Etiopiens premiärminister utmanas på ny front: Armén sätts in mot rebellrörelse i Amhararegionen. En av grupperna leds av den prisbelönade journalisten Eskinder Nega.
Av Martin Schibbye 13 augusti, 2023
Fredsavtalet mellan TPLF och Abiy Ahmeds regering hade knappt trätt i kraft innan den federala armén sattes in i nästa konflikt.
Sedan april har den etiopiska militären och miliserna Fano och APF stött samman i städer över hela Amhararegionen. Konflikten som legat och pyrt länge blossade upp när regeringen meddelade sina planer på att avveckla och integrera alla regionala specialstyrkor i landet.
Invånarna i Amhararegionen har levt med konsekvenserna av den tvååriga väpnade konflikten i Tigray och tagit emot många flyktingar. De etniska miliserna i regionen slogs under kriget på den federala arméns sida men har nu vänt vapnen mot regeringsarmén.
Att få en bild av händelseutvecklingen är svårt. Enligt Human Rights Watch har myndigheterna blockerade mobilt internet sedan början av april och har gripit minst åtta journalister som rapporterat om oroligheterna.
Undantagstillstånd är nu utlyst de kommande sex månaderna och kan komma omfatta hela landet om säkerhetsproblemen förvärras, uppgav premiärminister Abiy Ahmeds kansli i måndags.
Regeringen uppgav då också att torgmöten och folksamlingar förbjudits och att myndigheterna hade rätt att införa utegångsförbud, kroppsvisitera och gripa misstänkta.
I praktiken finns dock i början av veckan ingen myndighetsnärvaro kvar i flera av de större städerna. Bilder på TikTok visar hur stridsvagnar sätts in mot milissoldater och stenkastande ungdomar.
Tidigare undantagstillstånd under premiärminister Abiy Ahmed har enligt HRW lett till ”massarresteringar, långvariga godtyckliga frihetsberövanden, politiskt motiverade anklagelser och olagliga begränsningar av rörelsefrihet och kommunikation”.
Den federala polisen huvudstaden, Addis Abeba, har redan gripit Christian Tadele, en oppositionsledamot i parlamentet och en uttalad kritiker av det styrande partiet och regeringens åtgärder i Amhararegionen.
Ahmed Ali, ansvarig utgivare på Etiopiska Radion i Sverige var en av svensk-etiopier som välkomnade Abiy Ahmed när han tillträdde 2018.
– Många var glada och optimistiska. Jag såg honom som en messias, berättar Ahmed Ali som även deltog på stormöten i Europa med den nyutsedda premiärministern.
När han så vann Nobels fredspris tänkte han att det en bekräftelse på att Etiopien valt en ny väg.
Det nya politiska budskapet handlade om ett Etiopien för alla medborgare och Abiy Ahmed ville bort från de etniskt uppdelade regionerna.
En politisk filosofi som tilltalade många.
– Vi såg honom som en frälsare men han visade sig vara en tvättäkta fascist! Han visar nu sitt rätta jag, säger Ahmed Ali och visar bilder med sargade kroppar på sin telefon.
Frustrationen är stor över att de etablerade medierna inte verkar mäkta med att bevaka ännu ett inbördeskrig i Etiopien. Knappt ett år efter fredsavtalet mellan TPLF och regeringen.
Ahmed Ali berättar att konfliktens orsaker inte bara är vårens beslut om att säkerhetsstyrkorna ska avvecklas.
– Städer och byar har bytt regioner allt eftersom makten i Addis Abeba har bytts ut. Det som i dag kallas ”västra Tigray” är områden som före 1991 var en del av Gondar, förklarar Ahmed Ali.
När TPLF besegrade Derg-regimen 1991 blev områden som Wolkait en del av dagens Tigrayregion. Andra områden som Wollo och Gondor kom också att tillhöra Tigray och inte inom gränserna för den nya Amhara-regionen.
