Nyheter om Colombia, Coronavirus, Demokrati

Nedstängningen – ett hot mot freden i våldets Colombia

Putumayo är en grönskande provins djupt inne i Amazonas regnskogar vars grymma historia präglats av uppror, våld och övergrepp. Här står 36-åriga Yuri Quintero upp mot både rebeller och soldater. Men under 2020 dök ett nytt hot upp i form av en pandemi.

Av Blankspot 23 april, 2021

Text: Gerald Bermudez

Yuri Quintero beskriver sig själv som en försvarare av de mänskliga rättigheterna. Uppväxt i den krigshärjade regionen Putumayo blev hon redan i tidig ålder en ofrivillig aktivist. Regionen är en av Colombias mest oljerika – och just därför – mest våldsamma. 

Här fanns innan fredsavtalet de båda gerillorna, Farc och ELN, paramilitära grupper samt militär och polis. 

Men det är inte bara storpolitik som präglat hennes engagemang. I Putumayo har många kvinnor ensamma fått ta hand om familjen vilket också gällt henne själv som ensamstående mamma till två barn. Under barnens uppväxt har hon fått hantera hot och flera gånger tvingats att fly på grund av kriget i regionen och hennes engagemang i bonderörelsen. 

Hon har gått i protesttåg och ordnat strejker, och ställde även upp i det senaste delstatsvalet i för vänsterpartiet Marcha Patriotica med motiveringen att kvinnors röster behöver höras i politiken. 

Men det är som ledare för de sociala protesterna hon blivit känd. En rörelse som startade 1996 bland kokabönderna i området och som genom massiva protester och strejker lyckades paralysera hela regionen. 

Man kan säga att Yuri Quintero föddes till aktivist då även hennes mamma Neida Quintero var en känd bondeledare till hoten tvingade bort henne. 

– När de försvann tvingades jag kliva fram och det var så jag började jobba med att representera områdets bönder. Ett arbete som gjort oss respekterade. 

Ett av rörelsens krav var att staten skulle ta fram alternativ till kokaplantan vilken var den enda grödan som gav bönderna en garanterad inkomst. 

– Men så har inte skett och än i dag är grödan den mest lönsamma att odla för småbönderna, inte bara i Putumayo utan i hela Colombia. 

När pandemin slog till under våren 2020 påverkade den arbetet med att säkra böndernas rättigheter. 

Alla aktiviteter av Putumayo Human Rights Network, organisationen hon koordinerade och ledde ställdes in. Allt fältarbete, alla workshops, lektioner, konferenser avbröts när pandemin tvingade alla att stanna hemma. 

Samtidigt dök nya beväpnade grupper upp och tillsammans med ny lagstiftning som förbjöd dem att mobilisera bönderna försämrades deras möjligheter att jobba – men också att överleva. 

Sedan kriget i Colombia slutade formellt med undertecknandet av ett fredsavtal mellan FARC och regeringen 2016 så har 67 bondeledare avrättats i regionen. I hela landet är siffran 1088. 

Yuri Quintero beskriver det som att allt motstånd stagnerat på grund av pandemin.

– Den sociala mobiliseringen, dialogen med regeringen och implementerandet av fredsavtalet. Allt avbröts. På så sätt blev pandemin en ursäkt för regeringen att inte införa det man tidigare kommit överens om och dessutom fick de ett svepskäl för att avbryta all dialog. 

Konflikten har en egen dynamik som blivit värre under pandemin. Utan dialog uppstår nya låsningar. 

– Förutom att vara isolerade av pandemin är vi isolerade av dödshoten mot oss, vårt arbete och våra liv. 

Sammanfattningsvis har det lett till att bonderörelsen försökt lansera nya initiativ för att kunna jobba på och inte glömmas bort utan bibehålla sin synlighet i regionen. Samtidigt som organisationen reducerar risken för både smitta och angrepp.  

– Just nu är jag inte kvar i Putumayo. Kriget för kontrollen över området av olika illegala grupper och tvingat mig att ligga lågt och ständigt sova på nya platser. I den rådande situationen gör inte heller staten tillräckligt för att skydda oss sociala ledare från att dödas. 

Text: Gerald Bermudez

**

Texten är en del av en utställning om pandemin vs demokratin.

Jorden runt har mänskliga rättigheter pressats undan i kampen mot viruset.  Folkhälsan har varit viktigare än allt annat. Men hur kommer det påverka demokratin långsiktigt? Den frågan ställer vi oss i en utställning där vi belyser hur pandemin påverkat demokratin i olika delar av världen och i Sverige. 

Just nu är utställlningen möjlig att ta del av i Vallentuna. 

Är du intresserad av att få ta del av detta och boka in en egen föreläsning hör av dig till lin@blankspot.se. 

Av Blankspot