Analys om Digitalisering
Övervakning oroar inte längre
Idag släpps den årliga rapporten som vill öka kunskapen om utvecklingen av internet. Mest intressant är att de svenska internetanvändarna verkar reagera mer över riktad nätreklam än ökad övervakning.
Av Brit Stakston 9 oktober, 2023
Nytt för årets upplaga av Svenskarna och internet är att man tittat närmare på digitaliseringens klimatpåverkan och AI.
Den svenska internetanvändning präglas självfallet starkt av hur omvärlden förändras. I rapporten blir detta som allra mest tydligt vad gäller svenskarnas inställning till digital övervakning för brottsbekämpning och den ökade nyhetskonsumtionen i samband med kriget i Ukraina.
Datainsamlingen som ligger till grund för undersökningen är genomförd av Novus under årets två första månader.
71 % av svenskarna tyckte redan i början av året att kameraövervakningen med ansiktsigenkänning på offentlig plats ska tillåtas för brottsbekämpning. De äldre än mer än de unga anser att det ska vara tillåtet.
Endast 2 av 10 anser att det ska vara förbjudet för att skydda medborgarnas integritet och de unga vill i större utsträckning än de äldre förbjuda kameraövervakning.
Frågan är hur utfallet blivit om frågorna om övervakning ställts nu. Det här ger en fingervisning om att de förslag som nyligen lagts fram vad gäller mer övervakning för att hantera gängkriminaliteten inte kommer att möta några större reaktioner bland allmänheten.
Det blir allt svårare att fortsätta försvara den personliga integriteten i det omvärldsläge som råder.
Känsligheten för ett mer övervakat samhälle verkar bortblåst hos alla utom hos de unga männen.
94 % anser att polisen vid brottsmisstanke ska ha rätt att ta del av privata samtal online. Ungefär hälften anser att det endast ska gälla för allvarliga brott. Yngre födda mellan 1980- och 00-talet anser i mycket större utsträckning än de äldre att polisens rättighet i frågan endast gäller vid misstanke om allvarliga brott. 6 av10 av de yngsta männen anser detta.
De som värnar mest om sin integritet är unga män.
Samtidigt som övervakning välkomnas känner sig drygt hälften kränkta av insamling av den egna personlig datan på nätet. Av unga män födda på 90- och 00-talet vill inte 7 av 10 att någon samlar in deras personliga data. Bland kvinnor är det 60-talisterna som känner att deras personliga integritet blir kränkt.
En fråga ställs om integritet kopplat till huruvida man har ”rent mjöl i påsen”. Här får respondenterna välja två påståenden och välja det som passar dem bäst.
8 av 10 anser att även de med ”rent mjöl i påsen” bör tänka på den personliga data som deras internetanvändande ger. De konsekvenser man tänker på handlar om att någon kan se var man är eller vad man gör på nätet (67 %), att myndigheter ser vad man gör (24 %), att framtida arbetsgivare väljer bort någon på grund av vad man sagt eller gjort online (19 %) eller att arbetsgivare kan se var man är och vad man gör (16 %).
Var sjätte anser att de som har ”rent mjöl i påsen” inte behöver bry sig om sin personliga data på nätet. Mest ”obrydda” av alla är kvinnor födda på 80-talet.
De allra flesta av nätanvändarna vill inte heller ha anpassad reklam efter sina nätbeteenden (71 %). De mest positiva till riktad reklam är de unga. Kvinnor födda på 90- och 00-talet är mer positiva till riktad reklam på nätet än jämnåriga män.
Vad gäller medievanor har nyhetskonsumtionen ökat i kölvattnet av den ryska invasionen av Ukraina. Särskilt bland de äldsta internetanvändarna. Kriget har också lett till att man sedan dess blivit mer källkritisk till nyheter uppger var fjärde internetanvändare. Intressant är också hur kriget i Ukraina gjort att man fått nya medievanor och börjat använda nya och fler nyhetskällor. Var tionde internetanvändare har börjat följa internationella nyhetskanaler såsom BBC och CNN men även sakkunniga personer via bland annat Twitter (X).
