Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Azerbajdzjans ambassadör svarar: Alla krigsfångar har återlämnats
Azerbajdzjans ambassadör Zaur Ahmadov svarar här på Rasmus Canbäcks analys: ”Att krigsfångar från Armenien byts mot en minkarta är inget att fira”.
Av Blankspot 21 juni, 2021
Zaur Ahmadov, Republiken Azerbajdzjans ambassadör i Sverige vile efter att ha läst Rasmus Canbäcks analys ”Att krigsfångar från Armenien byts mot en minkarta är inget att fira” anföra följande:
För det första är artikeln vilseledande utifrån flera aspekter. Den snedvrider bakgrunden till den tidigare konflikten och undviker att nämna Armeniens ockupation av cirka 20 procent av det internationellt erkända territoriet i Azerbajdzjan, inklusive före detta Nagorno-Karabach-regionen och sju angränsande distrikt.
Denna ockupation som resulterade i tvångsförflyttningen av mer än 700 000 azerbajdjaner, fördömdes av FN:s säkerhetsråd i resolutionerna 822, 853, 874 och 884. Resolutioner som krävde ett fullständigt, omedelbart och ovillkorligt tillbakadragande av Armenien från de ockuperade områdena i Azerbajdzjan.
Genom att använda sin legitima rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan implementerade Azerbajdzjan dessa resolutioner och befriade landområdena.
Artikeln utelämnar också att nämna det faktum att Armenien hittills har presenterat kartor över minfält i endast ett distrikt som det tidigare ockuperade – Agdam, medan antalet tidigare ockuperade distrikt runt tidigare Nagorno-Karabach-regionen är sju. Författaren undviker också att nämna att gruvorna Armenien grundat hittills har krävt 30 azerbajdzjanska civila liv, inklusive 2 journalister, och skadadat 120.
I dag är mer än 700 000 azerbajdzjanska internflyktingar ännu inte i stånd att återvända till sina hem på grund av dessa minfält och den massförstörelse som Armenien orsakat på de tidigare ockuperade områdena.
Azerbajdzjan har redan återlämnat alla krigsfångar (PoW) till Armenien efter undertecknande av det trilaterala avtalet av den 10 november 2020.
De armeniska fångar som för närvarande hålls kvar i Azerbajdzjan är de som trängde in i Azerbajdzjans territorium, två veckor efter stridernas slut, och begick konkreta kriminella handlingar som dödade fyra azerbajdzjanska militärer och en anställd hos en mobiloperatör.
Därför kan de inte betraktas som krigsfångar (PoW) och de är föremål för ett pågående straffrättsligt åtal.
Författaren hävdar också att Azerbajdzjan i maj gick in på det armeniska territoriet. Detta är helt grundlöst eftersom den pågående processen just handlar om att markera statsgränserna mellan Azerbajdzjan och Armenien, en process som tidigare inte varit möjlig på grund av den nästan 30 år gamla ockupationen av en betydande del av Azerbajdzjan av Armenien.
Sverige som har varit medlem i OSSE Minsk-gruppen sedan starten och för närvarande innehar ordförandeskapet i OSSE kan spela en konstruktiv roll nu i fasen efter konflikten, särskilt genom att främja ett fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan som skulle kunna bana väg för ett regionalt välstånd och utveckling i södra Kaukasus.
/ Zaur Ahmadov, Republiken Azerbajdzjans ambassadör i Sverige.
Rasmus Canbäck kommer att svara på repliken under morgondagen.
