Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Blankspot FAQ: Konflikten över södra Kaukasus
Armenien och Azerbajdzjan beskyllde det upptrappade våldet på varandra. Men vad grundade sig konflikten i? Blankspot guidar dig bakåt i historien för att förstå nuet.
Av Linnea Åsfjäll 9 oktober, 2020
Varför blossade konflikten upp på nytt?
Det beror på vem man frågar. Den armeniske premiärministern Nikol Pasjinian påstod att att Azerbajdzjan först anföll samhällen i regionen Nagorno-Karabach, ett område som ligger sydväst inom den Azerbajdzjanska gränsen men som skyddas av Armenien.
Medan det Azerbajdzjanska försvarsdepartementet menade att Armenien attackerade dem först och att de bara besvarade elden.
Regionen Nagorno-Karabach kallas även inofficiellt för Republiken Artsach sedan 2017, efter en folkomröstning. Republiken syftar till ett något större område än enbart Nagorno-Karabach, som är självstyrande under Armeniens beskydd.
Vad har länderna för relation till varandra historiskt sett?
Både Azerbajdzjan och Armenien tillhörde tidigare Kejsardömet Ryssland och senare även Sovjetunionen. När unionen upplöstes 1991 utropade sig Armenien och Azerbajdzjan som självständiga stater, så gjorde även regionen Nagorno-Karabach, men till skillnad från de två andra blev regionen inte internationellt erkänt som en självständig stat.
Hur länge har konflikten pågått?
Detta är inte första gången som det uppstår en väpnad konflikt om landområdet. Redan för 100 år stred länderna om regionen men konflikten mattades av när länderna hamnade under Sovjetunionens styre. Då hamnade Nagorno-Karabach under Sovjetiskt Azerbajdzjanskt styre, men försökte redan vid upplösningen av Sovjetunionen att bryta sig loss från Azerbajdzjan.
I sin nuvarande skepnad har konflikten pågått mer eller mindre sedan början av 1990-talet.
Armenien ställde sig på Nagorno-Karabachs sida när staten utropade sin självständighet och krig utbröt då mellan Azerbajdzjan och Armenien. Kriget pågick under sex år, med den mest intensiva tiden mellan 1992 – 1994. Ett krig där ungefär 35 000 människor miste livet och som slutade med att Armenien fick övertaget i konflikten. Landet kontrollerar nu majoriteten av Nagorno-Karabach.
1994 beslutades det om ett eldupphör som mer eller mindre har upprätthållits sedan dess. Till nu.
I juli i år startade oroligheterna på nytt, och de senaste militära aktionerna inleddes den 27 september. Men de kan i sin tur spåras tillbaka till 2010 då förhandlingarna kollapsade mellan länderna, och under 2016 när konflikten blossade upp på nytt så miste ungefär 250 soldater livet.
Varför strider Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach?
En del menar att regionen ligger nära de olje- och gasledningar som går från Azerbajdzjan till omvärlden, vilket gör platsen strategiskt värdefull. Andra menar att det handlar om att majoriteten av befolkningen i regionen är kristna, etniska armenier – till skillnad från majoriteten av befolkningen i Azerbajdzjan som är muslimska, etniska azerier – därför tillhör regionen hellre Armenien och har stått under dess beskydd.
Utöver detta hävdar vissa att Artsach är det historiska, armeniska namnet på regionen. Samtidigt menar många azerbajdzjaner att Nagorno-Karabach historiskt sett är en region som tillhör deras land, som de nu bara försöker få tillbaka.
Vilka aktiva parter finns i denna konflikt?
En del menar att konflikten över landområdet är och har varit ett ombudskrig.
Turkiet, som gränsar till Armenien, är en av Azerbajdzjans starkast allierade. Landet gränsar dock till Nachitjevan, den azerbajdzjanska exklaven som också ligger längs med den armenska gränsen.
Ryssland, som gränsar till Azerbajdzjan, har officiellt sett varit neutralt till konflikten, men ingick i en försvarspakt som skulle stödja Armenien om landet attackerades av Azerbajdzjan, rapporterade TT i oktober i år. Andra länder som ingick i försvarspakten var Kazakstan, Belarus, Kirgizistan och Tadzjikistan.
Iran, som gränsar till både Armenien och Azerbajdzjan har försökt vara en neutral part och även tidigare uppmanat parterna till fredliga förhandlingar. De har däremot kritiserats av Turkiet för att alliera med Armenien, då de underlättat när Armenien utsatts för sanktioner från Turkiet.
Vad säger FN?
Under 2008 röstade FN genom en resolution som stödjer Azerbajdzjan med en majoritet på 39 mot sju. Däremot var det 100 som avstod och 46 som inte var närvarande vid röstningstillfället, vilket gör att man kan ifrågasätta om det råder en verklig majoritet i frågan.
Under oktober i år varnade FN-chefen för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, för att det kan ha begåtts flera krigsbrott under den väpnade konflikten. Eventuellt har armenska krigsfångar avrättats och båda sidor har använt sig av klusterammunition. FN-chefen Michelle Bachelet vädjade till parterna om eldupphör.
Artikeln uppdateras.