TV uppges vara den mest använda kanalen för samhällsnyheter för svenska folket följt av nyhetsappar, webbplatser, radiokanaler och på fjärde plats sociala medier (45 %). Nyhetsappar och webbplatser för nyheter är allra populärast bland 90-talisterna. Här finns också en stor könsskillnad mellan män (74 %) och kvinnor (54 %).
Tryckta tidningar kommer på femte plats och 28 % av svenskarna läser dem för att ta del av samhällsnyheter.
Tillitsfrågan är central när frågan om desinformation och otillåten påverkan är så vanligt i nyhetsrapporteringen idag. Här uppger svenskarna som använder internet att SVT är den nyhetskälla som flest svenskar känner tillit för såväl bland unga som gamla. Det är fler kvinnor än män som uppger att de litar på SVT.
Det är männen födda på 70-talet som känner allra minst tillit till SVT. Frågan om tillit till kanaler var ställd som en fritextfråga utan fasta svarsalternativ och över hälften angav en eller flera konkreta källor som de litar mest på.
De källor som flest svenskar har minst tillit till är Aftonbladet, Facebook, Expressen och Flashback. Undantaget är högstadieungdomar som uttryckligen nämner att de båda kvällstidningarna är källor de litar mer på.
Det är fler som tar del av nyheter i sitt flöde på sociala medier än som aktivt går in på nyhetssajterna. Män går i lite högre grad in på nyhetssidorna och särskilt bland 50-talisterna. Det tar även del av nyheter från fler plattformar såsom Youtube och Facebook följt av Twitter, Reddit och Flashback. För kvinnor är Facebook och Instagram de mest dominerande plattformarna följt av Tiktok.
Tittar man närmare specifikt på de unga nätanvändarna, födda på 2000-talet, så är sociala medier den absolut viktigaste nyhetskällan (69 %). Det är där de unga tar del av en nyhet och de klickar sig sällan vidare till en sida där nyheten finns.
Tiktok och Youtube toppar bland de unga samtidigt som de uppger att de litar mindre på dem. Mer än var fjärde född på 00-talet använder Tiktok som nyhetskälla, bland unga kvinnor är det uppemot hälften. Övriga kanaler som används är Instagram och Snapchat. Även de unga anger att den nyhetskanal de litar allra mest på är SVT.
I årets rapport får respondenterna även möjligheten att uppge vem de följer för att få samhällsinformation.
”Följer du några influencers, youtubers eller streamers/svenska eller utländska politiker, ministrar, presidenter eller motsvarande/bloggare, journalister, författare, forskare eller motsvarande för att ta del av politik, klimatfrågor, säkerhetsläget och kriget i Ukraina eller andra samhällsnyheter?”
Här svarade drygt var tredje, 35%, ”Ja” och fick sedan ange ett obegränsat antal i fritextsvar. De fick ingen hjälp eller påminnelse genom fasta svarsalternativ.
Lika många män som kvinnor följer någon för samhällsnyheter men det skiljer sig åt i olika åldersgrupper.
00-talisterna följer flest.
Även här ligger männen födda på 90-talet i topp, hälften av dem följer någon för samhällsnyheter.
De fyra personer som ligger i topp bland de 35 % som svarat är Magdalena Andersson (12 %), Ulf Kristersson (10 %), Ebba Busch (6%) och journalisten Marcus Oscarsson (6 %).
Sett i relation till samtliga internetanvändare motsvarar det i procent 4 %, 3,5 % och 2 %.
Bland opinionsbildare och influencers återfinns konton som TNKVRT, Therese Lindgren bland topp tio hos kvinnor och Henrik Jönsson och Hanif Bali bland topp tio hos männen.
De tre som toppar listan bland barn och ungdomar är Therese Lindgren (7 %), Ulf Kristersson (5%) och Greta Thunberg (4%). Här finns också Jocke och Jonna (3 %) samt Lilla Aktuellt (3 %) med bland favoritkonton.
Pensionärer som följer personer för samhällsnyheter anger Göran Greider och Vladimir Putin bland topp tio.
