Nyheter om , , , ,

Snabbguide till de fyra nästkommande valen i världen

Var i världen hålls nästa val? Och vad står på spel? Blankspot guidar bland kommande folkomröstningar och parlamentsval i pandemins skugga.

Under 2020 påverkades över 70 inplanerade val runt om i världen av pandemin vilket Blankspot rapporterat om tidigare. Många av de inställda valen har under slutet på föregående år kunnat genomföras trots den speciella situationen och nu har fler val planerats in under 2021.

Här är de fyra nästkommande valen i världen:

15-17 Mars: Parlamentsval i Nederländerna

Mellan den 15-17:e mars hålls parlamentsvalet i Nederländerna.

150 personer ska väljas ut utifrån ett proportionellt valsystem som innebär att fördelningen styrs av hur stor andel av röster varje parti får totalt.

Valet sker under en unik tid då landet har stått utan regering i snart två månader efter att den dåvarande regeringen tvingades avgå. 

Anledningen var den så kalla barnbidrags-skandalen som påverkade tusentals hushåll. 

Det hela började med att 20 000 familjer blev utpekade för bedrägeri gällande mottagandet av barnbidrag. Utan möjlighet att överklaga anklagelsen skulle familjerna betala tillbaka tusentals euro, vilket ledde till att många blev skuldsatta. 

När det sedan stod klart att utpekandet var felaktigt och att familjerna endast hade gjort mindre förseelser riktades kraftig kritik mot ett antal ministrar, myndigheter och tjänstemän.

Thierry Baudet och hans högerextrema parti, Forum för demokrati (FVS),
hade innan pandemin goda chanser i parlamentsvalet.

Efter skandalen började ett flertal tjänstemän att avgå och den 15 januari 2020 valde hela den dåvarande regeringen att avgå med premiärminister Mark Rutte i spetsen. 

Rutte har varit premiärminister sedan 2010 och har bildat regering tre gånger med sitt parti Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD).

Trots att regeringen har fått avgå verkar opinionen inte ha förändrats. 

Förväntningarna är detsamma som de har varit under tidigare val, att det politiska landskapet förblir utspritt med minst sex partier som får ett medelstort antal platser i parlamentet.

Det parti som enligt opinionsundersökningar som kommer få mest platser är VVD.

Inför det kommande valet trodde många att Thierry Baudet och hans högerextrema parti Forum för demokrati (FVS) skulle inta parlamentet med storm då de två år innan intog 12 av de 75 platserna i senaten, vilket är detsamma som vad VVD har i senaten.

Efter vinsten forsatte stödet för FVS att öka. Det fortlöpte fram till i våren 2020 i samband med att Baudets började dela med sig av konspirationsteorier om Covid-19. Hans olika uttal började oroa många väljare som i sin tur valde att stötta de liberala partier som samarbetade med VVD istället.

Det hela nådde sin kulmen i slutet av 2020 när antisemitiska kommentarer från Forums WhatsApp-grupper läckte till pressen vilket ledde till att Baudet kastade ut de medlemmarna som hade delat med sig av konversationerna.

Han valde också att avgå för att sedan återta platsen som partiledare efter någon månad. Under tiden blev fler konversationer offentliga och väljarstödet minskade.

Strax efter den 17:e mars ska även parlamentsval hållas i Curaçao, ett mindre land i Antillerna som är en konstituerande stat till Nederländerna.

Läs mer: Election in the Netherlands, IamExpat

21 Mars: Presidentval i Kongo-Brazzaville

Den 21:a mars hålls presidentvalet i Kongo-Brazzaville (Republiken Kongo). Det ska inte misstas för det större landet Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo).

Kongo-Brazzaville styrs av president Denis Sassou-Nguesso, som regerade mellan 1979–1992 och sedan intog presidentskapet igen 1997. Presidenten och hans parti, Kongolesiska arbetarpartiet (PCT) har sedan dess vunnit en rad omstridda val, det senaste var det kritiserade presidentvalet 2016.

President Denis Sassou-Nguesso ändrade grundlagen 2016 för att
kunna delta i presidentvalet för tredje gången. Förslaget möttes
med hård kritik men godkändes.

Enligt landets grundlag får en president bara sitta i två mandatperioder men när Sassou-Nguesso nådde slutet på sin andra mandatperiod utlyste han en folkomröstning om att få ändra lagen. Beslutet möttes av kraftiga protester och bojkottades av oppositionen. Förslaget gick trots det igenom.

När presidenten vann valet 2016 utbröt protester och oroligheter i södra Brazzaville, ett område där oppositionen i landet är stark. I framkanten av demonstrationerna var bland annat oppositionspartiet Panafrikanska socialdemokratiska unionen (Upads), som styrde landet 1992–1997.

Partiet förlorade makten när inbördeskriget bröt ut och dess dåvarande ledare, Pascal Lissouba, tvingades i exil som han var i till sin död år 2020.

