Analys om Burkina Faso, Burundi, Etiopien, Kamerun, Kongo, Mali, Venezuela

Kongo toppar norsk lista över världens mest försummade kriser

Hjälporganisationen NRC Flyktinghjälpen presenterar årligen en lista över försummade flyktingkriser för att rikta uppmärksamheten mot den svåra situationen för människor vars lidande sällan skapar några rubriker internationellt.

Av Martin Schibbye 28 maj, 2021

I Demokratiska republiken Kongo utspelar sig världens mest försummade flyktingkris enligt NRC Flyktinghjälpens årliga lista. Behoven är överväldigande, bristen på finansiering akut och krisen uppmärksammas varken i medier eller inom diplomatin.

– En dödlig kombination av ökande våld, rekordsvält och total försummelse har orsakat en mega-kris som kräver mega-insatser. Men i stället verkar det som att de miljontals familjer som står på avgrundens rand glöms bort av omvärlden och lämnas utan all form av hjälp, säger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland, som idag presenterade rapporten från Goma i östra DR Kongo.

Kriserna i Afrika dominerar än en gång årets lista över försummade flyktingkriser, där DR Kongo följs av Kamerun, Burundi, Venezuela, Honduras, Nigeria, Burkina Faso, Etiopien, Centralafrikanska republiken och Mali.

– Covid-19 har förvärrat situationen ytterligare för miljontals människor i försummade kriser som redan före pandemin kämpade för sin överlevnad. De små inkomster de hade har i många fall försvunnit, behoven ökar katastrofalt och givarländer fortsätter att minska sitt bistånd, varnar Egeland. 

För första gången under detta århundrade var de globala humanitära hjälpbehoven förra året finansierade till mindre än 50 %. I några av de försummade kriserna täcktes bara en tredjedel av behoven. Och det gäller även livräddande insatser

Här är de mest försummade kriserna under 2020 enligt NRC Flyktinghjälpen:

1 Demokratiska Republiken Kongo

Situationen i den Demokratiska Republiken Kongo förvärrades under 2020 på grund av bristen på mat. Landet hamnade också i topp över de länder i världen med flest internflyktingar. I genomsnitt flydde enligt rapporten 6 000 flyktingar per dag från sina hem i landet. I dagsläget är mer än fem miljoner människor fördrivna från sina hem i landet och ytterligare än miljon har lämnat för grannländerna. Sammantaget skapar detta en negativ spiral när stora områden och hela byar överges och människor därmed skärs av från mat och försörjning. Kombinerat med nedgången i ekonomin i stort på grund av pandemin förvärrades både hungern och den humanitära krisen. 

I slutet av 2020 uppger norska flyktinghjälpen att 20 miljoner människor var beroende av bistånd, jämfört med 13 miljoner året innan. Utöver detta drabbades landet av två Ebola-utbrott.

– Vi har fått höra fruktansvärda berättelser om våld från kongolesiska familjer. De har sett sina hem brännas ned till marken och varit tvungna att fly för sina liv. Men de har fått lite eller ingen hjälp, och känner sig försummade och övergivna. Deras berättelser skapar sällan rubriker, de får sällan besök av höga företrädare för givarländer och prioriteras aldrig i den internationella diplomatin, sa Egeland i samband med att rapporten publicerades. 

Klyftan mellan det humanitära behov och stödet är också alarmerande, menar NRC. I mitten av maj var endast 12 procent av hjälpbehovet i DR Kongo finansierat. 

– Vi kan inte fortsätta att låta miljontals kongolesiska flyktingar lida i skuggorna. För att en gång för alla få slut på miljontals människors misär måste ett gemensamt, delat ansvarstagande återupplivas, säger Egeland.

Förklaringen enligt Egeland är att årtionden av konflikt har skapat givartrötthet. En annan svårighet är att cirka 100 beväpnade grupper opererar i de östra delarna av landet, vilket föröder samhällena. Trots närvaron av FN trupp har den kongolesiska regeringen och det internationella samfundet till stor del misslyckas med att skydda civila från att dödas, kvinnor från att våldtas och barn från att rekryteras.