Volodomyr Zelenskyj finns på topp tio bland listan över svenskar som följer någon för samhällsnyheter samt listorna för männens, de ungas och pensionärernas topp 10.
Frågan om näthatets konsekvenser blir tydligt när varannan svensk uppger att de undviker att kommentera och diskutera saker på nätet för att inte bli utsatta för näthat. Det är ett allmänt känt problem sedan länge och rapporten visar att rädslan för näthat tystar.
6 % som är 16 år eller äldre uppger att de drabbats av näthat, kränkningar eller negativa kommentarer det senaste året.
Män drabbas av näthat i högre grad än kvinnor vilket kan förklaras av att de är mer politiskt aktiva. Fler kvinnor än män undviker på grund av oron för näthat att kommentera eller posta inlägg. Unga drabbas i högre grad än äldre. Bland barn är siffran högre, bland 12-15 åringar uppger 15 % att de utsatts för näthat eller att någon skrivit negativa kommentarer om dem på nätet det senaste året. Högstadieungdomar (19 %) utsätts i större utsträckning än gymnasieungdomar (11 %). Pojkar och flickor verkar enligt rapporten utsättas i lika hög utsträckning.
Kort om sociala medier så är det inte överraskande att Tiktok ökar mest av alla sociala medier under 2023. En Musk-effekt syns även på Twitter (X) som fått tjänsten att öka bland svenska användare under 2023. Hälften av 90-talisterna som använder Twitter har använt tjänsten under mätperioden. Det har hänt mycket med Twitter under 2023 sedan Novus ställde frågorna i januari och februari. Ett namnbyte till X och mycket kontroverser runt Musks hantering av plattformen så just dessa siffror tolkar jag mer som en mätning av det stora intresset för Musks förvärv av Twitter 2022.
Andra plattformar som ökat i användande är Roblox, Reddit och Flashback. Att Facebook minskar, från 71 % till 68 %, är inte heller det överraskande. Det är främst 60-talister och 80-talister som slutat använda plattformen. Trots detta är Facebook sammantaget den plattform som används mest på daglig basis.
Men summerat bland samtliga internetanvändare är de tre största plattformarna Youtube, Facebook och Instagram.
En ny bubblare är Be Real som uppmanar till mer ofiltrerade bilder som en motvikt till den förhärligande trenden bland många andra tjänster. Dessutom med en funktion som belyser behovet av att minska sitt sociala medieanvändande. Du får en notis, olika tider på dygnet, för att lägga upp den enda bilden per dag som du kan publicera. En typisk bild av hur mångfacetterat sociala medier och medievanorna är idag samt att de ser olika ut i olika åldrar.
Avslutningsvis har 3 av 10 svenskar använt ett AI-verktyg och här dominerar ChatGPT (25 %) och 6 av 10 har hört talas om det verktyget. Än så länge främst för privat bruk (70 %). Nära en tredjedel tror att AI kommer att ha en negativ påverkan på framtiden (30 %) medan 36 % uppger att det kommer ha lika positiv som negativ påverkan. Bland de som är mer positiva till framtiden för AI (19 %) märks en stor könsskillnad, fler män (27 %) än kvinnor 12 %) tror att AI kommer att ha en positiv påverkan på framtiden
***
Svenskarna och internet 2023 synliggör några av de mer dystopiska perspektiven och hur de nu blivit en del av vardagen. Det är också anmärkningsvärt att könsskillnaderna blir så tydliga vad gäller viktiga frågor om integritet och framtidstro vad gäller AI. Det vore angeläget att öka kunskapen om integritet som en mänsklig rättighet och att det inte handlar om huruvida man har rent mjöl i påsen eller inte.
*Svenska befolkningen, svenska folket eller liknande i artikeln refererar till internetanvändare 8+ år, dvs 96 procent av befolkningen totalt sett.
Toppbild: av Paweł Zdziarski, CC BY 2.5.
**
Stöd vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är alla våra reportage och artiklar fria att läsa. Men vi hoppas att några av er kan bidra så vi kan fortsätta rapportera om internets utveckling.
