I Sverige fortsätter Pussy Riot-aktivisten Lusine Djanyan sin kamp mot auktoritära regimer. Den 16 maj såldes hennes tavla för 150 000 kronor till förmån för ukrainska kvinnor.
Av Rasmus Canbäck 16 maj, 2023
Bakom den blåa balaklavan möts betraktaren av en intensiv blick. Tavlan tar upp hela väggen och köparen som lagt slutbudet på 150 000 kronor på Stockholms auktionsverk hoppas konstnären Lusine Djanyan, inte bara ska uppskatta tavlan, utan även minnas varför den har gjorts.
– När jag var i Ryssland brukade jag ha en röd eller orange balaklava, men för mig representerar blått fred på något sätt, säger Pussy Riot-aktivisten Lusine Djanyan.
Idén om att göra ett antal konstverk som skulle gå till auktion kom förra året när de ryska robotarna började falla över Kiev.
Lusine Djanyan flydde med sin familj ett par år tidigare det ryska förtrycket och visste vad Vladimir Putins maktfullkomlighet innebär – en auktoritär regim som hon under flera år dedikerat sitt liv åt att bekämpa.
– De senaste tre åren har varit ett mörkt och långt helvete. Det började med kriget i Nagorno-Karabach som aldrig har slutat. Sedan invaderades Ukraina av Putins Ryssland. Jag har levt i krig hela den här tiden. Det här är ett sätt för mig att agera, säger Lusine Djanyan.
Hon föddes i en armenisk familj i dåtidens sovjetiska delrepublik Azerbajdzjan. I slutet på 1980-talet var familjen tvungen att fly födelsestaden Kirovabad, som nu heter Ganja.
Den våldsamma pogromen gjorde att armenier i staden inte kunde bo kvar. Liksom hundratusentals armenier lämnade hon landet. Många flyttade till Armenien, andra flyttade till den armeniska konfliktfyllda enklaven Nagorno-Karabach och en del andra lämnade landet.
Hennes familj beslutade att flytta till trakterna utanför Krasnodar i Ryssland. Strax därefter föll Sovjetunionen och det fullskaliga kriget i Nagorno-Karabach var ett faktum.
– Jag har levt med två auktoritära makter som vill mig och min familj ont hela mitt liv. Den ena är Azerbajdzjan, den andra är Vladimir Putins Ryssland. Faktiskt så hyser jag större förhoppningar om att en dag kunna återvända till Ryssland än till Azerbajdzjan, säger Lusine Djanyan.
I Sverige behöver familjen fortfarande ansöka om nya uppehållstillstånd. Hennes make Aleksej har till skillnad från övriga familjen inte blivit beviljad den senaste prövningen än.
Hon säger däremot att hon känner sig trygg i Sverige. Åtminstone från den ryska makten.
– Här kan jag känna mig trygg från Vladimir Putin. Men saken är att många glömmer att jag är armenier också. Hatet jag får från turkiska grå vargarna är bestående. Se här om dagen var jag på en fredlig armenisk manifestation för att minnas folkmordet mot oss. Vi möttes av män som gjorde vargtecknet mot oss, säger Lusine Djanyan.
Under kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach 2020 lade dessutom någon en lapp under hennes dörr. På den stod det ”jag vet var du bor, armenisk hund”. Polisen lade ner ärendet efter ett par veckor.
Pengarna som konstverket precis har blivit sålt för går till organisationen Kvinna till kvinnas arbete i Ukraina.
– Det är för att stötta kvinnorna i Ukraina, men konsten jag gör är också för att påminna om att kampen inte har slutat för oss i Pussy Riot, säger Lusine Djanyan.
Hon börjar berätta om alla öden som andra aktivister i Pussy Riot råkat ut för. En har flyttat till Island. En annan till Storbritannien. En tredje nekades inträde i Georgien och en fjärde har inte kunnat lämna Ryssland.
Kärngruppen från hennes tid, när de gjorde aktioner under OS i Sotji och i Moskva, är så gott som splittrad över hela världen. Men de håller kontakt.
– Jag hoppas verkligen att köparen kommer förstå och uppskatta att konstverket betyder att kampen mot auktoritära regimer måste fortsätta, säger Lusine Djanyan.
Foton av Rasmus Canbäck.
Av Rasmus Canbäck
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
