Fredspriset i ett nytt ljus efter attacken. När Machado fick beskedet om fredspriset dedikerades det till Trump – samma president som nu angripit hennes land.
Av Martin Schibbye 3 januari, 2026
Nobelkommittén tilldelade Venezuelas Machado Fredspriset i oktober för hennes arbete med att främja demokratiska rättigheter och för att ha kämpat för en fredlig övergång från diktatur till demokrati.
När nu USA attackerat Caracas hamnar priset i ett nytt ljus. Redan innan operationen, efter att mottagaren av fredspriset offentliggjordes, polisanmälde Wikileaks grundare Julian Assange Nobelstiftelsen och ifrågasatte organisationens beslut.
Assange skrev då att tilldelningen av priset till Machado utgjorde en ”medverkan till krigsbrott”. Han tillade också att han begärde att 11 miljoner svenska kronor skulle frysas för att förhindra att prissumman överfördes till Machado.
Genom att tilldela priset till Machado har ”ett fredsinstrument förvandlats till ett krigsinstrument”, skrev Assange i anmälan. Han anklagade Machado för att ha uppviglat till och stött ”internationella brott” i samband med att USA utövar militärt tryck för att tvinga Venezuelas president Nicolás Maduro att avgå.
På frågan om vilken roll Machado kan komma att spela i den amerikanska administrationens planer sade hon under december, före operationen, till CNN att hon tror att den amerikanska regeringen förbereder sig för en demokratisk övergång i Venezuela. Hon tillade att hon ser sin roll som landets nya vicepresident efter att Maduro-styret fallit.
Assange menade i sin polisanmälan också att priset till Machado stred mot kriterierna i testamentet från prisets grundare, den svenske uppfinnaren och industrimannen Alfred Nobel då det uttryckligen föreskriver att fredspriset ska tilldelas den person som under det föregående året ”har gjort mänskligheten den största nyttan” genom att ha utfört ”det mesta eller det bästa arbetet för folkens förbrödrande”.
Vita husets första kommentar till årets fredspris var också att detta ”visar att Nobelkommittén prioriterar politiken framför freden”.
Huvudvärken för Nobelkommittén är inte ny. När Etiopiens Abiy Ahmed fick fredspriset 2019 hyllades han som reformist och fredsmäklare. Kort därefter inleddes kriget i Tigray. Fredspriset blev inte ett verktyg för fred, utan en del av kulissen som gjorde våldet möjligt att bortförklara.
Eller ta Aung San Suu Kyi i Myanmar. Hon prisades som demokratisk ikon, för att senare försvara militärens etniska rensning av rohingyer inför internationella domstolar.
När USA nu angriper Venezuela – militärt och genom ekonomisk krigföring – är det ett brott mot folkrätten.
Alfred Nobel ville minska krigets fasor. I dag riskerar hans pris att bli ett verktyg för helt andra krafter.
Utvecklingen sätter fingret på ett grundproblem: i vår tid går det knappast att dela ut fredspriser mitt i pågående konflikter utan att priset blir politiserat. Då blir det inte ett skydd mot krigets logik, utan en bricka på samma spelplan, en spelplan som allt tydligare lutar mot krig snarare än fred.
”Frihetens timme är här”, skriver María Corina Machado på X efter attacken.
Blankspot har sökt Nobelkommittén för fredspriset. Men något svar lär inte komma. I sina egna riktlinjer slår kommittén fast att det inte är kommitténs roll att uttala sig om vad en fredspristagare säger eller gör efter att priset delats ut. Lika tydligt är att priset aldrig kan dras tillbaka. Nobelstiftelsens stadgar lämnar inget utrymme för det.
Toppbild: Maria Corina Machado håller tal inför Nobelkommittén. Foto från Nobel Prize Outreach // Jo Straube
Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik. Blankspot har länge bevakat Eritrea och fler artiklar och reportage kan läsas här.
