En granskningskommission har på uppdrag av Riksdagen gått igenom vad som görs och har gjorts för de båda fängslade svenskarna Dawit Isaak och Gui Minhai.
Av Martin Schibbye 28 oktober, 2022
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak greps för 21 år sedan i sitt hem i den eritreanska huvudstaden Asmara och har sedan dess suttit i fångenskap i Eritrea. Arbetet med att analysera vad som gjorts för att få honom fri redovisas nu i ett offentligt betänkande, men kommissionen är också bundna av utrikessekretess och har därmed inte kunnat ta med allt.
De har inte heller fått ta del av all information kring fallet Dawit Isaak av UD vilket de är kritiska till och menar strider mot uppdraget de fått.
Kommissionens slutsatser som redovisades på en presskonferens visar det finns olikheter, men även likheter mellan fallen.
– Båda är svenska medborgare och har frihetsberövats av politiska skäl i sina ursprungsländer där det råder stora brister i respekten för mänskliga rättigheter.
Kommissionen konstaterar en del brister och det gäller främst arbetet i de inledande skedena. På presskonferensen menar kommissionens ordförande Helena Jäderblom att det är viktigt att agera tidigt – så det inte skapas låsningar och prestige.
– Här finns en brist på att snabbt ta fram grundläggande fakta och omständigheterna kring deras inresa och vistelse samt analysera relevanta rättsliga frågor, säger Helena Jäderblom.
Kommissionen rekommenderar att man i kommande fall snabbt gör en analys om mänskliga rättigheter har kränkts och i så fall var den kritiken ska lyftas. Här menar de att UD brustit vad gäller att analysera både rättsläget i länderna men också vilka internationella lagar de bryter mot när Eritrea till exempel inte ger Dawit en rättegång.
– Man borde snabbt skaffat ordentligt med fakta och information om rättsväsendet i de här länderna.
Kommissionen lämnar en rad förslag till åtgärder som främst tar sikte på arbetet i det initiala skedet. Granskningskommissionen konstaterar också att med en stor omsättning av både tjänstemän och utrikesministrar är det viktigt att kommunikationen inom UD fungerar väl.
– Frigivningsarbetet skulle förenklas om det snabbt sammanställdes fakta om personerna och olika handlingsalternativ.
I betänkandet som idag lämnas över till utrikesminister Tobias Billström ger kommissionen också en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits år för år. UD har under åren fått kritik för att man gjort för lite för att hjälpa till, men kommissionen konstaterar att regeringen arbetat intensivt under alla år.
– Vi ser inga spår av inaktivitet, säger kommissionens ordförande.
Kommissionen konstaterar också att det för Sverige varit en fullständig självklarhet att detta är svenska medborgare samt att möjligheterna att lyfta fallen i internationella domstolar bedömts som orealistiska.
– Vi ser små möjligheter att ta upp det internationellt eftersom länderna [Eritrea, Kina] inte accepterar de internationella domstolar som finns, säger kommissionens ordförande Helena Jäderblom på pressträffen.
Se pressträffen här. Blankspot återkommer med en analys efter att ha läst betänkandet.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.
Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
