Den infekterade dispyten i Jerusalems armeniska kvarter har ännu en gång hettats upp. I början av april dök beväpnade män upp tillsammans med israelisk polis för att tvinga fram en lösning. Det är trots att tvisten ska lösas i domstol.
Av svanteelundgren 29 april, 2024
Efter en tids lugn hettade det i början av månaden igen till i den omstridda delen av det armeniska kvarteret i Jerusalem då beväpnade män dök upp tillsammans med israelisk polis. Tvisten ska avgöras i domstol, men incidenten visar att det finns krafter som vill ta lagen i egna händer.
”Denna situation är det största existentiella hotet mot oss, mot patriarkatet och mot folkgruppen”, säger man från armeniskt håll.
Blankspot har tidigare skrivit om den tillspetsade situationen i det armeniska kvarteret i Gamla stan i Jerusalem. Det armeniska patriarkatet slöt för några år sedan ett kontroversiellt leasingavtal på 98 år för en betydande del av kvarteret. Avtalsparten var en judisk affärsman från Australien som visat sig ha kopplingar till den radikala bosättarrörelsen som under många år försökt komma över fastigheter i Jerusalem som är i icke-judisk ägo.
Efter omfattande protester från invånarna i det armeniska kvarteret meddelade patriarkatet i oktober förra året att man säger upp det ingångna avtalet. Detta ledde till att den andra avtalsparten, affärsmannens bolag Xana Gardens, sände schaktmaskiner som började arbeta på området. Armenier dök dock snabbt upp och satte stopp för detta.
Sedan dess har unga armenier vaktat området dygnet runt. Efter omfattande handgemäng i slutet av december och på nytt i januari meddelade polisen att det omstridda området ska lämnas som det är tills ärendet avgjorts av domstol. Efter några månader av lugn tillspetsades situationen dock i början av april.
**
LYSSNA PÅ BLANKSPOTS SPECIALPODD MED SVANTE LUNDGREN OM TVISTEN I DE ARMENISKA KVARTEREN
**
Polisens partiskhet
Omkring klocka 11 onsdagen den 3 april dök 15 personer, som verkade vara bosättare, tillsammans med några poliser upp på det område som armeniska ungdomar sedan sex månader tillbaka tillsammans med vakter som patriarkatet anställt bevakar. Männen började montera ned de tillfälliga skjul som armenierna rest som säte för dem som bevakar området.
− Vi gjorde allt vi kunde – och lyckades med det – för att ingen av oss skulle hamna i konflikt med polisen, säger Hagop Djernazian, en av de unga aktivisterna. Det är det sista vi vil ha, konfrontation med polisen. Men vi accepterat inga fler intrång på detta område, inte från bosättare, inte från polisen.
En av juristerna på den armeniska sidan frågade den israeliska polisen om de kunde visa upp någon juridisk fullmakt på att de hade rätt att bryta den status quo som rått. Det kunde de inte. Efter att ha monterat ner de två skjulen försvann poliserna och bosättarna. För att skydda sig mot solen satte armenierna upp ett skynke som skulle ge skugga för vakterna. Polisen kom och tog ner också det.
Armenierna hävdar med emfas att inga förändringar på området kan göras innan saken avgjorts i domstol. Polisens agerande nu var därför en stor besvikelse.
− För bara en månad sedan var samma polisofficer här, berättar Hagop Djenazian. Då intygade han att status quo måste respekteras. Det är oacceptabelt att han nu försöker ändra vad han tidigare hävdat ska bevaras.
Armenierna kräver att polisen ska upphöra med att blanda sig i denna situation tills saken avgjorts av domstol. Läget på området är nu ganska stabilt, men både ungdomarna och de vakter som patriarkatet anställt fortsätter att bevaka det dygnet runt.
Den juridiska tvisten
Tvisten har lett till två rättssaker i en lokal domstol (Jerusalem District Court). Patriarkatet har krävt att det ingångna leasingavtalet ska förklaras ogiltigt av tre skäl: att Xana Gardens utgett sig för att vara något annat än vad det är, att det förekommit mutor i samband med att avtalet ingicks (en armenisk präst, som senare avskedats, fick pengar för detta) och att patriarkatet missleddes vad gäller det exakta området som skulle leasas (det visade sig vara betydligt större än vad man trott).
Vid sidan av denna rättssak har över 400 personer från det armeniska kvarteret väckt en annan rättssak gällande leasingavtalet. Det bygger på två argument:
Det första. Enligt reglerna för det armeniska patriarkatet måste alla hyres- eller leasingavtal som är längre än 25 år ingås av fem ledande funktionärer i patriarkatet. Det nu omtvistade avtalet ingicks endast av tre av dessa, vilket betyder att det inte uppfyller kravet för ett giltigt avtal.
Det andra. Det armeniska kvarteret bör betraktas som en waqf, en islamisk term för en donation för det allmännas bästa som förvaltas av en välgörenhetsstiftelse. Detta arrangemang går tillbaka till 1575 då den dåvarande armeniska patriarken köpte detta område och donerade det som en waqf till den armeniska folkgruppen i Jerusalem. Något som är en waqf kan inte säljas eller hyras ut.
− Vår rättssak står inte i något som helst motsatsförhållande till patriarkatets, betonar Setrag Balian, en annan ledare för motståndet mot avtalet. I vår rättssak lyfter vi fram sådana argument som patriarkatet inte kunde eller inte ville ta med. Det armeniska kvarteret tillhör patriarkatet, men det tillhör också oss, hela folkgruppen. Tillsammans kommer att vi att fortsätta denna kamp till slutet.
Kampen fortsätter
De huvudsakligen unga aktivisterna har samlats i organisationen Save the ArQ. Den har samlat uppmärksamhet utomlands, men även lyckats få stöd av alla kyrkosamfund i Jerusalem men också av olika ambassader och av personer från både det israeliska och det palestinska civilsamhället.
− Vi har alla ett och samma mål, säger Setrag Balian. Att bevara mångfalden i Jerusalem, stadens mångkulturella och interreligiösa karaktär. Vi är alla emot att status quo rubbas för vi älskar alla Jerusalem och vi vet att Jerusalem tillhör oss alla.
Många kan tycka att det är mycket bråk om ett sist och slutligen inte så stort område, men armenierna som berörs av detta ser det inte så. Om Xana Gardens får kontroll över området och bygger ett lyxhotell där, vilket verkar vara planen, kommer det att förändra villkoren för det armeniska kvarteret på ett ytterst dramatiskt sätt.
− Förlorar vi detta område är inte bara den armeniska närvaron här hotad, säger Hagop Djernazian. Också hela den kristna närvaron i Jerusalem riskeras. Jag är säker på att ingen vill se Jerusalem utan kristna eller utan armenier.
För att uppdatera sig om situationen kan man följa Save the ArQ på sociala medier.
Om författaren: Svante Lundgren är folkmords- och mellanösternforskare vid Lunds universitet.
**
Blankspot publicerar förutom våra egna reportage och artiklar ofta röster från läsare med särskild kunskap. Detta är en sådan text. Genom att stötta vår journalistik skapar du möjlighet för fler röster att höras