2 Kamerun 

Världens näst mest ignorerade konflikt enligt den norska flyktinghjälpen är kriserna i Kamerun. Under året som gick har ytterligare 123 000 civila tvingats bort från sina hem. Framför allt är det våldet i de engelsktalande delarna som fått tusentals människor att fly. Här har också oroväckande många attacker mot skolor ägt rum. Barn och deras lärare har trakasserats, kidnappats och dödats. 

Konflikten med Boko Haram i landets nordvästra region förvärrades också och tvingade mer än 300 000 människor att fly. Nästan dagliga attacker rapporteras och dessutom har landets flyktingkris i de östra regionerna förvärrats där 100 000-tals centralafrikanska flyktingar fortfarande är i behov av skydd.

Kamerun toppade den norska flyktinghjälpens lista över försummade kriser både 2018 och 2019, till stor del på grund av bristande internationell uppmärksamhet. Att landet inte toppar i år beror på att landet fått mer bistånd i år än tidigare. Men samtidigt lyfter rapporten fram att inga medlingsinsatser ägde rum och att ytterst lite internationellt tryck sattes på aktörerna i konflikten. 

Medieuppmärksamheten var också begränsad, delvis på grund av svårigheterna för journalister att få tillträde till de drabbade områden.

Krisen i Kamerunens visade heller inga tecken på att närma sig en lösning enligt den norska flyktinghjälpen. 

3 Burundi

Under 2020 så slog pandemin till mot ett land som redan innan brottades med en stod andel kris- och klimatflyktingar. Allt utanför de mediala strålkastarljuset konstaterar den norska rapporten. Efter ett val av den förre långvariga presidentens död så visade landet under en period tecken på nya reformer.

Men i september varnade FN organ för att våldsnivåerna och straffriheten för övergrepp återigen var en realitet även under den nya regimen. FN valde därför att förlänga mandatet för sin särskilde kommissionär med ett år. Under 2020 har också flera av de humanitära insatserna i landet varit underfinansierade. Cirka 130 000 personer var på flykt inom landet vid slutet av 2020. Till detta tillkommer också 300 000 burundier som lämnat landet och flytt till grannländerna.

Trots det stora antalet flyktingar var knappt en tredjedel av insatserna finansierade. Samtidigt som det förändrade klimatet fick rubriker i andra delar av världen skedde översvämningarna i Burundi under 2020 under radarn. Trots att dessa översvämningar enligt den norska flyktinghjälpen var en av huvudorsakerna till att människor tvingades fly.

Under 2021 har problemen med kraftiga regn fortsatt vilket i kombination med pandemin kommer få som resultat att fler tvingas fly. 

4. Venezuela

Befolkningen i Venezuela har fortsatt att lida på grund av att ekonomin är i fritt fall, enligt den norska flyktinghjälpens rapport. Sammantaget gör det landet till det fjärde mest underbevakade – i relation till utmaningarna. Hyperinflationen och den politiska återvändsgränden anges också som orsaker till situationen. Rapporten lyfter dock fram att den mest akuta situationen var på väg att avta men enbart en av tre venezuelaner var vid årets slut säkra på att kunna äta sig mätta samtidigt som trettio procent av barnen under fem år var kroniskt undernärda. 

Över fem miljoner venezuelaner har flytt från landet på grund av förtryck och bristen på mat och medicin sedan 2014, vilket gör det till en av de största flyktingkriserna i världen. Flödet av människor ut ur Venezuela stannade dock av något på grund av de stängda gränserna som ett resultat av pandemin. En redan allvarlig humanitär situation förvärrades därmed. Samtidigt pressades också landets sjukvårdssystem till bristningsgränsen och flera infektionssjukdomar fick stor spridning under året.  

Rapporten noterar också att över 10 000 strejker, demonstrationer och protester ägt rum under året, något som sticker ut då det i de flesta av världens länder varit färre på grund av olika pandemilagar. Majoriteten av demonstrationerna i landet riktade sig mot den ekonomiska situationen. 

