Efter 25 år av stöd till Myanmars demokratirörelse har Sverige beslutat att dra sig ur. Regeringen vill omfördela biståndet till Ukraina, men beslutet möts av hård kritik, både från FN och de demokratiska krafter som nu står utan stöd i kampen mot juntan.
Av Rasmus Canbäck 12 november, 2025
Tisdagen den 11 november hölls ett seminarium i Riksdagen om den snabbt försämrade situationen i Myanmar, och om konsekvenserna av den svenska regeringens beslut att fasa ut allt demokratibistånd till landet.
Initiativet togs av Olof Palme-centret och den politiskt oberoende organisationen Burmakommittén. Värd för samtalet var riksdagsledamoten Olle Thorell (S).
Beslutet att avsluta biståndet senast den 30 juni 2026 fattades i september av biståndsminister Benjamin Dousa (M). Regeringen motiverade det med att stödet i stället ska omfördelas till Ukraina, och att militärjuntans kontroll över landet försvårar möjligheterna för svenskt bistånd att nå fram.
Burmakommitténs generalsekreterare Kristina Jelmin sammanfattade seminariet med en skarp kritik.
– Sverige har varit en pålitlig partner till det fristående civilsamhället och oberoende medier i Myanmar i över 25 år. Det plötsliga beskedet från regeringen är förödande.
Hon påminde om att Sverige under decennier byggt upp demokratiska strukturer i landet, från kvinnoorganisationer till oberoende medier.
– Sverige har haft en unik roll, särskilt efter att USA dragit sig ur. Genom vårt stöd har över 2 000 journalister och aktivister fått skyddsstöd för att kunna fortsätta arbeta i juntakontrollerade områden.
Kristina Jelmin berättar om konsekvenserna som följer av att utländskt demokratibistånd försvinner från Myanmar.
Sedan militärkuppen 2021 har konflikten i Myanmar utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig. De demokratiska krafterna, ledda av National Unity Government (NUG), kontrollerar i dag omkring halva landet – men är inte representerade i det planerade parlamentsvalet.
FN:s särskilda rapportör Tom Andrews, som deltog via länk, menade att minskat internationellt bistånd riskerar att legitimera militärjuntan.
– Genom vapenhandel med Ryssland bidrar juntan dessutom indirekt till kriget i Ukraina.
En av seminariets anonyma deltagare, bosatt i juntakontrollerat område, beskrev hur motståndet organiseras i hemlighet.
– Vi måste arbeta i kulisserna och bygga nätverk av betrodda personer. Juntan har väldigt lite stöd bland vanliga människor.
Maw Htun, en biträdande minister i NUG, deltog också vid seminariet. I en intervju efter panelen berättade han om situationen i de frigivna områdena.
– Vi arbetar ihärdigt med att bygga upp vår egen administrativa kapacitet i de områden som vi kontrollerar. Det är strax över halva landet. En stor utmaning vi har är begränsade mänskliga resurser. Det tar tid att bygga upp ett nytt land från inget, men vi gör bättre och bättre ifrån oss.
Maw Htun företräder regeringen som styr i stora delar av de frigivna områden. Han berättar att han själv är en produkt av utländskt stöd: genom stipendier och bidrag till organisationer som han verkat inom.
Ni har förlorat mycket bistånd de senaste åren. Inte bara från Sverige, utan även från länder som USA. Vad betyder det för er?
– Jag tror att många är oroliga för Juntan. När det kommer till humanitärt bistånd är fortfarande de flesta vägarna in i landet via deras infrastruktur. Vi har dock byggt upp infrastruktur och kapacitet som snart, eller redan nu, kan erbjuda alternativa vägar in i landet. Vi försöker föra samtal om att sådant stöd ska gå genom oss, inte Juntan.
Hur ser ni på att svenskt bistånd minskar?
– Först och främst vill jag tacka Sverige för att i decennier ha stöttat Myanmar. Med det sagt, vad man måste förstå är att diktaturer är förbundna till varandra. I Myanmars fall gynnas Ryssland av det täta samarbetet och intäkter från vapenaffärer. Det är mycket olyckligt att svenska regeringen har beslutat att dra tillbaka stödet.
I ett längre mejl till Blankspot, vars svar här kortas ner, upprepar regeringen att pengarna ska allokeras till Ukraina i stället.
”Svenskt utvecklingssamarbete ska bedrivas där det har möjlighet att bidra till goda och hållbara resultat.”
”Vad gäller Myanmar har beslutet också baserats på en rad olika överväganden om biståndets mervärde. Varje år presenterar Sida en strategirapport för Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Myanmar 2024–2026. Av denna rapportering framgår att utvecklingssamarbetet bedrivs i en mycket svår och utmanande kontext, samt att denna dramatiskt förändrats negativt sedan 2018. Stora delar av landet befinner sig i inbördeskrig.”
Slutligen påtalar de att det svenska humanitära kärnstödet genom FN, EU och utvecklingsbanker och andra internationella organisationer inte påverkas.
Toppbild: Motståndare till juntan i en by i Myanmar. De visar upp regeringskritiska plakat. Foto från sociala medier
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se. Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