Till mångas besvikelse kommer Upads att bojkotta det kommande presidentvalet men där finns fortfarande delar av oppositionen som väljer att delta. Ett av de är partiet Humanistiska demokraters union (UDH-Yuki) vars kandidat Guy Brice Parfait Kolélas har lovat att återställa de fundamentala rättigheter i landet vid vinst.

Den nuvarande presidenten har ett personligt finansiellt intresse av att behålla makten och har utnyttjat landets korrupta system för egen vinning. Bland annat har en rättslig utredning pågått i Frankrike sedan 2010 om anklagelser att presidenten har gjort sig skyldig till förskingring. Även stora delar av hans familj har blivit anklagade för liknande brott, inklusive hans dotter och svärson.

Enligt den franska polisutredningen har Sassou-Nguesso bland annat införskaffat 18 bostäder och 112 bankkonton i Frankrike som nu tagits i beslag av franska myndigheter.

På organisationen Transparency Internationals lista 2020 har man listat de mest korrupta länderna i världen. Länderna kan få ett poäng mellan 0 till 100 där ju lägre poäng landet får innebär desto högre korruption.

Kongo-Brazzaville har 19 poäng vilket gör de till ett av de 16 mest korrupta länderna i världen.

Vill du veta mer om Kongo-Brazzaville? Läs Blankspots tidigare spaningar här.

23 Mars: Parlamentsval i Israel

Den 23:e mars hålls parlamentsval i Israel. Parlamentet kallas ”Knesset” och fick sitt namn från ”Knesset Hagedolah” vilket betyder ”den stora församligen”. Det första ”Knesset” går att dateras tillbaka till 500 före vår tid (f.v.t). Det moderna parlamentet innefattar precis som det ursprungliga 120 platser.

Enligt lagen utses ledamöter i allmänna val vart fjärde år men under de senaste tre åren har det politiska klimatet i landet lett till inte mindre än tre val och tre upplösningar av parlamentet.

Det började med att de två största partierna, Blå och vita och Likud, fick lika många platser i parlamentet efter valet i april 2019. 

”Blå och vita” är en allians mellan partierna “Nationella statsmannarörelsen” (Telem, Tnua Leumit Mamlachtit ), “Motståndskraft för Israel” (Hosen L’Israel) och “Det finns en framtid” (Yesh Atid) medan ”Likud” är ett eget parti.

Efter att de båda sidorna hade fått lika många röster fick Likud mandatet från presidenten att försöka bilda en koalition. Partiledaren Benjamin Netanyahu misslyckades med uppdraget vilket var den första gången det händer i israelisk historia.

Den 30 maj röstade parlamentet ja för att upplösa sig själva och utlöste ett nytt val för att förhindra att Benny Gantz, som är partiledare för ”Blå och vita”, skulle utses till premiärminister.

Partiledaren Benjamin Netanyahu misslyckades att ordna en majoritetskoalition
2019 vilket var den första gången det händer i israelisk historia.

I det andra valet som hölls i september 2019 vann de ”Blå och vita” med en enda plats. Däremot fick Likud stöd från en fristående parlamentsmedlem vilket ledde till att de återigen fick mandatet. 

När Benjamin Netanyahu misslyckades att bilda en regering igen gick mandatet till Benny Gantz som likt Netanyah inte lyckades.

Efter 21 dagar upplöstes parlamentet igen då partierna inte hade lyft in några andra kandidater.

I det tredje valet fick Likud mer platser men det var de ”Blå och vita” som hade fler potentiella allierade i parlamentet. Det här ledde till att de fick mandatet från presidenten men däremot uppstod återigen problemet att uppnå en majoritetskoalition. 

Efter mycket dividerande enades tillslut Likud och ”Blå och Vita” i april 2020 om att ingå i en koalition där de skulle ha lika stort utrymme, samt ett ”rotationsavtal” mellan Gantz och Netanyahu gällande premiärministerskapet.

Varför ska det då hållas ett parlamentsval redan nu?

Samarbetet mellan partierna var uppenbart svår. Den viktigaste frågan som de skulle hantera var pandemin men utrikespolitiken medförde också prövningar när exempelvis Netanyahu slöt ett historiskt avtal med Förenade Arabemiraten utan Gantz vetskap. 

Osämja uppstod också kring utnämningar till viktiga poster, som skulle kunna påverka utgången i rättsprocessen mot Netanyahu som vid tillfället stod åtalad för korruption i tre ärenden.

När budgetprocessen sedan drog igång ökade motsättningarna och partierna lyckades inte enas om en statsbudget innan tidsgränsen löpte ut i december 2020. Därmed upplöstes parlamentet med automatik och israelerna ställdes åter inför ett nyval.

Inför det kommande valet så tros såväl Likud som de ”Blå och vita” göra ett sämre val än tidigare. Likud förutspås tappa röster till ett nytt högerpartiet “Nytt hopp  som bildats av Gideon Saar, tidigare Likudmedlem och minister i flera av Netanyahus regeringar. En opinionsundersökning i slutet av 2020 var resultatet att Nytt hopp skulle bli det näst största i parlamentet.