Venezuela har varit med på den norska flyktinghjälpens lista varje år under de senaste fem åren, men mönstret med liten eller ingen internationell uppmärksamhet fortsätter.  2020 fick FN mindre än 40 procent av den finansiering som begärts för att hjälpa venezuelaner i nöd. 

Organisationen av amerikanska stater varnade i december för att antalet venezuelanska flyktingar och migranter skulle kunna öka med två miljoner år 2021, om grannländerna öppnade sina gränser och om inget förändrades under den nuvarande regimen.

5. Honduras

Honduras är en nykomling på den norska flyktinghjälpens lista över försummade kriser. Orsaken är att landet drabbats av inte mindre än två tropiska stormar under 2020. Detta efter flera år med kronisk matbrist, växande kriminella gäng, ökat könsbaserat våld, klimatförändringar och omfattande arbetslöshet. Allt förvärrat av de ekonomiska konsekvenserna kring Covid -19, skriver den norska flyktinghjälpen. 

Under 2020 fördrevs tiotusentals människor på grund av våldet och flydde till Mexiko och USA. De två tropiska stormarna Eta och Lota slog också till med bara två veckors mellanrum i november och drabbade nästan tre miljoner människor. Många tillbringade flera dagar på tak i väntan på att bli räddade.  

Trots att nästan en tredjedel av invånarna i landet drabbades av denna dubbla katastrof så har det gått omvärlden förbi om man ser till rapporteringen menar NRC. 

Det humanitära stöd som mobiliserats har inte samordnats vilket lett till att behoven på marken inte tillgodosetts skriver organisationen i rapporten. Under våren 2021 har detta börjat rättas till och både USA och EU har trappat upp sitt engagemang i det drabbade landet. En regional insatsplan har tagits fram och finansieringen börjar att komma på plats. Så det finns en glimt av hopp, skriver NRC. 

6 Nigeria

Den väpnade konflikten i norra Nigeria såg inga tecken på att mattas av under 2020. För tolfte året i rad strider regeringsarmén med väpnade grupper vilket även drabbar civila och försvårar för hjälporganisationerna att nå ut. Mer än en miljon invånare i Nigeria fick inget stöd alls trots ett stort behovet under 2020, främst på grund av säkerhetsläget. 

Totalt är 11 miljoner människor beroende av stöd i landet och mellan sex och sju miljoner hungrar i perioder mellan skördesäsongerna. Dessutom har över tre miljoner tvingats fly som ett resultat av striderna. 

Trots magnituden av krisen och det stora antalet drabbade i Afrikas folkrikaste land så har det internationella samfundet enligt NRC visat få initiativ till att vilja åstadkomma förändring. Under det första kvartalet 2021 har situationen också försämrats. FN varnar också för att en del områden kan uppleva svält om utvecklingen inte vänder. 

6 Burkina Faso

På sjätte plats i den norska flyktinghjälpens årliga lista över världens mest försummade konflikter kommer Burkina Faso. Det eskalerande våldet under 2020 ledde till över en miljon internflyktingar vilket gjorde krisen till en av de allra snabbaste växande. Bakgrunden var väpnade upprorsrörelser, militära operationer som gick över styr och av regeringen uppsatta självförsvarsgrupper som Blankspot tidigare rapporterat om. Sammantaget fick situationen var tjugonde människa i landet att fly sedan 2019. Den stora osäkerheten har också lett till ökade spänningar mellan olika etniska grupper. 

Landet gör entré på listan över de mest försummade kriserna efter två år av väpnade konflikter och dessutom pandemins effekter på civilbefolkningen. 

Tre miljoner invånare i landet somnade hungriga under 2020 vilket är en ökning med två miljoner på ett år. För första gången på ett decennium klassificeras också matsituationen i två av landets provinser som kritisk. Rapporten framhåller att det framför allt är barnen som fått betala det högsta priset.  Antalet attacker mot skolor i regionen har också ökat vilket enligt rapporten påverkat över 350 000 elever. Bortförandet och dödandet av lärare och plundringen av skolor ledde också till att mer än 2500 skolor tvingades stänga under läsåret.

