Nyheter om Afghanistan, Etiopien, Jemen, Kongo, Myanmar, Somalia, Syrien

Bortom kriget i Ukraina: 7 bortglömda kriser

Medan världen följer kriget i Ukraina pågår en mängd andra bortglömda konflikter som påverkar miljontals människor. Blankspot guidar dig genom 7 av de pågående kriserna i världen.

Av Linnea Bergqvist 13 mars, 2022

Kriget i Jemen

Konsekvenser:

Hungersnöd, ekonomisk kollaps, stort flyktingantal och försämrade vårdmöjligheter

Hur många människor påverkas?

20 miljoner

Vad händer? 

Under de senaste sju åren har ett krig pågått i Jemen. 

Konflikten tog sitt avstamp i den arabiska våren år 2011 när befolkningen krävde att den sittande presidenten Saleh skulle avgå. Efter en utdragen process lämnades rollen över till vice-president Hadi som behöll sin position fram till år 2014.

Saleh valde samtidigt att att ingå i en allians med Huthi-rebellerna, en grupp bestående av zayditer som är en liten gren av shiaislam. Gruppen tillsammans med Saleh och hans trupper krävde att Hadi skulle avgå och lyckades år 2014 få kontroll över landets huvudstad Sanaa vilket ledde till att regeringen fick fly.  

I nästa led bad presidenten utomstående om militär hjälp vilket han fick från Saudiarabien som ansåg att rebellerna fick stöd av Iran, något landet själv förneka. När Saudiarabien i mars år 2015 började bomba rebellkontrollerade områden i Jemen blev det startskottet för det nu pågående kriget. 

I dagsläget står Saudiarabien och Förenade Arabemiraten bakom den jemenitiska regeringen, och förenade Arabemiraten har även gått in och stöttat grupperingen “Separatisterna i södra Jemen” (STC) med vapen. Att Förenade Arabemiraten stöttar STC, samtidigt som de också stödjer regeringen, gör situationen ytterligare komplicerad. 

Under de sju åren som de blodiga striderna har fortgått mellan parterna har över 4 miljoner människor tvingats på flykt och upp emot 20 000 civila har dödats. Landets ekonomi, som redan var dålig innan kriget, har även kollapsat vilket har resulterat i att upp emot 12 miljoner människor befinner sig på gränsen till svält.

Utomstående aktörer har även haft problem med att kunna skicka stöd, det här till följd av säkerhetsproblemen och att det saknas tillräckligt med bidrag för att täcar de kostnader som krävs för att genomföra olika uppdrag. 

Även 50 procent av alla hälsoinrättningar är ur drift, vilket har fått allvarliga konsekvenser under Covid-19 pandemin. Enligt regeringens statistik gick andelen begravningar i landets södra del upp från ungefär 10 stycken per dag till 80 stycken i samband med virusutbrottet, något som Läkare utan gränser rapporterade om i maj år 2020.

Enligt FN är situationen i landet ohållbar och världens enskilt största humanitära kris.

Konflikternas Afghanistan

Konsekvenser:

Ekonomisk kollaps, stort flyktingantal, hungersnöd, försämrade vård- och utbildningsmöjligheter.

Hur många människor påverkas?

25 miljoner

Vad händer? 

Sedan år 1979 har Afghanistan successivt slitits itu till följd av inbördeskrig och utländska interventioner, vilket har raserat såväl ekonomi som infrastruktur.

När talibanerna, som tidigare styrde landet mellan år 1996 till 2001, åter tog kontroll över landet i augusti år 2021 stoppade internationella biståndsgivare sitt ekonomiska stöd och frös tillgångar för miljarder dollar. 

Dessutom blockerades den afghanska centralbankens reserver som har ett värde på nästan 10 miljarder dollar av USA, och afghanska banker blev isolerade från det internationella finansiella systemet.

Landets statsbudget, som inkluderar sjukvården, finansierades direkt av internationellt bistånd. När detta ströps stod hundratusentals anställda i den offentliga sektorn, såsom lärare, läkare och barnmorskor utan lön.

Det här resulterade i att jobben började försvinna i rasande takt och tillgången till mat minskade. Undernäring sköt snabbt i höjden och hälsosystemet närmade sig en kollaps.

Situationen i landet har resulterat i att 24 miljoner av befolkningen är i behov av nödhjälp för att klara av vardagen, och 9 miljoner är på flykt från sina hem varav 700 000 flydde under år 2021.

I dagsläget ökar trycket på de biståndsgivare som fortfarande har sitt bistånd fruset att frigöra medel till följd av att landet nu befinner sig i en kritisk situation. Bland annat antas miljoner barn att stå utan skolgång och livsviktig sjukvård under det kommande året, och landet kan uppnå en nära universell fattigdom på 97 procent i mitten av år 2022 om ingen ytterligare hjälp tillkommer.