Benjamin Netanyahu har under de senaste åren bedrivit den mest högerinriktade politiken i Israels historia. Han har bland annat har instiftat en ny nationalitetslag som har fått kritik för att diskriminera minoriteter.

Lagen definierar Israel som ”det judiska folkets nationella hemland” och bygger på formuleringar i självständighetsförklaringen från 1948. För landets arabiska minoritet innebär den att arabiska inte längre är ett officiellt språk i landet, och att bara judiska helgdagar ska vara officiella. 

Vill du veta mer om Israel? Läs Blankspots tidigare spaningar här.

4 April (framflyttat från den 28 mars): Parlamentsval i Bulgarien

Den 4:e april hålls parlamentsval i Bulgarien. Parlamentet består av en församlingen med 240 ledamöter som väljs vart fjärde år.

Efter en grundlagsändring 2009 väljs 31 av parlamentsmedlemmarna genom majoritetsval i enmansvalkretsar vilket innebär att en valkrets motsvarar ett mandat. Alltså så får den kandidat som får flest röster företräda valkretsen i en lagstiftande församling.

Premiärministern Boiko Borisov har blivit anklagad flera
gånger för bland annat korruption.

De resterande 209 platserna utses proportionellt från partilistor som tidigare. Det innebär att väljarna får lägga två röster.

Landet har under 2010 talet varit med om ett flertal händelser som har skapat politisk osäkerhet. Ett av de främsta är protesterna som fortgick under 2013 till 2014. 

De grundade sig i missnöjet med den regeringen som hade bildats efter valet vilket bestod av ett flertal radikala partier. Under sin mandatperiod hade regeringen bland annat utnämnt mediemogulen Delyan Peevski som president för den statliga myndigheten för nationell säkerhet.

Peevski hade vid flera tillfällen blivit anklagad för korruption och för att ha använt sina plattformar för att attackera de som inte håller med honom.

I proteserna som hölls efter att han hade blivit tilldelad tjänsten sa många att en maffiamedlem nu styrde över landets säkerhet. I takt med missnöjet ökade intensiteten på proteserna vilket tillslut ledde till att regeringen avgick.

Lugnet var däremot inte långvarigt då en ny problematik uppstod under hösten 2016 när premiärminister Boiko Borisov avgick i protest mot segraren i presidentvalet, Rumen Radev.

Radev, som fram till sin vinst hade varit flygvapenchef och saknade politisk bakgrund, hade blivit nominerad av ”Socialistpartiet”. Han ansågs stå Moskva nära och hade öppet förespråkat att EU skulle avbryta sanktionerna mot Ryssland.

Inför valet hade Borisov sagt i förväg att han omöjligt kunde samarbeta med en president som ville stärka förbindelserna med Ryssland då banden till Ryssland enligt hans parti tillhörde ett ”mörkt förflutet”.

President Ruman Radev vill se en ny regering ta plats efter valet.

I samband med att Borisov sa upp sig skulle ett nytt parlamentsval hållas. I nyvalet fick hans parti ett starkt stöd och trots den tidigare kritiken mot Radev bildade Borisov en ny regering.

Partiet som Borisov valde att bilda mandat med var det högervridna partiet “Förenta patrioter”. I och med samarbetet ändrades politiken, och regeringen införde bland annat förslag om obligatorisk värnplikt och att statliga bidrag och andra förmåner inte skulle omfatta minoriteter. 

Landets politiska förändring ledde också till en allt mer invandrar- och muslimfientlig opinion, vilket blev kritiserad av omvärlden.

Bland annat byggdes ett staket längst gränsen när strömmen av flyktingar ökade till Bulgarien, och armén sattes in för att stoppa människor från att ta sig in i landet. 

Under sommaren 2020 hölls en serie av protester igen, både i Bulgarien men också i andra länder för att lyfta problemet med korruptionen i landet. Demonstranterna lyfte även problemet med att Borisovs hade suttit som premiärminister sedan 2009.

Trots de kraftiga protesterna behöll regeringen sin plats vilket innebär att de i samband med det kommande valet har suttit ut hela sin mandatperiod.

När valdatumet offentliggjordes gick president Ruman Radev ut och sa att landet är i stort behov av en ny regering så snart som möjligt. Han har öppet stöttat de protester mot regeringen och premiärminister som har fortgått under 2020.

Trots att landet har arbetet hårt mot korruption i flera år anses det fortfarande som en av de mest korrupta i Europa. Premiärminister har vid flera tillfällen även blivit ifrågasatt för sitt hotfulla beteende och involvering i bland annat penningtvätt.

Toppbild: Nederländernas, Kongo-Brazzavilles, Israels och Bulgariens flaggor (vända 90°)

Klicka här för att läsa om några val som redan har gått av stapeln under 2021.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.