Analys om Demokrati, Digitalisering, Israel, Palestina

Stakston om det digitala minfältet: “Sluta dela, men sluta inte reagera”

Sociala medier spelar en central roll i vår uppfattning av globala konflikter. Brit Stakston analyserar i denna essä det komplexa samspelet mellan digitala medier och propaganda.

Av Brit Stakston 22 oktober, 2023

Förtvivlan över vad som kan göras för att hjälpa de drabbade i kriget mellan Israel och Palestina blir allt starkare. Den senaste veckans flod av bilder på avlidna eller döende barn går inte att ta in. Det är akuta rop på hjälp, men blir i förlängningen också ett av terrorismens propagandaverktyg. Krig utspelar sig för samtliga aktörer i konflikten även på den digitala arenan.

De digitala delarna av terrorismen idag får psykologiska effekter även för de som befinner sig långt utanför krigets vardag och själva konflikten. Ansvaret för att vara källkritisk blir allt större. Trots svårigheten när mycket av innehållet som sprids är på arabiska eller hebreiska.

Krigets lagar gäller även oss, och även online.

Algoritmerna puttar fram innehåll för oss, de ger oss mer av det som vi interagerar med. Allt det vi eller våra vänner gillar, delar, kommenterar, stannar upp vid eller döljer påverkar urvalet av vad vi ser.

Fruktansvärda bilder av en ofattbar verklighet har toppat de flestas flöden de senaste veckorna. På de digitala plattformarna sprids bilder och videos från fruktansvärda krigsbrott och det följs ofta av starka åsikter, debatter, analyser och uppmaningar att agera. 

I sociala medier har gränserna förflyttats för vad som visas för en användare utan att man aktivt letar upp liknande innehåll. Utvecklingen beror dels på avsaknad av moderering och för att sociala medieföretagen inte kunnat hantera volymerna av den typen av innehåll. Avsaknaden av moderering verkar även spilla över på traditionella medier som har publicerat långt mer grafiskt innehåll nu än någonsin tidigare.

Men är allt sanning av det vi ser? Nej. Desinformationen är oerhört svårgenomtränglig. Informationspåverkan sker från alla inblandade parter.

Desinformationen flödar över alla plattformar och som om verkligheten inte vore illa nog blandas gamla och nya bilder, videos, material och händelser samman.

Vi har under 14 dagar sett allt fler och allt mer grafiska bilder som spridits på skadade, döende och dödade i alla mediekanaler.

Från den första attacken mot musikfestivalen av den palestinska terrororganisationen Hamas som spred sig snabbt över hela världen. Minst 260 civila dog samt ett hundratal kidnappades varav många barn och äldre. Digitalt innehåll på döda, skadade och kidnappade från attackerna spreds i sociala medier. Efter attentaten var det tydligt att vid sidan av den terror Hamas utsatte civilbefolkningen för fanns de digitala strategierna på plats, redo för att terrorn skulle få fäste och sprida ytterligare rädsla genom sociala medier.

Israel svarade med konstanta flyganfall och bombattacker mot Gaza och en markinvasion planeras.

En hel del av det första rörliga materialet kom från Hamas egna mediekanaler och var välplanerat. Framtida forskning får visa exakt hur detta gick till men ett faktum är att det gick oerhört snabbt. Attacker som planerats under två år innehåller självfallet även planer för hur de digitalt ska spridas.

Samtidigt är sociala medier och internet livsviktiga verktyg för civila att visa den verklighet som de utsätts för i konflikter.  

I Gaza är hundratusentals på flykt och det har utvecklats till en humanitär kris som blir allt värre för varje dag. Genom sociala medier har människor på plats fått en röst och direktkanaler att nå ut med det som händer dem.

Omvärlden behöver den insynen men också en överblick av det övergripande politiska skeendet och vilka aktörerna är. Digitala propaganda ingår i vapenarsenalen i dagens konflikter och krig.

Det finns tyvärr personer som går igång på helt andra saker i ett sådant här läge och mest är ute för att trolla och få uppmärksamhet. De är opportunister som vill synas och fler följare. Att sprida förskräckliga bilder och komma med skarpa påståenden eller lögner skapar engagemang och fler följare som man senare kan tjäna pengar på.

Och hur horribelt och cyniskt det än låter så är bilder på döda barn också en effektiv propagandametod för en terroristorganisation som Hamas. Den våldsbejakande islamistiska ideologin utgår bland annat från ett narrativ av att den muslimska gemenskapen är under stark attack från väst, det ligger i deras intresse att förstärka känslan av det och därmed öka polariseringen.

