Under hösten upprepade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed flera gånger behovet av en hamn för att kunna utveckla Etiopien. Nu hotar ett utkast till avtal med den somaliska utbrytarrepubliken ”Somaliland” att kasta in regionen i en ny kris.
Av Martin Schibbye 2 januari, 2024
Sedan förlusten av Eritrea 1991 är den federala republiken Etiopien ”landlocked” och har använt hamnar i Kenya och Djubouti för att importera och exportera varor.
I ett tal inför det etiopiska parlamentet under hösten uttryckte premiärminister Abiy Ahmed behovet av en hamn och därmed tillgång till världshaven som centralt för landets ambitioner. En hamn för ”landet utan egen kust”, var också centralt för att förhindra ”framtida konflikter.”
Även om Abiy Ahmed inte då pekade ut de eritreanska hamnstäderna Massawa eller Assab specifikt, utan snarare talade generellt om ”en gateway” svarade en eritreansk diplomat stationerad i Japan att ”landet kommer att försvara sitt territorium”.
Nu blev det istället den den självutnämnda republiken Somaliland som slöt ett avtal med Etiopien om att landet ska få hyra en två mil lång kuststräcka i femtio år i utbyte mot att Etiopien någon gång erkänner det nya landet. Allt enligt ett pressmeddelande från Somalilands regering.
Regeringen i Somalia reagerade direkt och hävdade att avtalet både är ”ogiltigt” och dessutom ett brott mot vad Etiopien tidigare lovat om att respektera den nationella suveräniteten i regionen. Agerandet ska också ses som en ”aggression” enligt regeringen i Mogadishu och man har kallat tillbaka landets ambassadör från Addis Abeba.
I Etiopiens huvudstad Addis Abeba utbröt spontant firanden på flera platser när nyheten briserade, medan nyheten kom som en chock i Mogadishu. Kring parollen ”Our sea is not for sale” mobiliserades människor och på sociala medier uppmanas det till bojkott av etiopiska varor och företag.
Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre uppmanade dock alla att trots nyheten förbli lugna.
– Jag vill försäkra alla att vi är engagerade i försvaret av landet. Detta är en del av vårt land, vårt hav och vår luft och kan inte kränkas och jag kommer att försvara det på alla lagliga sätt, sade Barre vid en snabbt arrangerad presskonferens under tisdagen.
Somaliland bröt sig loss från Somalia för mer än 30 år sedan. Utbrytarstaten har sin egen valuta, pass och regering, men Somalilands suveränitet har inte erkänts av det internationella samfundet. Strax före nyheten om avtalet hade, efter år av dödläge, samtal återupptagits mellan Somaliland och Somalia för att lösa konflikter och gemensamt bland annat bekämpa terrorism.
Etiopien har efter att nyheten om avtalet blev offentligt först spelat ner ”erkännandet” och menat att det inte täcks av avtalet men att det man undertecknat är en avsiktsförklaring, en så kallad MoU ”för att säkra tillgång till havet”. En fråga som är ”existentiell” för Etiopien enligt landets premiärminister.
Enligt landets nationella säkerhetsrådgivare, Redwan Hussein, kan arrangemanget möjliggöra för Etiopien att även få tillgång till en ”militärbas” vid havet. Det Somaliland ska ha lovats är enligt Etiopien aktier i det statliga telekombolaget och flygbolaget Ethiopian Airlines. Sent på tisdagen bekräftade dock den etiopiska regeringen att landet hade som avsikt att erkänna Somaliland.
Somalia har nu begärt att FN:s säkerhetsråd och den Afrikanska unionen ska diskutera frågan. Avtalet kommer vid en tidpunkt då förhållandet mellan Etiopien och Eritrea har försämrats, efter Pretoriaavtalet om vapenvila i november 2022 mellan Abiys regering och TPLF/TDF- styrkorna. En process som även fått Eritrea och Somalia att närma sig varandra och detta avtal stärker sannolikt allianserna mellan Somalia och Eritrea mot Etiopien. Den somaliska terrorgruppen al-Shabaab har också i ett uttalande vänt sig mot avtalet.
Förutom Etiopiens omedelbara grannar kan även Egypten och Saudiarabien vara emot Etiopiens potentiella tillgång till Röda havet. Saudiarabien och Egypten har starka relationer med Mogadishu, medan Egypten fortfarande är i en diplomatisk tvist med Etiopien över den stora etiopiska renässansdammen (GERD).
Ett erkännande av Somaliland skulle i teorin kunna få ONLF att utropa Ogaden som självständigt, varpå den regionen skulle erkännas av Somalia. Det är inte för inte som staterna på Afrikas Horn tidigare lovat varandra att inte erkänna nya utbrytarrepubliker.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
