter att om vi ändrade vårt konstitutionella namn till Nordmakedonien skulle det vara värt det, Europa skulle uppskatta det och leverera. Men de levererade inte, sa Zaev till The Guardian om sin avgång.
I oktober 2019 la Frankrike fram ett reformförslag för utvidgningsprocessen, som de vill uppdatera innan ytterligare medlemsförhandlingar påbörjas. Reformförslaget besvarades av nio EU-länder, Österrike, Tjeckien, Estland, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Polen och Slovenien, som ansåg att Nordmakedonien och Albanien borde få grönt ljus i mars oavsett att reglerna för utvidgning håller på att ses över. Merkel upprepade den här hållningen under måndagen då hon sa att hon inför nästa toppmöte, den 26 – 27 mars, vill ha ett avtal för att inleda samtal med de båda länderna.
Utrikesminister Ann Linde säger att Sverige är berett att följa Europakommissionens rekommendationer för Nordmakedonien och Albanien.
– Kommissionen har tidigare sagt att förutsättningarna för en förhandlingsstart föreligger. Vi hoppas att Europeiska rådet snart ska kunna fatta beslut enligt Kommissionens rekommendationer, avslutar utrikesministern.
Stora Bilden: Dimitris Vetsikas