Inga utländska journalister har släppts in i Gaza efter den 7 oktober då terrororganisationen Hamas genomförde en rad välplanerade brutala attacker via land, hav och luft mot Israel. De få lokala journalisterna som finns på plats i Gaza försöker rapportera men står inför samma problem som den övriga befolkningen.

“Att arbeta i Gaza just nu är extremt svårt och det beror till stor del på att vår personal både täcker historien och oroar sig för sin egen säkerhet och säkerheten för sina familjer”, säger Julie Pace, redaktör och senior vice president för The Associated Press till AP.

Det är ett faktum att vid sidan av direktrapporter från drabbade civila så är flödet också fyllt av desinformation och propaganda från olika aktörer.  Det är omöjligt att få en överblick och alla säger sig förmedla sanningen.  Det digitala flödet är en mix av nytt och gammalt samt kryddat med galenskap som AI-genererade bilder, slänga in olika konspirationsteorier och bilder från datorspel.

Vid terrorattacker sprids också välplanerade propagandafilmer genom sociala medier.

Vi vet det nu och kan känna empati med oskyldiga civila som drabbats och samtidigt vara uppmärksamma på att inte luras in i att bära budskap som stödjer olika våldsbejakande extremistiska agendor och andra politiska agendor. Vi kan inte avkräva öppna ställningstaganden och digitala delningar av varandra i denna snabba händelseutveckling.

Mängden av desinformation riskerar att framkalla ytterligare våld när händelseutvecklingen dessutom är så brutal som i Israel och Gaza. Nu ökar hatet, våldet och förtvivlan bland människor.

Vi borde ha lärt oss mycket om detta från tidigare händelser.

När det ryska anfallskriget mot Ukraina startade fattade EU redan den 27 februari det unika beslutet att skydda medborgarna mot desinformation genom sanktioner mot de ryska statsägda kanalerna Russia Today och Sputniks sändningar inom EU. Oavsett frågan om det var rätt att blockera dessa medier är det intressanta här formuleringen om hur tillgången till dessa kanaler ansågs kunna vara ”fara för EU:s allmänna ordning och säkerhet”. Det var ett unikt steg i synen på desinformation särskilt i relation till hur man tidigare i det offentliga samtalet tvivlat på om desinformation överhuvudtaget påverkar:

”Systematisk informationsmanipulering och desinformation från Kreml tillämpas som ett operativt verktyg i Rysslands angrepp mot Ukraina.  Det utgör också ett betydande och direkt hot mot EU:s allmänna ordning och säkerhet.”, Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant.

Det extrema våldet och användandet av ny teknik gör det möjligt att ständigt finna nya sätt för att sprida sitt budskap. Ett exempel denna gång är hur Hamas efter attackerna mot Israel har kapat konton från sina offer som sedan användes för att sprida ytterligare skräck direkt till de drabbades anhöriga. Terroristerna tog mobiler från de tillfångatagna och publicerade sedan bilder på de avlidna eller deras avrättning i offrens sociala medier enligt New York Times.

Valet av att sprida sina krigsbrott på detta sätt liknar IS metoder när de spred videos på Youtube med avrättningar av journalister och hjälparbetare. De tillfångatagna tvingades ner på knä i orange fångkläder och avrättades framför kameror genom att skjutas eller få sina halsar avskurna. Det var ett skrämmande effektivt sätt att få uppmärksamhet för IS som terroristorganisation och en del av deras propagandametoder för att rekrytera, opinionsbilda och sprida terror. Bilder från dessa propagandavideos förekom långt senare, även när offren skulle hedras, valde medier att istället för att välja bilder av offren i sin vardag eller i sin yrkesutövning fortsatte de (omedvetet) sprida IS propaganda.

Den här gången spred Hamas sina självdokumenterade videos och bilder från sina välplanerade attacker i första steget via Telegram. En app där man hoppar mellan olika kanaler och den är i princip helt omodererad. Innehållet där fångas sedan upp av såväl opportunisterna som en slags digitala krigsrapportörer som hamnar mitt i konflikter som de snabbt gräver vidare på och sedan springer vidare med informationen till andra plattformar. Ibland till och med under falsk flagg som journalister eller drabbade på plats. Via X/Twitter, Tiktok och Facebook distribueras deras inlägg sedan till en bredare publik och blir där ofta presenterat och tolkat som originalmaterial.