Trots denna oerhörda utvecklingen fick den humanitära situationen i landet inte någon större medieuppmärksamhet. Det som skrevs om Burkina Faso under 2020 rörde mest säkerhetsfrågor kopplade till regionen medan situationen för civilbefolkningen och den långvariga krisen alltjämt är underbevakat konstaterade NRC. 

7 Etiopien

Den norska hjälporganisationen NRC Flyktinghjälpen konstaterar i årets rapport att under 2020 eskalerade den politiska konflikten mellan Etiopiens federala regering och de regionala myndigheterna i Tigray. Kriget som bröt ut i november har lett till hårda strider, massflykt, hunger och en förvärrad situation för de civila i regionen. 

Redan innan kriget var den humanitära situationen i Tigray ansträngd. Torka, översvämningar och gräshoppssvärmar gjorde lidandet stort för delar av civilbefolkningen. Till detta kom pandemins effekter på hälsan och ekonomin under 2020 och sedan kriget på det. 

I rapporten konstateras att de humanitära insatserna under 2020 endast var finansierade till 58 procent och dör många av de 2,7 miljoner människor som befann sig på flykt inom regionen var det inte tillräckligt. I regionen finns också flyktingar från Eritrea och Sydsudan. 

Rapporten visar att medierna under en kort period uppmärksammade krigsutbrottet i november men att rapporteringen inte följdes upp om hur den humanitära krisen utvecklades. Den komplicerade politiska situationen i kombination med svårigheterna att få tillträde till området gör att man bedömer att det finns små indikationer på att situationen skulle förbättras. Hoppet menar man står till att den Afrikanska Unionen engagerar sig djupare och att valet av Joe Biden som president i USA kan öka de amerikanska ansträngningarna för att åstadkomma fred. 

8 Centralafrikanska republiken

På plats åtta på listan över försummade konflikter kommer situationen i den centralafrikanska republiken (CAR). Mer än 300 000 människor fördrevs under året på grund av ett ökat våld, strider om naturresurserna och strider mellan grupper. Ökningen innebar också att de framsteg som många hoppades skulle följa av fredsavtalet i Khartoum 2019 kom på skam. 

Cirka 2,8 miljoner människor – mer än hälften av alla i landet – behövde humanitärt bistånd under 2020. Trots detta blev landets långvariga kris sällan till rubriker i internationella medier. 

Förutom de trängande humanitära behoven finns det också alarmerande rapporter om 

sexuellt våld mot kvinnor och flickor och om tvångsrekrytering till väpnade grupper. Enligt rapporten är de humanitära insatserna i landet väl finansierade och nära 70 procent av de begärda medlen har samlats in. Dock har våldet, bland annat i anslutning till valen överaskat bedömare  

9 Mali

Situationen i Mali kom med på den norska listan över de mest försummade kriserna för tre år sedan. Nödsituationen i landet i kombinationen med medieskuggan och underfinansierade biståndsinsatser gjorde att den kvalade in. När det väl medier rapporterade gjordes det enligt den norska studien i samband med terroroperationer. Säkerhetsläget i landet försämrades under 2020 i samband med valet i landet, koruptionen och en militärkupp i augusti följt av ytterligare en under 2021. Rapporten konstaterar att den politiska osäkerheten förvärrat den humanitära krisen. I slutet av 2020 bedömde den norska hjälporganisationen att cirka 326 000 människor fördrivits från sina hem. En ökning med över 50 procent sedan slutet av 2019. 

FN, Frankrike och några västafrikanska länder har fortsatt att ge militärt stöd för

Att stabilisera landet. Men, konstaterar NRC det har inte lett till någon signifikant förbättring av säkerhetsläget för de civila.

Situationen ser enligt rapporten ut att förbli densamma 2021, med politisk instabilitet, våldsam extremism och militära operationer som alla fortsätter tillsammans med Covid-19-pandemin. Över sju miljoner människor beräknas behöva humanitärt bistånd 2021, en ökning med en miljon jämfört med förra året.

Av Martin Schibbye