Under åren 1993 till 2018 vittnar delar av befolkningen i Wolkait om diskriminering då de höga politiska posterna i regionen innehades av TPLF. In flyttade också jordbrukare från både Sudan och Tigray.
Förutom den bördiga jorden pekas också närheten till Sudan ut som faktorer som gör regionen så strategisk.
– Det finns mycket att säga men vi kan sammanfatta det med att vi inte fick lov att gråta på vårt eget språk.
När så TPLF förlorade makten i landet 2018 såg många partier i regionen en möjlighet att ta tillbaka landområden och när kriget i Tigray bröt ut engagerade sig FANO på Abiy Ahmeds sida.
Under kriget i Tigray mellan TPLF och den federala armén har detta varit en konflikt i konflikten där Amhara-milisen Fano som slogs på arméns sida hade intresse av att ta tillbaka områden och där TPLF hade ett intresse av att behålla eller utvidga dagens gränsdragningar.
En av krigets första massakrer i Mai Kadra drevs av denna dynamik.
Ahmed Ali, menar att Amhara-regionens ungdomar, historiskt, alltid varit lojala med staten Etiopien.
– De har följt kungarna, kejsarna och presidenterna. De har varit lojala med landets gränser. De slogs mot Mussolini under andra världskriget och sångerna om Amhara-soldaterna är många.
Gruppen som i medierna beskrivs som Fano, förklarar Ahmed Ali är att likna vid ett regionalt hemvärn.
– Det är jordbrukare, lärare och tjänstemän som i fredstid har sina vanliga jobb. Kvinnor och män. Men i orostider säljer de sina kor och köper vapen och ammunition för att försvara sina områden och det är vad som sker nu.
Till skillnad mot många andra folkgrupper i dagens Etiopien har Amharabefolkningen kanske mer än några andra sett sig som ”etiopier” enligt Ahmed Ali.
De har slagits för att bevara nationens gränser i de olika krigen. Men detta är nu på väg att snabbt förändras.
Ahmed Ali berättar att när han som ung frågade sin pappa ”vilka de var” fick han alltid svaret att de var ”Wollie”, det vill säga från området där han föddes.
– Den äldre generationen tänkte inte i termer av Amhara, Oromo och så vidare. Men nu med våldet så blir vi tvungna att tänka så. Även för mig är det nytt.
Ytterligare en konfliktlinje handlar om den mellan Oromo-kopplade organisationer som OLF (Oromo Liberation Army) och Amhara-grupperingar.
När den nyligen frisläppta journalisten Eskinder Nega var i Stockholm 2020 sa han till Blankspot att det stora hotet mot landet kom from Oromo-grupperna. Han varnade för etnisk rensning.
Väl tillbaka i Etiopien försökte han organisera ett nytt parti, Balderas, men motarbetades av myndigheterna som han menade hade infiltrerats av OLF.
Till slut fruktade han för sitt liv och valde att gå under jorden. Under den sista tiden var han ständigt övervakad av underrättelsetjänsten.
En video som cirkulerade på sociala medier visar en man på motorcykel som kör runt och ropar att han ska mörda Eskinder.
Efter sex månaders tystnad spreds ett röstmeddelande med Eskinders karakteristiska röst där han meddelar att han numera leder en ny rörelse som ska avsätta premiärministern: APF, Amhara Peoples FrontHan berättade också han hade varit gömd på landsbygden.
– Han hade kamouflerat sig genom att leva som en bonde. Samtidigt som han reste runt och mobiliserade folk, berättar Ahmed Ali.
Eskinder Negas nya organisation styrde nu inte bara små byar utan även under några dagar regionens huvudstad Bhar Dar. Efter en vecka tog dock militären tillbaka kontrollen.
Eskinder Nega har tidigare i intervjuer med Blankspot sagt att han inte kan verka som journalist innan det finns pressfrihet i landet och att han därför engagerat sig politiskt. Nu uppger han att landets ledning måste bytas ut. Att det handlar om överlevnad.