Israel har efter detta köpt annonskampanjer på X/Twitter och Facebook uppger Politico. Regeringar runt om i världen använder sedan länge sociala medier för att påverka bilden av kriser och konflikter. PR-kampanjer i och kring krig är inget nytt men arsenalen av verktyg kompletteras numer med onlineannonsering direkt riktad mot specifika länder och demografier. Annonserna med videos och bilder kom på X/Twitter den 12 oktober och riktade sig till vuxna över 25 i Bryssel, Paris, München och Haag enligt Politicos analys. På Youtube uppges Israel köpt 75 olika annonser, inklusive några som är särskilt grafiska. De riktades till tittare i västländer – inklusive Frankrike, Tyskland, USA och Storbritannien.

Annonserna framställde Hamas som en “ondskefull terroristgrupp”, som liknar Islamiska staten, och visade omfattningen och typerna av övergreppen, inklusive hemska bilder som till exempel av en livlös, naken kvinna i en pickup. “Världen besegrade ISIS. Världen kommer att besegra Hamas”, avslutas sedan annonsen med. Politico uppger att inga liknande annonser visades på Metas Instagram och Facebook, LinkedIn eller TikTok, enligt plattformarnas offentliga annonsbibliotek från och med förra måndagen.

Men samtliga plattformar har denna gång brottats med att mängden av falsk information eller terroristpropaganda har varit så omfattande och reaktionerna runt innehållet. Särskilt har detta märkts på X/Twitter som fick sitt stora genomslag i världen genom katastrofer som skolskjutningar och skogsbränder 2007 har alltid haft sitt största värde som just ett krisverktyg.

I ett skarpt läge var det länge den absolut bästa plattformen för att få en överblick av trovärdiga nyhetskällor kombinerat med unika genuina röster på fältet som samlades och spred sina erfarenheter under aktuella taggar.

Denna gång har X/Twitter visat vad som händer med ett totalt omodererat flöde. Det är resultatet av att Elon Musk har avskedat minst 75 % av de anställda vilket inkluderar en stor del av de som arbetade med moderering och säkerhetsfrågor. Även deras Trust and safety-team stängdes ner vilket var en rådgivande grupp med cirka 100 oberoende mänskliga rättighetsorganisationer och experter.  

EU-kommissionär Thierry Breton skrev den 12 oktober brev till de ansvariga på Tiktok, Youtube, Meta, och X/Twitter för att påminna dem om deras skyldigheter att bekämpa desinformation enligt EU-lagen DigitalServices Act, DSA. Överträdelser kommer att kunna resultera i böter upp till 6 % av nätbolagens globala intäkter eller att deras plattform stängs av inom EU.

Meta har publicerat vilka åtgärder de infört för att hantera det ökade informationsflödet efter Hamas attack.

De har bland annat byggt upp ett team med medarbetare som talar hebreiska och arabiska för att komplettera det gängse arbetet mot desinformation.  De tre första dagarna efter attacken tog de ner mer än 795,000 inlägg på de båda språken. Vilket de uppger är mer än sju gånger fler nedtagna inlägg per dag jämfört med två månader tidigare för communityregler gällande ”farliga organisationer och individer”.

Hamas var redan var förbjudna från Metas plattformar. I det dagliga modereringsarbetet innebär det att Meta tar bort hyllande och materiellt stöd för terrororganisationer som Hamas när de blir medvetna om det. Samtidigt tillåts det att föra sociala och politiska samtal om dem inklusive ”nyhetsrapportering, frågor som rör mänskliga rättigheter, akademisk, neutral och fördömande diskussion”.

Övriga communityregler som Meta satt in extra resurser för att moderera efter Hamas attack är våldsamt och stötande innehåll, hatretorik, våld och uppvigling, mobbning och trakasserier samt samordning och främjande av skador och brott.

Inom ramen för reglerna gällande våld och uppvigling har de avsatt extra resurser för att kunna prioritera säkerheten och integriteten för kidnappningsoffer i enlighet med Genèvekonventionerna, de internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter, såväl internationella som nationella inbördeskrig. Det innebär att Meta tillåter suddiga bilder av offren om de följer konventionerna.

Genèvekonventionerna upprättades 1949 på initiativ av den Internationella Rödakorskommittén. Konventionerna bygger på principen om respekt för människoliv och bildar kärnan i den humanitära rätten. Bland annat våld, tortyr, förödmjukande behandling, mord är förbjudet. Och dessa kan även tillämpas för hur man förhåller sig till digitalt innehåll från krig och konflikter för att skydda krigsfångar och andra frihetsberövade.

Varje användare av sociala medier borde luta sig mer mot krigets lagar och de mänskliga rättigheterna för att till exempel undvika att sprida bilder på krigsfångar eller kidnappade.

