I några få sekunder fick de se sina familjer, innan de återigen blev gripna och bortförda. Militärjuntan i Myanmar (Burma) har sedan i februari fortsatt gripa oskyldiga människor. – De försöker tvinga befolkningen till underkastelse, säger Kristina Jelmin vid Svenska Burmakommittén till Blankspot.
Av Emma Engqvist 10 november, 2021
Hundratals politiska fångar i Myanmar blev under oktober månad arresterade på nytt efter att precis ha blivit frigivna. Enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners Burma (AAPP) hålls fler än 7 000 politiska fångar fortfarande fängslade och nyheten om att 5000 av dem skulle släppas blev stor när juntan gick ut med beskedet.
– De allra flesta har gripits på orättfärdiga grunder. Det här ändrar inte några av grundförutsättningarna i Burma utan är snarare en taktik för att skapa positiva rubriker i en situation där mycket går emot militärjuntan, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef för Svenska Burmakommittén.
Hon förklarar att benådningar är en tradition för olika regeringar och det är inte ovanligt att man släpper fångar inför stora högtider.
– En liknande benådning skedde i juni i år. Men det betyder inte att läget har förbättrats. Juntan har bara blivit mer brutal sedan dess och fortsatt gripa oskyldiga människor, säger Kristina Jelmin.
I det här fallet låg även en kommande buddhistisk fullmånsfestival till grund för frigivningarna.
Bara några dagar innan beslutet att släppa fångarna uteslöt den Sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN Burma från att delta vid ett toppmöte som ska ske framöver, en väldigt oväntat skarp åtgärd av ASEAN som vanligtvis inte tar sådana politiska beslut.
– Det kan vara ett sätt att försöka blidka det internationella samfundet. Benådningarna skulle kunna vara ett sätt för juntan att visa fram något positivt för att få mer acceptans och legitimitet, säger Kristina Jelmin och fortsätter:
– Men vi är alltså inte positiva till det här.
Den senaste kuppen ägde rum i februari i år, samma dag som det nya parlamentet i Burma skulle tillträda efter det andra relativt demokratiska valet där det nuvarande största partiet vunnit en jordskredsseger.
– Det var väldigt många som blev orättfärdigt gripna efter militärkuppen. Ända sedan februari har människor gripits på löpande band när de utövat sina grundläggande demokratiska rättigheter, till exempel demonstrerat, ända sedan februari, säger Kristina Jelmin.
Med kuppen följde inte bara ett odemokratiskt styre, utan även en vag lag som utfärdades av juntan för att straffa kommentarer som var kritiska till kuppen eller militärregeringen, vilket är orsaken till de flera tusen arresteringar som skett sedan början av året. Militärjuntan installerade ett säkerhetsråd och tog över makten i landet.
– Sedan de störtade den folkvalda regeringen har militärjuntan infört ett slags terrorvälde, där de försöker tvinga befolkningen till underkastelse med våld. En väldigt olycklig, våldsam utveckling, säger Kristina Jelmin.
Omvärlden har inte heller reagerat så kraftfullt som den borde, menar Kristina Jelmin. Hon förklarar att det finns stora låsningar i FN:s säkerhetsråd med framförallt Kina och Ryssland. FN skulle behöva göra större insatser, för det som militären lever på är legitimitet, pengar och vapen. De får fortfarande vapen eftersom det inte finns något globalt vapenembargo. Och så får de fortfarande pengar eftersom alla länder inte har infört sanktioner riktade mot militärens företag. Legitimitet har de däremot inte fått lika mycket av som de vill, det är inga länder som direkt har erkänt dem.
– De är också otroligt impopulära inne i landet, säger Kristina Jelmin och fortsätter:
– En del saker har vi från Burmakommittén försökt trycka på för, som bland annat ekonomiska sanktioner riktade mot militära ledare och de företag som militären äger och kontrollerar. Bland annat har EU, USA och Storbritannien infört riktade sanktioner, men flera viktiga länder har inte gjort det än.
Det finns ingen lista över de fångar som släppts. Just nu har AAPP, Assistance Association for Political Prisoners, en lokal icke-statlig organisation som har dokumenterat arresteringar, åtal och frigivningar sedan kuppen den i februari, kunnat bekräfta frigivningen av cirka 4000 fångar.
Det innebär att över 1000 fångar av de som skulle ha frigivits fortfarande kan vara fängslade.
Enligt Human Rights Watch kräver myndigheterna i Burma nu att alla frigivna måste lova att inte delta i fler anti-kuppaktiviteter. En militär talesman varnade i samband med de som arresterades på nytt för att de skulle bli tvungna att avtjäna resten av sitt ursprungliga straff utöver det nya straffet.
De som fortfarande är fängslade inkluderar ledningen för National League for Democracy, inklusive ledaren Aung San Suu Kyi, den avsatte presidenten Win Myint och dussintals journalister, läkare, politiker och aktivister.
Enligt Human Rights Watch har har juntan sedan kuppen fick sin början i februari begått omfattande och systematiska övergrepp mot civilbefolkningen. Bland annat mord, tortyr, sexuellt våld, orättfärdiga frihetsberövanden och andra brott mot mänskligheten. Enligt Human Rights Watch har flera av de frigivna rapporterat om tortyr och misshandel i fängelset. Totalt har 1219 personer blivit mördade av militärjuntan sedan de tog över makten i landet, inklusive några som verkar ha torterats till döds i fängelse.
– Situationen ser väldigt dyster ut i Burma, och det är svårt att se att den skulle förbättras i närtid eftersom det beväpnade våldet bara fortsätter. Samtidigt fortsätter protesterna. Juntan som har tagit över har svårt att få grepp om makten eftersom motståndet i landet är så stort. Jag tror inte att benådningarna minskar motståndet mot militärjuntan. Folk vet att det är en taktik.
Bland det viktigaste som det internationella samfundet kan göra är att inte ge någon form av legitimitet till militärjuntan, det vill säga erkänna dem som Burmas regering.
– Men än viktigare är att stoppa vapenhandeln. Både Kina och Ryssland säljer fortfarande vapen, konstaterar Kristina Jelmin.
Det finns några processer som ger lite ljus. Till exempel har några tusen soldater hoppat av militären där det annars inte brukar vara avhopp alls. Den gamla civila regeringen har bildat en skuggregering och har breda politiska förhandlingar med andra partier och etniska minoriteter.
– Även om det inte välter juntan just nu så är det viktigt att det demokratiska alternativet finns kvar, menar Kristina Jelmin.
Av Emma Engqvist
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