Ethiopian Airlines flyger nu in soldater och regementen från andra delar av landet kallas in för att slå ner upproret. Enligt obekräftade uppgifter ska en major bytt sida och gått med i Eskinders rörelse och en general ha mördats. Fano och APF ska befinna sig 100 kilometer från Addis Abeba. Men att militärt utmana den federala armén kan bli svårt.
– Målet är att få bort premiärministern. Planen är att börja i Amhara och befria fler och fler områden för att slutligen befria Addis Abeba. Sedan sätta upp en övergångsregering med representanter från hela landet, berättar Ahmed Ali.
På ett viralt klipp ses en Fano ledare säga: ”Vi står inför två val. Bli fria eller leva våra liv som slavar i evighet.”
Det närmaste tiden är oviss. Ytterligare rykten talar om Eritrea skulle satt in militär för att understödja Fano vilket i så fall vore slutet för de upptinade relationerna mellan Eritrea och Etiopien. Men så har ännu inte skett.
Filmer som kommer ut från området visar strider mellan armén och miliser. På ena sidan stridsvagnar och drönare. På den andra ungdomar med enkla handeldvapen.
– Det kommer att bli svårt att stå emot nu när alla regioner skickar förstärkningar till regionen, säger Ahmed Ali.
I ett pressmeddelande från Amhara Popular Front (APF) fördöms våldet mot civila från regeringssidan. Man menar också att oromoorganisationerna OLF och OPDO bär ansvaret för flera massakrer och att amharas är utsatta för ”etnisk rensning.”
Något som tillbakavisas av de utpekade organisationerna.
I ett uttalande från flera EU-länder varnar diplomater från bland annat Österrike, Belgien, Danmark, Finland och Sverige för att våldet i regionen drabbat civilbefolkningen hårt och uppmanar till dialog för att undvika att våldet sprider sig.
I helgen efter en veckas strider uppgav den etiopiska armén att flera städer i regionen Amhara hade ”befriats från banditer” och i ett officiellt uttalande nämns sex städer, varav två regionala centralorter som Bahir Dar och Lalibela.
Det finns inga officiella beräkningar av antalet stupade och sårade, men lokala källor uppger för nyhetsbyrån AFP att många civila har drabbats. Bilder som sprids på sociala medier visar massgravar som kvinnor, barn och äldre vräkts ner i men också avhuggna huvuden.
Boende i Lalibela och regionens näst största stad Gondar sade till AFP i torsdags att Fano hade dragit sig tillbaka. Flygen till regionen återupptogs på torsdagen. Sjukhusläkare i två av de drabbade städerna berättade för AFP att tiotals civila hade dödats eller skadats och att begravningar hade hållits i kyrkor i Bahir Dar på onsdagskvällen för civila som dödats i korselden.
– Vi vill att kriget slutar det är vårt mål. Omvärlden måste sätta press på premiärministern. Precis som man gjorde för att få ett slut på kriget mellan TPLF och armén, säger Ahmed Ali.
I ett uttalande skriver HRW att de ”kraftfullt uppmanar regeringen att skydda civilbefolkningen i konfliktdrabbade områden och respektera grundläggande rättigheter”. Medan konflikten rasar anser Ahmed Ali att omvärlden borde bjuda in till fredssamtal med Abiy Ahmed.
– Men han bara planterar träd. Alltid dessa träd. Häromdagen svarade han på en fråga om de döda och sa då att de kan få skugga av träden i sina gravar. Vad är det för ledarskap? frågar sig Ahmed Ali.
Läs också Blankspots intervju med Eskinder Nega från 2020 “Är Etiopien på väg mot folkmord?” samt “Är mer nationalism svaret på Etiopiens kris?“ från 2021.
Reportagesajten Blankspot har under åtta år berättat från världens och Sveriges vita fläckar. Men trots en stark och växande läsarskara står vi inför en ekonomisk kris. Ditt stöd behövs för att navigera vidare och kunna fortsätta att erbjuda oberoende och kvalitativ journalistik. Stöd Blankspot här så att vi kan fortsätta att rapportera.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
