Medan världens ögon är riktade mot Gaza rasar en annan kris i Jerusalems historiska armeniska kvarter. En infekterad strid om vem som äger marken går mot sitt slut när bulldozrar tvingar bort armenier.
Av svanteelundgren 21 november, 2023
Det armeniska kvarteret i Jerusalems gamla stad står inför sin största kris på länge. En affärsman med kopplingar till den radikala bosättarrörelsen har lyckats få kontroll över en fjärdedel av kvarterets territorium och under de senaste veckorna har det lett till sammanstötningar. Planerna verkar vara att bygga ett lyxhotell. Om de förverkligas ändras villkoren dramatiskt för Jerusalems armenier.
– Det är en lång kamp, i motvind, men vi står enade, säger en armenier i Jerusalem.
Hur hamnade vi här? Sedan länge pågår en kampanj för att alltmer av Jerusalem ska komma under den israeliska statens kontroll. I många delar av det tidigare arabiska östra Jerusalem vräker myndigheterna de arabiska familjer som bott där med förklaringen att de saknar papper på att de äger huset. Sedan flyttar en judisk familj in.
Också i Jerusalems ikoniska gamla stad sker detta. För nitton år sedan var det en mindre skandal då det framkom att det grekisk-ortodoxa patriarkatet, en stor fastighetsägare, hade ingått ett långt leasingavtal med en bosättarorganisation gällande två anrika hotell i Gamla stan. Nu har vi en liknande händelse som gäller det armeniska patriarkatet. Att sälja eller att under lång tid hyra ut egendom till judar betraktas kontroversiellt, på nära intill förbjudet, av palestinierna som länge kämpat mot bosättningar och övertagande av fastigheter i palestinska områden.
År 2021 ingick den armeniske patriarken av Jerusalem, Nourhan Manougian, ett leasingavtal på 99 år gällande en del av det armeniska kvarteret med en affärsman från Australien. Ingen förstår varför han gjorde det och när kritiken ökade valde man att skylla på en underlydande präst som avskedades och skickades i väg. Det tystade inte kritiken och nu har patriarken och den övriga ledningen för patriarkatet upphävt avtalet. Den andra parten, affärsmannens företag, som har sina intressen, både affärsintressen och ideologiska intressen, menar dock att avtalet gäller och har börjat exploateringen av området.
Armenierna brukar betraktas som världens första kristna nation då landet, enligt den officiella historieskrivningen, gjorde kristendomen till statsreligion redan år 301. Tidigt började armeniska pilgrimer söka sig till Jerusalem, den heliga staden. På 600-talet fanns det en armenisk biskop i staden; patriarkatet i sin nuvarande form härstammar från 1300-talet.
Under lång tid var de flesta av Jerusalems armenier präster, munkar och seminarister. Efter det armeniska folkmordet under första världskriget hamnade dock en del av de överlevande i Jerusalem och armeniernas antal ökade. År 1925 fanns det 15 000 armenier i vad som då var det brittiska Palestina, de flesta av dem i det armeniska kvarteret i Jerusalem. Idag vet ingen deras exakta antal; bedömningarna varierar från knappt ett tusen till några tusen.
Jerusalem är inte vilken stad som helst så den armeniska närvaron där är viktig, trots att armeniernas antal idag är lågt. Förutom institutioner såsom katedral, teologiskt seminarium, skola, bibliotek och museum i det egna kvarteret har den armeniska kyrkan också delat ägarskap av den Heliga Gravens kyrka, kristenhetens viktigaste helgedom som finns i Gamla stans kristna kvarter.
Den nu uppblossade konflikten kring det armeniska kvarteret kan få långtgående följder för armenierna. Redan tidigare har armenier och andra kristna i Gamla stan haft problem med radikala judar som spottat på munkar, attackerat kristna restauranger och uppträtt hotfullt.
Efter att företaget som planerar en byggnation på platsen, Xana Gardens Ltd, fick brevet från patriarkatet om att avtalet sägs upp skickade det för två veckor sedan in grävmaskiner och traktorer. De började gräva upp asfalten och riva ett stängsel mest för att markera att man betraktar platsen som sin. Lokala armenier dök upp för att försvara sitt område. Arbetena pausades, men företaget skickade beväpnade bosättarungdomar för att hota armenierna varvid slagsmål utbröt.
– Sedan på onsdag kom polisen och arresterade tre armenier, berättar Lance Levenson, en amerikan som arbetar som lärare på den armeniska skolan. En av dem som arresterades var min elev, en 17-åring. Han släpptes efter nio timmar i arresten. Polisen krävde att vi lämnar platsen och hotade med att arrestera alla som inte gör det, men så har inte skett.
En av ledarna för motståndet är Setrag Balian som förklarar företagets agerande.
– De trodde att vi är de mest fridsamma av alla och därför också de mest rädda. De märkte sedan att vi visserligen är de mest fridsamma men de minst rädda. Nu bevakar vi unga platsen dygnet runt. Våra mödrar och mormödrar lagar mat och kommer med den till oss. Det är en verklig enighet som jag inte har sett bland armenierna på ett bra tag. Prästerna och biskoparna är med oss, patriarken har besökt oss. Vi visar den armeniska världen att vi övervinner svårigheterna när vi arbetar i enighet.
Patriarken kritiserades hårt för att ha skrivit på avtalet. Är han förlåten nu efter att ha upphävt det?
– Låt oss lämna förlåtandet åt männen i kaftan; det är deras uppgift. Gud må förlåta dem som syndat och gjort fel. Patriarken har redan betalt ett pris. Nu går vi vidare.
När bosättarna kom och hotade er var de beväpnade. Var ni rädda att de skulle använda sina vapen?
– Jag stod framför dem, många andra gjorde det, också präster. Vi var inte rädda. Jag kände faktiskt ingen rädsla, vilket förvånade mig. Äldre armenier har alltid betonat att vi måste vara försiktiga. Men inte denna gång. Andan var nu att de kommer för att ta vår mark och det kan vi inte tillåta.
Saken kommer att avgöras i domstol och frågan är om leasingavtalet gäller, vilket Xana Gardens Ltd hävdar, eller om den ensidiga uppsägningen gör att avtalet är hävt. Patriarkatet har engagerat advokater för detta, både lokala och från Armenien och USA.
– Patriarkatet kommer att driva synpunkten att avtalet inte ingicks på rätt sätt, förklarar Lance Levenson, där fanns skumma delar som inte var kända. Vilken effekt det har återstår att se.
Om författaren: Svante Lundgren är folkmords- och mellanösternforskare vid Lunds universitet.
Toppbild: En gatuskylt i de gamla armeniska kvarteren i Jerusalem.
**
Blankspot publicerar förutom våra egna reportage och artiklar ofta röster från läsare med särskild kunskap. Detta är en sådan text. Genom att stötta vår journalistik skapar du möjlighet för fler röster att höras. Just nu har vi en insamling för 2023.
