Nyheter om , , ,

Snabbguide till de fyra nästkommande valen i världen

Var i världen hålls nästa val? Och vad står på spel? Blankspot guidar bland kommande folkomröstningar och parlamentsval i skuggan av pandemin.

Under 2020 påverkades över 70 inplanerade val runt om i världen av pandemin vilket Blankspot rapporterat om tidigare. Många av de inställda valen har under slutet på föregående år kunnat genomföras trots den speciella situationen och nu har fler val planerats in under 2021.

Här är de fyra nästkommande valen i världen:

28 februari: Val till Nationalförsamlingen i El Salvador

Den 28 Februari ska en ny nationalförsamlingen väljas i El Salvador. 

84 medlemmar ska väljas in utifrån ett proportionellt valsystem som innebär att fördelningen av platserna styrs av hur stor andel av röster varje parti får totalt.

El Salvadors president Nayib Bukele

Det här innebär att valet kan ha en stor betydelse för landet men också den nuvarande presidenten Nayib Bukele som vann 2019.

Församlingen kan spela en viktigt roll i huruvida den kommer att stödja presidentens arbete med till exempel den antikorruptionsbyrån CICIES som skapades av Bukele i samarbete med Organisationen för Amerikanska stater. 

Bukeles egna aktioner har däremot blivit kritiserade då flera medlemmar i CICES har åtalats för att vara korrupta själva.

Sedan sin vinst 2019 har Bukele haft brottsbekämpning som ett centralt fokus. Hans arbetet har betalat sig då andelen mördade i landet har gått ner vilket är den första tydliga minskningen på åratal.

Däremot har den nuvarande församligen och presidenten haft en komplicerad relation vilken nådde sin kulmen i februari 2020 när Bukele ockuperade församlingen tillsammans med beväpnade militärer. Han försökte pressa församligen att godkännande ett lån på 109 miljoner dollar för att finansiera hans brottförebyggande arbete.

Efter händelsen hade församlingen ett krismöte men valde att inte gå vidare med lånet. Presidenten för församlingen har kallat händelsen för “ett kuppförsök” och att beslut likt den om lånet “inte ska tas med en pistol mot huvudet”.

Bukele gensvar var att “om han ville vara en diktator hade han tagit makten vid det här laget”.

I takt med att valet har närmat sig har spänningen i landet ökat. Stora delar av befolkningen har yttrat oro kring landets framtid, speciellt efter att två politiska medlemmar från det vänstervridna partiet FMLN blev ihjälskjutna under valkampanj i slutet av januari. Händelsen skedde efter att presidenten i flera omgågnar hade sagt att mänskliga rättighetsgrupper ”främjar hat och konfrontation”.

Rädslan hos många grundar sig i det 12-åriga inbördeskrig som fortgick mellan 1979 till 1992. Kriget ledde till otaliga dödsfall och försvinnande och nu fruktar många att det ökade politiska våldet kan leda till ett liknande utfall.

Vill du veta hur valet gick och vad resultatet innebär för El Salvador? Läs om det här.

2 mars: Parlamentsval i Mikronesien

Den 2 mars kommer parlamentsval att hållas i Mikronesiska federationen, en önation som tillsammans med ett flertal mindre ögrupper bildar regionen Mikronesien. Önation är en amerikansk associerad stat.

Valet innebär att fjorton platser ska fyllas i kongressen, som kommer att sitta under en tvåårsperiod. Det finns inga politiska partier och alla kandidater står som oberoende.

Kongressen är ansvarig för att välja president vilket sker i samband att fyra senatorer väljs från nationens fyra stater: Yap, Chuuk, Pohnpei, and Kosrae.

Valet av senatorer och president sker var fjärde år, vilket innebär att nästa blir 2023. Den nuvarande presidenten är David W. Panuelo som valdes in 2019.

Nationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på ön. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader. Utifrån tillgängligt statistik har ö-nationen inte haft något fall av corona.

Den 12 februari 2019 tillkännagav det amerikanska justitiedepartementet anklagelser mot en tjänsteman som arbetade inom den mikronesiska regeringen, Master Halbert, och Frank James Lyon, ägaren till en Honolulu- huvudkontor för ingenjörs- och konsultföretag, för mutbrott.

Lyon medgav att han tillsammans med andra, inklusive Halbert, gav mutor till tjänstepersoner inom den mikronesiska staten under en tioårsperiod för att få och behålla kontrakt värda cirka 7,8 miljoner dollar.

Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kommer varje fredag med det senaste från Blankspot.