Även kvinnor och flickor löper en större risk att utsättas för könsrelaterat våld, barnäktenskap, exploatering och övergrepp till följd av talibanerna övertag och runt 90 procent av alla vårdinrättningar kommer att stängas.

I februari meddelade USA:s president Joe Biden att cirka sju miljarder dollar som landet har frusit av afghanska tillgångar nu ska delas upp, varav hälften ska gå till humanitärt bistånd i landet och den andra hälften till amerikaner som fallit offer för terrorattacken den 11 september år 2001. Landet försäkrade att pengarna inte skulle gå genom den nya taliban-ledda regeringen.

I slutet av föregående år antog även FN en resolution som tillåter ekonomiskt stöd för både varor och tjänster i landet att återinföras.

Följ Blankspots rapportering om utvecklingen i Afghanistan här.

Etiopiens inbördeskrig

Konsekvenser:

Hungersnöd, stort flyktingantal och ökat våld mot civilbefolkningen

Hur många människor påverkas?

9-25 miljoner

Vad händer? 

I november år 2020 bröt ett inbördeskrig ut i norra Tigray-regionen.

Konflikten började när “Tigreanska folkets befrielsefront” (TPLF) attackerade en etiopisk militärbas i Tigray som resulterade i att flera soldater dödades. Händelsen ansågs som en direkt attack mot regeringen vilket resulterade i att de började inleda en offensiv för att inta kontrollen över delstaten.

Sedan dess har blodiga strider mellan parterna avlöst varandra och båda sidorna har blivit anklagade för att ha genomfört massakrer, beväpnat sexuellt våld och etnisk rensning av befolkningen.

Bakgrunden till konflikten tar sitt avstamp av när TPLF förlorade makten efter 27 år och landets nuvarande president , Abiy Ahmed, tillträdde år 2018. TPLFs missnöje med det nya styret ökade snabbt medan gruppen vidhöll greppet om Tigray. När gruppen genomförde attacken mot militärbasen nådde den spända stämningen sin kulm.

Den våldsamma konflikten har resulterat att det idag finns 3 miljoner internflyktingar i Etiopien, och ytterligare tusentals har valt att fly till Sydsudan och Sudan för att komma undan de blodiga attackerna.

Etiopien är även det land i Afrika med näst största antalet flyktingar från andra länder såsom Eritrea, Somalia och Sudan. I slutet av oktober 2020 levde nära 800 000 flyktingar och asylsökande i Etiopien.

Till följd av de våldsamma sammandrabbningarna har flera flyktingläger förstörts, och hjälpförsändelser har hindrats från att kunna ta sig in i området.

Den pågående konflikten i kombination med effekterna av Covid-19 pandemin och en svår torka har även resulterat iatt uppemot 16 miljoner människor i norra Etiopien går hungriga varje dag, en siffra som antas öka i takt med att kriget fortgår.

Följ Blankspots rapportering om utvecklingen i Etiopien här.

Svår torka på Afrikas horn

Konsekvenser:

Hungersnöd  

Hur många människor påverkas?

13-20 miljoner

Vad händer? 

Tre dåliga regnsäsonger har orsakat en svår torka på Afrikas horn. Värst drabbade är regionerna i södra och sydöstra Etiopien, sydöstra och norra Kenya samt sydliga och centrala Somalia.

Bristen på nederbörd har resulterat i att skördar har förstörts och boskap har dött, vilket i sin tur har lett till att matpriserna har stigit då efterfrågan på mat har ökat. Till följd av situationen i Ukraina har nu även priserna på vete och gödningsmedel skjutit i höjden.

I Somalia, som är det värst drabbade landet, antas 4,3 miljoner människor befinna sig i hungersnöd. Enligt UNICEF finns det även 225 000 undernärda barn och över 100 000 gravida och ammande kvinnor i områden Oromia och Somali i Etiopien som redan nu är i akut behov av stöd.

Återhämtningsprocessen för torkan antas bli smärtsamt lång, men nu kan det förvärras till följd av av att temperaturerna fortfarande är höga. Om värmen håller i sig kommer nästa regnperiod, som egentligen skulle ha börjat den här månaden, utebli. Det här kan innebära att länderna i området står inför den värsta torkan på 40 år. 

Ytterligare konsekvenser är att uppemot 20 miljoner människor kommer att hamna i akut hungersnöd, varav 13 miljoner kommer att drabbas redan under årets första kvartal.

Efterdyningarna av militärkuppen i Myanmar

Konsekvenser:

Stort flyktingantal, försämrade vårdmöjligheter, ökad fattigdom och våld mot civilbefolkningen

Hur många människor påverkas?

14,4 miljoner

Vad händer? 

Den första februari år 2021 genomfördes en militärkupp i Myanmar som ledde till att premiärministern Aung San Suu Kyis fängslades och hennes regering tvingades att fly.

Sedan dess har en rad väpnade konflikter och våldsamma händelser avlöst varandra mellan militären och lokala miliser, och de som har deltagit i demonstrationer mot kuppen har blivit beskjutna och fängslade.

