För ett par veckor sedan beslutade militärjuntan i Myanmar att kalla till allmän mobilisering. Sedan dess har paniken och protesterna ökat.
Av Rasmus Canbäck 3 mars, 2024
– Regimen kidnappar människor från gatorna, samma sak hände i början av militärkuppen för tre år sedan, säger Chaw Suu Hann.
Chaw är studentledare i staden Monywa i norra Myanmar. I slutet på februari ledde hon protester i staden och femton andra byar runtomkring Monywa. De inleddes efter att militärjuntan beslutade att kalla till allmän mobilisering. Både kvinnor och män skulle tvingas in i den armé som så många i landet de senaste åren upplevt stå för förtrycket mot dem.
– Under dessa förutsättningar menar vi som protesterar att värnpliktsbeslutet är illegalt. I demokratiska länder är värnplikt en skyldighet, men här handlar det om tvärtom. Juntan vill använda sig av oss för att utöka förtrycket, säger Chaw Suu Hann.
Sedan militärkuppen i februari 2021 som avsatte den demokratiskt valda regeringen har inbördeskriget rasat i landet. Den förra de facto ledaren och nobelfredspristagaren Aung San Suu Kyi sitter i husarrest, men stora delar av regeringen kom undan och bedriver verksamhet i exil från utlandet.
Det väpnade upproret mot militärjuntan har sedan dess ökat. I dag strider uppemot 80 000 personer för Folkets försvarsarmé i opposition mot juntan. Tillsammans med etniska militärgrupper har de under de senaste månaderna pressat militärjuntan till drastiska åtgärder.
En av dem var att aktivera lagen om allmän värnplikt. Behovet av mer manskap i militärens led översteg risken för att det folkliga upproret skulle växa – vilket det har gjort. De senaste veckorna har det rapporteras att tusentals människor anslutit sig till de revolutionära rörelserna eller flytt landet.
**
**
Enligt Sein Win, direktören för den burmesiska tankesmedjan The Institute for Security and Policy (ISP) som är i exil i Thailand, är anledningen till att militärjuntan kallat till allmän mobilisering de stora förlusterna.
– Beslutet om värnplikten kom strax efter en stor förlust vid Tatmadaw. Ungefär fyrtio samhällen uppges ha gått över i rebellernas kontroll. Det sägs att uppemot 30 000 soldater ska ha antingen dött eller skadats. Det här är ett försök för juntan att förstärka armén, säger Sein Win.
Han uppger att militärjuntan uppskattar att omkring 60 000 personer kommer att kallas till värnplikt om året och lägger till att många försöker muta sig ifrån tvånget.
– Det kommer många rapporter om att unga personer häktas och tvingas betala höga summor för att inte kallas till armén. Det är få som vill strida för den. Det här blir ett sätt för soldater att tjäna pengar, säger Sein Win.
Sein Win berättar också att många försöker lämna landet och att köerna vid passkontoren ringar sig långa.
– En omedelbar effekt av värnpliktstvånget är att många försöker att lämna landet. Köerna vid passkontoren och de thailänska visumkontoren är enormt långa. Det kommer också rapporter om att det brutit ut panik så att människor trampats ihjäl, säger Sein Win.
Vad är huvudanledningarna bakom militärens beslut?
– Det finns två tydliga orsaker. Det ena är, som nämnt, de stora truppförlusterna. Militärjuntan har svårt att fylla på med nya soldater bakom dem som dör. Så även om den har det militära övertaget i form av vapen så lider den förluster. Den andra är att militärjuntan vill få oppositionen att inte ställa upp i det kommande valet. Genom att agera på det här viset så hoppas militärledningen på att oppositionen ska bojkotta valet, resonerar Sein Win.
Han avslutar med att lägga till en ytterligare aspekt. Inbördeskriget har fram till vintern primärt utkämpats i områden med etnisk minoritetsbefolkning. Nu har den kommit till majoritetsområden.
– Tidigare så var striderna uppe i bergen i minoritetsområden. En stor skillnad nu är att striderna kommit till låglandsområden med en burmesisk (etnisk grupp) befolkning. De behöver mycket mer soldater för att stoppa framryckningarna i låglandsområden, säger Sein Win.
Beslutet att kalla till den allmänna mobiliseringen ser ut att ha fått delvis motsatt effekt av vad militärjuntan ville åstadkomma. Moralen i de egna militärleden uppges låg, och antalet desertörer ökar. En aspekt är att många inom militären har vänner eller familj som strider på andra sidan.
Rebellrörelserna uppges idag kontrollera omkring halva landets yta. De flesta områden är på landsbygden, men under vintern har större samhällen börjat intas. Rebellgrupperna ska också ha kommit över vapenarsenal med modernare militärutrustning.
Chaw Suu Hann berättar att militärjuntan, efter att den nya lagen införts, utökat kontrollerna i städerna. Enligt henne så vågar inte unga människor lämna sina hem.
– Det är i princip ingen som frivilligt vill ansluta sig till militärjuntan. Många vågar därför inte lämna sina hem, i och med militären börjat cirkulera omkring i städerna. När de hittar någon så griper de den. Det riskerar att förstöra de unga människors liv, säger Chaw Suu Hann.
Hon fortsätter berätta att hon ser det som en offentlig deklaration att kidnappningar är det nya normala.
– För mig verkar det här inte vara något annat än en laglös förflyttning där kidnappningar helt plötslig är vardag. Vi måste motsätta oss det, säger Chaw Suu Hann.
Toppbild: Chaw Suu Hann håller tal vid en demonstration. Hon har godkänt att vara offentlig med bilder och sitt riktiga namn.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