Bearbetar …
Klart! Du är med på listan.

6 mars: Parlamentsval i Elfenbenskusten

Den 6 mars kommer parlamentsval att hållas i Elfenbenskusten, en självständig stat och republik i Västafrika.

Den nuvarande presidenten, Alassane Ouattara, blev omvald för tredje gången 2020. Enligt landets konstitution kan en president bara bli omvald två gånger men efter att Ouattaras efterträdare plötsligt dog valde presidenten att delta i valet. Beslutet togs emot med både hyllningar och kritik och en stor del av oppositionen valde att bojkotta valet.

Elfenbenskustens president Alassane Ouattara

Han blev först invald 2010 som efterträdare till Laurent Gbagbo men fick inte inta platsen som president förrän 2011.

Anledningen var att den föregående presidenten vägrade acceptera förlust vilket ledde till att ett inbördeskrig påbörjades i landet mellan Gbagbos styrkor och den nya regeringen.

Lauren Gbagbo startade några år innan sin första seger 2000 partiet Ivorian Popular Front (FPI) som var involverade under inbördeskriget i staten. 

Konflikterna pågick, främst mellan 2002 och 2004, men bröt upp landet i två delar där regeringen styrde hårt i den södra delen av Elfenbenskusten. Våldet fortgick i flera år framåt.

När han förlorade valet 2010 vägrade han avgå vilket ledde till att hans styrkor med våld försökte att bibehålla makten. Uppemot 3000 människor dog, varav en stor de tillhörde landets norra befolkning, och ännu fler valde att fly landet.

Efter blodiga sammandrabbningar arresterades han slutligen 2011.

Övertygad om att hans parti kan få majoritet i parlamentvalet har Ouattara tagit några omtalade beslut. Bland annat vill han utesluta alla ministrar som är över sextio, med undantag för de som är tekniska experter. Han uppmanar även deltagare från oppositionen att medverka vilket kan innebära att deltagare som bojkottade det senaste valet kan få en plats i det nya parlamentet.

Det nuvarande parlamentet har fått motta kritik gällande en lag som infördes 2019 som stadgade att minst 30 procent av platserna i parlamentet skulle tillhöra kvinnor. Trots att det har gått tre år är det bara 30 platser av 255 som tillhör kvinnliga representanter.

Till mångas förvåning tillkännagav Laurent Gbagbos att hans parti, FPI, kommer att delta i parlamentsvalet vilket blir första gången på tio år som partiet inte bojkottar ett val.

Vill du veta mer? Läs intervjun med antropologen Jesper Bjarnesen om möjliga utfall i valet här.

14 mars: Primärval i Honduras

Den 14 mars kommer ett primärval hållas i Honduras inför det allmänna valet som kommer att gå av stapeln i november i år.

Det regerande partiet, Nationella partiet (PN), har haft makten sedan 2009. Den nuvarande partiledaren och presidenten är Juan Orlando Hernández Alvarado. 

Partiet har blivit kritiserade, främst för sitt starka band med landets narkotikakarteller. 

Många fall med högt uppsatta PN-tjänstemän har offentliggjorts under åren. Ett av dem inkluderar den förre partiledarens Fabio Lobos son, som just nu avtjänar ett 24-årigt fängelsestraff efter att ha försökt smuggla in kokain i USA.

Partiet har även blivit utpekade som ansvariga för den växande korruptionen och de demokratiska bakslagen i landet. Bland annat tros partiet ha utfört ett valbedrägeri under valet 2017 vilket ledde till kritik från anti-regeringsrörelsen.

Hur har då partiet kunnat behålla makten? 

En stor faktor verkar vara att oppositionspartierna inte har lyckats samarbeta. Utan en koalition är de enskilda partierna för små. Inför valet vill många se partierna gå ihop för att ens ha en chans att förhindra att PN och Hernández bibehåller makten.

Ytterligatre ett problem inför det kommande valet är det nya lagförslag som skulle gått i kraft inför primärvalet.

Den nya lagen, bestående av 333 artiklar, skulle erkänna omröstningen för honduraner som bor utomlands och jämställdhet i val processerna men enligt oppositionen är lagen en del av förberedelserna inför ytterligare ett valbedrägeri av det sittande styret.

Lagen skulle egentligen ha antas av kongressen men då det saknas de röster som krävs för dess godkännande har det inte skett än.

Vill du läsa mer om kommande val? Klicka här.

Toppbild: El Salvadors, Elfenbenskustens, Honduras (vänd 90°) och Mikronesiens flaggor.