Situationen har resulterat i att det humanitära behovet har mångdubblats och minst 500 000 människor har fördrivits. En fjärdedel av befolkningen är i hungersnöd och till följd av effekterna av covid-19 beräknas 25 miljoner människor nu vara under den nationella fattigdomsgränsen.

Konsekvenserna av det väpnade våldet har även lett till att tusentals människor har dödats, och siffran varierar från 1500 till 12 000 av de hjälporganisationer som följer utvecklingen i landet. 

Landet har sedan tidigare ett stort flyktingantal till följd av förföljelse av minoritetsgrupper som rohingya-muslimerna, och sedan 1990-talet har över en miljon av minoritetsbefolkningen flytt till följd av militärens brutala våld mot de.

Sedan kuppen genomfördes har ytterligare tusentals, både från minoritetsbefolkning och den buddhistiska befolkningen, tvingats fly till närliggande länder.

Våldet har även resultera i att omkring 860 000 personer i delstaterna Rakhine, Kachin, Shan och Kayin beräknas vara i behov av direkt nödhjälp. Militären har även gripit över 7000 politiska fångar till följd av en ny lag som förbjuder all kritik som riktas mot kuppen eller det nya styret.

Syriens elvaårskrig

Konsekvenser:

Stort flyktingantal, ökat våld mot civilbefolkningen samt försämrade vård- och utbildningsmöjligheter

Hur många människor påverkas?

Minst 13 miljoner

Vad händer? 

Under arabiska våren år 2011 började landsomfattande protester genomföras i Syrien där demonstranterna krävde en demokratisering av landet och att president Bashar al-Assad skulle avgå. 

Protesterna möttes snabbt av våld från polis, säkerhetsstyrkor och militären. Inom kort hade utomstående aktörer börjat forsla in vapen och pengar till olika parter i konflikten vilket resulterade i att ett inbördeskrig snart var ett faktum.

Ryssland och Iran stöttar Assad-regimen medan USA och allierade, såsom Frankrike, Turkiet, och Saudi-Arabien bistår några av oppositionsgrupperna.

Det våldsamma kriget har lett till att 12 miljoner människor har tvingats på flykt, vilket är hälften av befolkningen. FN uppskattar att uppemot 13 miljoner anses vara i direkt behov av humanitärt stöd. 

De många bombattackerna har även lämnat hela städer raserade och det råder en stor brist på de mest grundläggande behoven såsom mat, vatten och sjukvård. Även miljontals barn går inte längre i skolan.

Hur många som har omkommit i konflikten är svårt att veta men siffran rör sig mellan 280 000 till 400 000 människor. 

FN:s säkerhetsråd har varit nästintill lamslagna i konflikten till följd av skilda meningar i hur den ska hanteras. Bland annat har Ryssland och Kina argumenterat mot att FN ska lägga sig i Syriens interna angelägenheter och har flera gånger lagt in sitt veto i säkerhetsrådet.

Den försummad krisen i Kongo

Konsekvenser:

Stort flyktingantal (framförallt internflyktingar), hungersnöd och ökat våld mot civilbefolkningen

Hur många påverkas?

20 miljoner människor

Vad händer? 

Demokratiska Republiken Kongo (även kallat Kongo-Kinshasa) har över 80 miljoner invånare varav ett stort antal lever i enorm fattigdom till följd av de mångåriga konflikterna och naturkatastroferna.

Det krig som pågick från år 1998 tog formellt slut 2003 men oroligheterna har fortsatt, framför allt i de två Kivuprovinserna i öster. Där har motsättningarna mellan rebellrörelsen som har haft flera namn (RCD, CNDP och M23) och milisen FDLR spelat en avgörande roll. Från år 2016 har läget också förvärrats i Kasai-regionen.

Till följ av det har omkring 20 miljoner människor idag ett behov av humanitärt stöd och mer än 5 miljoner människor har flytt sina hem. Det här gör landet till ett av de länderna i världen som har flest internflyktingar. 

Ytterligare 1 miljon människor har istället flytt till kringliggande länder medan hundratusentals flyktingar har tillkommit till följd av krig och misär i deras egna hemländer.

Under år 2020 och 2021 försämrades situationen ytterligare till följd av brist på mat, tre ebolautbrott och ett enormt vulkanutbrott som tvingade 450 000 människor att fly sina hem. I kombination med en nedåtgående ekonomi förvärrades därför den redan kritiska situation ytterligare.

Trots det tillkommer långt ifrån de bistånd som behövs för att möta befolkningens behov, och enligt en rapport från Norwegian Refugee Council (NRC) fick landet endast 33 procent av de bidragen som behövde under år 2020. 

Det gör att krisen i Kongo är en av världens mest underfinansierade kriser.

Bli prenumerant på Blankspot!

Av Linnea Bergqvist