Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan
Krigsretoriken ökar i Azerbajdzjan
Azerbajdzjanska statliga medier anklagar Armenien för att förbereda sig för krig, samtidigt som fredsförhandlingarna mellan länderna har kört fast. Anklagelserna riktas även mot EU:s observationsinsats EUMA, som påstås stödja Armenien.
Av Rasmus Canbäck 12 mars, 2025
Flera azerbajdzjanska statliga medier påstår att Armenien förbereder sig för krig mot Azerbajdzjan. Bland annat rapporterar tidningen Caliber, som anses stå nära den azerbajdzjanska försvarsmakten, att en väpnad konflikt kan bryta ut redan i april. Azerbajdzjanska diplomater har delat artikeln i sociala medier med tillhörande hotfulla budskap.
Förra veckan anklagade den azerbajdzjanska försvarsmakten Armenien för att ha beskjutit azerbajdzjanska positioner. Armenien avvisade dock anklagelserna och påpekade att landet har föreslagit en faktagranskningsmekanism för att motverka falska uppgifter. Liknande förslag har framförts upprepade gånger det senaste året, särskilt efter att Azerbajdzjan intensifierade sina anklagelser om att Armenien förbereder sig för krig under 2024.
De senaste anklagelserna kommer vid en tidpunkt då fredsförhandlingarna mellan länderna har stagnerat. Efter över tre decennier av konflikt förefaller Armenien och Azerbajdzjan, åtminstone i teorin, närmare ett fredsavtal än någonsin. Trots det är det få som tror att det är nära förestående.
Samtidigt har spänningarna ökat, och i azerbajdzjanska medier riktas nu även kritik mot EU:s observationsinsats i Armenien (EUMA), som anklagas för att bistå Armenien i dess påstådda militära förberedelser. Det är inte ovanligt att azerbajdzjanska medier publicerar bilder och filmer på EUMA med liknande påståenden.
EUMA inrättades efter Azerbajdzjans invasion av Armenien i september 2022 och har sedan dess övervakat situationen i regionen. Angreppen på armeniskt territorium upphörde kort efter insatsens tillkomst. I januari 2025 beslutade EU att förlänga missionen med ytterligare två år – ett besked som väckt ilska i Baku, där den azerbajdzjanska ledningen kräver att EUMA avvecklas som en del av fredsförhandlingarna.
Anklagelserna mot Armenien sammanfaller också med en känslig period i Azerbajdzjan. Just nu pågår rättegångarna i Baku mot Nagorno-Karabachs tidigare politiska ledarskap, som anklagas för krigs- och terrorbrott.
Bakgrunden till rättegångarna är Azerbajdzjans blixtoffensiv mot Nagorno-Karabach i september 2023, då över 100 000 armenier tvingades på flykt. Delar av den politiska ledningen greps i samband med exilen och står nu inför rätta i vad som beskrivs som en djupt bristfällig rättsprocess. Bilder på till synes misshandlade ledare från den nu tömda enklaven har väckt internationell kritik, och organisationer som Amnesty International kräver att deras rättigheter garanteras.
Flera av de åtalades advokater har nekats inträde i Azerbajdzjan, vilket ytterligare underminerar rättegångens legitimitet.
Azerbajdzjan har också beslutat att avsluta ackrediteringen för flera FN-förbund, Internationella rödakorskommittén, Transparency International och Erasmus-programmet.
Samtidigt rustar båda länderna sina försvar. För 2025 har både Armenien och Azerbajdzjan beslutat att höja sina militärbudgetar – men Azerbajdzjans ekonomiska övertag, byggt på olje- och gasexport till framför allt EU och Israel, ger landet en betydligt starkare armé än sin granne.
Efter åratal av militära nederlag är det få experter som tror att Armenien skulle vara den aggressiva parten i konflikten.
Toppbild: Skärmdump från den azerbajdzjanska tidningen Caliber.
TIPS: Varmt välkomna till Blankspots 10-årsdag den 8 april i centrala Stockholm. En inspirerande eftermiddag om mediers framtid och firandet av ett decennium av gräsrotsfinansierad journalistik. Säkra din egen biljett här:
Gå med i Rasmus Canbäcks WhatsApp-grupp för att följa hans löpande bevakning av Sydkaukasien. Vill du tipsa reportern eller dela med dig av dina egna erfarenheter? Mejla till rasmus@blankspot.se
