Enligt ett pågående forskningsprojekt om humanitära konflikter är den humanitära journalistiken själv i kris. Detta får allvarliga konsekvenser för både rapportering och bistånd.
Av Marie Rosengren 22 februari, 2019
Den mest underrapporterade krisen under 2018 var, enligt en undersökning av Thomson Reuters Foundation, konflikten i Demokratiska Republiken Kongo. Andra så kallade “glömda” kriser inkluderar konflikterna i Centralafrikanska Republiken, Tchadsjön, Yemen, Afghanistan, Sydsudan, Burundi, Nigeria och situation i Venezuela.
Att det ser ut så beror enligt ett pågående forskningsprojekt om humanitära konflikter på att den humanitära journalistiken själv är i kris (The State of Humanitarian Journalism). Forskarna har funnit att av hjälporganisationer kritiseras den journalistiska rapporteringen bland annat för att vara partisk och selektiv, och för att man där inte ger hela bilden av den humanitära krisen.
Det efterfrågas en mer långsiktig och detaljerad inblick i kriserna där man regelbundet följer upp och analyserar förloppet.
Enligt forskarna behövs det för att kunna ge en heltäckande bild av humanitära kriser kontinuerlig rapportering på plats och tidskrävande forskning som beskriver den komplexa situationen.
Detta innebär höga kostnader vilket forskarna ser som den stora utmaningen för att upprätthålla vad de kallar för “den humanitära journalistiken”.
Forskarna pekar på att många internationella medier som täcker humanitära kriser gör det med bidrag från stater eller privata aktörer, en finansiering som ofta är kortsiktig men som också innebär att frågeställningar väcks om huruvida nyheter om humanitära kriser politiseras.
Men hur ska man då kunna öka medierapporteringen av dessa underrepresenterade konflikter? Ett sätt är enligt forskarna att visa att det finns ett högt allmänintresse av att följa humanitära kriser. Det visar bland annat en årlig undersökning “the Attitudes Tracker”. Ytterligare en undersökning av nyhetssajten IRIN har visat att 57 procent av deras läsare är beredda att betala för journalistik om humanitära kriser.
Enligt forskarna kan en väg framåt vara att uppmuntra läsarna att betala direkt till den journalistik de värdesätter och tror på.
Rapporten visar också att den internationella försummelsen gör att de brutala konflikterna kan fortgå och tystnaden från medier skapar ett enormt gap mellan behov och det stöd som finns. Nyhetsrapportering spelar en nyckelroll för att väcka medvetenheten och dra uppmärksamheten till humanitära kriser, så att tillräckliga hjälpmedel kan skickas.
