Nyheter om Demokrati, Elfenbenskusten

Politisk allians kan skapa oväntad tvist när Elfenbenskusten går till val

Det västafrikanska landet Elfenbenskusten går till val. Tidigare val har präglats av våld men en ny allians skapar hopp om att det blir annorlunda denna gång.

Av Linnea Bergqvist 4 mars, 2021

Lördagen den 6:e mars hålls parlamentsvalet i Elfenbenskusten och för första gången på tio år deltar partiet Ivorian popular front (FPI). 

Partiet, som leds av landets förre president Laurent Gbagbo, har även ingått en allians med Henri Konan Bédié och hans parti, Demokratiska partiet av Elfenbenskusten (PDCI).

Bédiés parti var fram till 2018 i en koalition med den nuvarande presidenten Alassane Ouattara parti Republikens rally (RDR), men valde att avsluta samarbetet. 

En av de främsta anledningarna var att Ouattara inte ville släppa fram PDCI på betydande poster.

–  Ouattara, Gbagbo och Bédié är tungviktarna i politiken i Elfenbenskusten och har varit det i 30 år. Det ska bli intressant att se vad som händer nu i valet efter att att alliansen har offentliggjorts, säger antropologen Jesper Bjarnesen som är en av grundarna till AMMODI, ett forskningsnätverk om afrikansk migration, rörlighet och förskjutning.

Han har länge arbetat med frågor som rör bland annat våld i samband med val och berättar att det finns flera olika teorier kring vad som kommer att ske i parlamentsvalet på lördag.

–  Som det ser ut verkar Ouattara vara väldigt säker på att hans parti får majoriteten av rösterna men jag tror inte det. Runt en tredjedel av landet stöttar Gbagbo och har väntat på att han ska komma tillbaka till Elfenbenskusten. Jag tror att oppositionen kommer att vinna flest röster, säger Jesper Bjarnesen.

De tre representanterna har alla en lång historia i landets politiska styre och likt Gbagbo har även Bédie tidigare varit president. Beroende på vem som har suttit vid makten har de tre männen ingått i olika koalitioner, ett pragmatisk arbetssätt som har lett till att de fortfarande har ett stort stöd i landet.

–  Gbagbo är väldigt populär och under hans tid som president var han väldigt duktig på att få med folket. Än idag finns där människor som anser att han är det rättmätiga presidenten, säger Jesper Bjarnesen.

Bakgrunden till diskussionen om vem som är den rättmätige presidenten är det som skedde kring det kontroversiella presidentvalet 2010 som ledde till att Ouattaras vann. I samband med att valresultatet presenterades började Gbagbo kritisera Ouattara, och menade på att han hade genomfört valfusk i de områdena där han hade störst stöd.

Konflikten mellan parterna fortgick under flera månader och de båda männen genomgick båda kröningsceremonier för att bli landets president. Den pågående konflikten resulterade i kraftiga sammandrabbningar i vilket ledde till att över 3000 människor dödades.

Konflikten eskalerade när Ouattara i slutet av 2010 blev placerade på ett hotell, omringad av Gbagbos män. Han blev kvarhållen i flera månader utan möjlighet att förflytta sig eller få kontakt med någon. Det hela resulterade tillslut i att rebellgrupper från landets norra del tillsammans med FN styrkor åkte till Gbagbos hem och arresterade honom.

I samband med det blev Ouattara frisläppt och tillsatt som officiell president.

–  Han har gjort bra saker för landet och jag vill inte få det att låta som att han är någon maktgalen president, vi är inte där än. Däremot kan man spekulera kring vad som kan hända om hans parti inte vinner majoriteten, säger Jesper Bjarnesen.

På grund av polariseringen i parlamentet är Ouattara beroende av de som röstar för hans förslag. I dagsläget har han ett stort stöd i parlamentet vilket innebär att han kan få igenom sina beslut relativt enkelt vilket skulle ändras om oppositionen tar över majoriteten.

–  Det finns inga bevis på att han skulle göra något om han förlorar men det är ju möjligt att han kanske ändrar författningen eller gör andra saker för att förbättra hans situation vid ett sådant utslag. Hur han kommer att agera får vi se efter valet, säger Jesper Bjarnesen.

Parlamentsvalet kommer att gå av stapeln fem månader efter den Ouattara blev omvald för tredje gången i oktober 2020. 

Enligt landets konstitution kan en president bara bli omvald två gånger men efter att Ouattaras efterträdare plötsligt dog valde presidenten att delta i valet då han inte ansåg att någon annan representant vara passande.

Beslutet blev starkt kritiserat av oppositionen, vilket ledde till att de valde att bojkotta valet helt. Det här resulterade i att Ouattara vann med 94 procent av rösterna.

–  Jag tror det är en stor fördel för honom att oppositionen kommer att delta, framförallt efter hans förra vinst. Det legitimerar valprocessen att de väljer att delta vilket ökar hans trovärdighet, säger Jesper Bjarnesen som tror att resultatet kommer att bli väldigt jämnt vilket betyder att FPI och PDCI vid vinst kommer att träda in i parlamentet som en enad front.

–  Personligen tror jag att samarbetet kommer att fortgå till nästa presidentval men att de sedan kommer att fokusera på sina egna agendor, säger han.

Trots att oppostitionen nu ska delta och att kritik fortfarande lyfts mot den nuvarande presidenten och hans vinst 2020 har mandatperioden varit lugn.

Däremot påpekar Jesper Bjarnesen att situationen fortfarande är känslig vilket kan betyda att saker kan ändras fort.

–  Vissa oroar sig att beroende på vem som vinner så kommer våldet att öka, vilket landet var med om under inbördeskriget. Det viktigaste är att inget händer som kan få situationen att eskalerar, säger han.

Jesper Bjarnesen är även forskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

Läs mer om valet i Elfenbenskusten här.

Toppbild: Elfenbenskustens flagga och diagram över parlamentsfördelningen via Wikipedia commons.

Av Linnea Bergqvist