Nyheter om Azerbajdzjan, EU
Azerbajdzjan fråntas rösträtt i Europarådet
Under onsdagskvällen röstade Europarådets parlamentariska församlingen om att neka Azerbajdzjan rösträtt för 2024.
Av Rasmus Canbäck 24 januari, 2024
Under onsdagskvällen röstade Europarådets parlamentariska församling (PACE) om att frånta Azerbajdzjan dess rösträtt för 2024.
Utmaningen som framlades av den tyska socialdemokraten Frank Schwabe lyfte genomgripande kritik mot Azerbajdzjan. I den danska socialdemokratiska rapportören Mogens Jensens inledande anförande i den parlamentariska debatten betonade han att Azerbajdzjan misslyckats med att följa Europarådets kärnvärden.
– Det har gått mer än tjugo år sedan Azerbajdzjan anslöts till Europarådet. Fortfarande har Azerbajdzjan inte fullföljt sina förpliktelser (som ett medlemskap innebär), sade Mogens Jensen.
I resolutionen, som är baserad på rapporten, understryks att andelen politiska fångar ökat, att Europarådet nekats tillträde till Azerbajdzjan och att Azerbajdzjans ageranden i Nagorno-Karabach medfört en humanitär katastrof. Därtill betonade Mogens Jensen att Europarådet, trots reglerna, inte blivit inbjudna för att observera det stundande presidentvalet den sjunde februari.
Timmarna innan debatten skulle äga rum lämnade den azerbajdzjanska delegationen Europarådet efter en kortare presskonferens. Vid den anklagade delegationen den parlamentariska församlingen för mobbning.
– Europarådets parlamentariska församling används som en plattform för att angripa några medlemsstater. Kärnvärden hos Europarådet utnyttjas av några särskilda partiska grupperingar för att främja sina egna smala intressen, sade delegaterna.
[LÄS MER: Kommittéordförande i Europarådet angriper demokratiaktivister]
De lade också till att de uppfattade Europarådet som ”islamofobiskt” och azerofobiskt”. Med de orden lät de också meddela att delegationen avbryter sin närvaro vid Europarådet på obestämd tid.
Samtliga talare, som representerade sina grupper, visade stöd för resolutionen förutom den ukrainska delegaten från den konservativa gruppen. När Oleksii Goncharenko tog talarstolen vädjade han till församlingen att inte rösta för resolutionen.
– Vem kommer vara nöjd efter det här? Endast Moskva kommer att le åt att de europeiska institutionerna faller samman, sade han.
Dessutom ifrågasatte han varför resolutionen kommer nu.
– Är det verkligen så att situationen har blivit så mycket sämre under åren? Vi ser att Azerbajdzjan har återställt sin territoriella integritet och är på god väg att mäkla fred med Armenien, menade Oleksii Goncharenko.
Den irländska vänsterpolitikern Paul Gavan belyste att han nekats tillträde under sin senaste resa till Azerbajdzjan.
– Jag åkte till Azerbajdzjan för att besöka Latjinkorridoren och blev hela tiden tillsagd att jag inte kunde åka dit. Det fanns något ironiskt med det, i och med Azerbajdzjan återkommande sagt att Latjinkorridoren är öppen, men på plats så verkade den allt annat än tillgänglig, sade Paul Gavan.
Han refererade till att Azerbajdzjan genomförde en blockad av den humanitära korridor som ledde mellan Armenien och Nagorno-Karabach fram till det att Azerbajdzjan angrep regionen i september 2023. Internationella domstolen i Haag beordrade vid två tillfällen att Azerbajdzjan skulle öppna korridoren.
När talmannen för församlingen kallade de tre azerbajdzjanska talarna som på förtur anmält sig konstaterade han kort att de inte befann sig i rummet.
Det var något som den socialdemokratiska delegaten Yves Cruchten från Luxemburg kommenterade när han som enskild debattör fick ordet.
– När jag skrev upp mig på talarlistan så hade jag räknat med att Azerbajdzjan skulle tala innan mig. Jag har varit borta från Europarådet under flera år, men är nu tillbaka. Det enda jag kan konstatera är att det är exakt samma saker som tas upp som också togs upp 2015. Denna gång, låt oss berätta för våra azerbajdzjanska kolleger att vi inte bara är en nöjsam europeisk sammankomst där man har roligt, sade Yves Cruchten.
Efter honom talade den franska socialdemokraten Francois Benneau.
– Vad är poängen med att tillhöra en församling om du inte delar dess kärnvärden, frågade han retoriskt och syftade på Azerbajdzjans agerande.
Slutligen kommenterade även den turkiska delegationen genom Zeynep Yildiz från regeringspartiet AKP saken. Hon betonade att syftet med Europarådet varit att föra dialog.
– Det här är inte EU-parlamentet utan ett bredare samarbete. Vi ser den här platsen som en plattform för dialog och pluralism. Det här bidrar Azerbajdzjan med och utan dem närvarande så är den parlamentariska församlingen dysfunktionell. Vi erkänner Azerbajdzjans territoriella integritet, inklusive Karabach, sade Zeynep Yildiz.
I slutrepliken från Mogens Jensen upprepade han argumenten för resolutionen och bemötte mothuggen.
– Jag upplever ett stort stöd för resolutionen. Det viktigaste är att följa våra tre kärnvärden, nämligen de om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Det är i brott mot dessa som vi dessvärre kommer behöva frånta Azerbajdzjan dess rätt att delta i arbetet.
Han avslutade med att säga att Azerbajdzjan inte kommer vara utestängda, vilket samtliga övriga som uttryckt stöd för resolutionen också betonat under debatten.
– Vi lämnar dörren på öppen för Azerbajdzjan att komma tillbaka. Det enda som de behöver göra är att agera i linje med våra värderingar.
Resolutionen röstades igenom med 76 röster för med tio röster emot. Fyra personer avstod från att rösta. Det innebär att Azerbajdzjan nekas att delta i Europarådets parlamentariska församling under 2024.
Förutom politikerna har även Gerald Knaus från den tyska tankesmedjan The European Stability Initiative deltagit i Strasbourgh hela veckan. Han har bevakat Azerbajdzjans lobbyism i Europarådet sedan i början 2000-talet. I två rapporter från 2012 och 2016 redogörs det för hur Azerbajdzjan systematiskt mutat politiker i Europarådet.
Det var genom dessa rapporter som begreppet ”kaviardiplomati” myntades.
På Twitter/X skrev han inför debatten att en liknande omröstning skedde 2005, men att den röstades ner till följd av systematiska bestickningar.
Även den svenska moderate ersättaren Gustaf Göthberg meddelade att han röstade för resolutionen.
– Azerbajdzjan har länge kränkt internationell rätt och motarbetat de frågor som Europarådet är satt att värna. Därför har deras delegation till den parlamentariska församlingen nekats rösträtt, skrev han på X/Twitter.
Toppbild: Mogens Jensen håller anförande. Pressbild PACE