Ytterliga åtgärder från Metas sida handlar om att minska desinformationen, blockeringar av hashtaggar samt att begränsningar av tillgången till Facebook- och Instagramlive.

Det sistnämnda är åtgärder som infördes i samband med attacken mot en moské i Nya Zeeland. Reglerna för livesändning skärptes då genom att om man bryter mot någon av de ovan nämnda communityreglerna kommer man att blockeras helt från att kunna sända live. Det innebär att om man till exempel delat en länk till ett uttalande från Hamas kommer man automatiskt inte kunna livesända, för de närmaste 30 dagarna.

Meta betonar också viken av kunskap om den lokala kontexten och språkspecifik expertis och hur de kommer att samarbeta med experter, partnerinstitutioner och icke-statliga organisationer i det här arbetet.

Dessutom lyfter de fram ett antal åtgärder som varje användare kan göra för att slippa se visst innehåll och begränsa kommentarsmöjligheter.

Även Tiktok har svarat EU-kommissionen på vilka ytterligare åtgärder de tagit för att bekämpa desinformation och hatiskt innehåll på sin plattform.

Det innefattar åtgärder för att ta bort grafiskt och våldsamt innehåll samt att även de utökat antalet moderatorer som talar arabiska och hebreiska. Den 15 oktober uppger Tiktok att de har tagit ner 500 000 videor och stängt av 8 000 livestreams i den drabbade regionen som bröt mot deras riktlinjer.

Tiktok är den främsta kanalen för samhällsinformation för unga enligt Svenskarna och internet 2023 och det påminner om vikten av att barn skyddas för vad de ser från krigets frontlinjer.  

X/Twitter har svarat på den egna plattformen i en längre tråd. Där lyfter de fram specifika konton man kan följa för mer information vilket inte direkt ger en bild av några större insatser för att hantera deras problem med desinformation.

Hur kan vi då som människor gå vidare när rädslor och sorg flödar på det här sättet som det gör nu efter allt detta? Hur ska vi framåt hantera all de strömningar som flödar präglade av rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och hatet mot muslimer i allmänhet som växer när fundamentalistiska islamister begår terrorbrott?

Mitt råd är att vi loggar ut och vänder blicken mer mot varandra än till skärmen för en stund.

Trots mörkret av vad vi sett online de senaste dagarna får vi inte ge upp om vad människor kan åstadkomma tillsammans för att förändra och förbättra.

Och vill vi vara online och följa allt måste vi sluta vara så triggerhappy för varje skede i konflikten som pågår. När inte ens världens medier klarade av att vara källkritiska i veckan när de gav Israel skulden för sjukhusattacken i Gaza så är det mycket begärt av en vanlig användare att veta vad som är vad.

Bilden från presskonferensen från sjukhuset där läkarna stod framför ett berg av döda och inramade av döda spädbarn framför dem kommer att bli historisk och gick inte att ta in. Men vi har ett ansvar att veta mer innan vi påstår vem som har gjort vad.

Sluta dela rakt av. Men sluta inte att reagera!

Stötta organisationer på plats som kan hjälpa civilbefolkningen.

Bli inte en del av ett digitalt propagandakrig. Logga ut i perioder.

Ställ krav på politiker.

Engagera dig i politiska partier eller människorättsorganisationer.

Och ge inte upp.

Och nu ett fullständigt absurd OBS! Det är ett fåtal människor som följt flödet online som inte känner raseri, sorg och empati för det som händer. Chocken över det man ser verkar dock i veckan väckt känslor hos många om att man är ensam om att känna något för mördade barn.

Det är en extremt allvarlig sociala medieeffekt som visar hur snabbt gränser förflyttas. Ingen tycker att detta är normalt trots att flödet är fyllt av de mest mardrömslika scenarion. Men reaktionerna på en bubblande ilska mot alla för att de inte gör något, visar hur vi påverkas och mitt i allt känner en enorm stress, rädsla och ensamhet. Vi ser saker i så stora volymer som förr endast sågs av de i krigets absoluta frontlinjer.

Ingen normalt funtad människa kan se videoklipp på döende barn och människor vars liv har raserats utan att känna empati. Punkt.

Människan har inte blivit (mer) ond som helhet på 14 dagar. Däremot finns det politiska aktörer som kommer att ta varje tillfälle i akt att utnyttja situationen om vi tappar tron på varandra.

**

**

Stöd gärna vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är våra reportage och artiklar fria att läsa för alla. Men vi hoppas att några av er som läser detta kan bidra så vi kan fortsätta att rapportera om demokrati och internet.

**

Foto: Palestinian News & Information Agency (Wafa) in contract with APAimages, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Av Brit Stakston