Nyheter om Azerbajdzjan, COP29
Inför COP29: Historiker fängslad i Azerbajdzjan
Fler gripanden av azerbajdzjanska aktivister och journalister sker inför COP29. Den senaste i ordningen är historikern Igbal Abilov från det etniska minoriteten talysj.
Av Rasmus Canbäck 24 juli, 2024
Den 22 juli greps den azerbajdzjanska medborgaren Igbal Abilov under en vistelse i Azerbajdzjan. Han är bosatt i Belarus sedan sex års ålder och är av talysjisk härkomst, en minoritetsgrupp som bor i södra Azerbadjzjan och norra Iran.
Abilov anlände till Azerbajdzjan för ett bröllop i juni månad men nekades utresa ur landet när han skulle flyga till Belarus. En månad senare restes brottsmisstanke mot honom med anklagelser om att sprida etniskt hat och bedriva landsförräderi.
Gripandet kom samtidigt som Emin Saiq Ibrahimov, en före detta azerbajdzjansk diplomat, tidigare stationerad i USA, greps med anklagelser om att ha stuckit en man med en kniv.
Båda gripandet anses av människorättsjurister och aktivister för att vara fingerade. De sker i ledet av de massgripandet av oliktänkande och journalister som skett i Azerbajdzjan det senaste året. I höst planeras klimattoppmötet COP29 hållas i Azerbajdzjan.
Utländska organisationer, som den svenskbaserade klimatorganisationen Fridays For Future, har kritiserat Azerbajdzjan för att använda toppmötet för Greenwashing. Antalet politiska fångar har sedan 2022 mer än tredubblats. I dag beräknar den azerbajdzjanska dissidentorganisationen Institute for Peace and Democracy att det finns 303 politiska fångar i landet.
Gripandet av Igbal Abilov sticker dock ut ur statistiken för att till synes vara riktad mot en person tillhörande en minoritetsgrupp. Abilov är grundare av ”Talysh National Academy”, en frivilligorganisation i Riga som bedriver forskning på talysjfolkets historia. Däribland har forskningen handlat om den etniska gruppens rättigheter.
Frågan om talysjbefolkningens position i det azerbajdzjanska samfundet har länge ansetts vara kontroversiell. Det var inte förrän 1989 som den etniska minoriteten tillkännagavs av sovjetiska myndigheter. Sedan 1991 har de azerbajdzjanska folkräkningarna av etniska minoriteter ansetts undermåliga och landet har anklagats för en aktiv assimileringspolitik.
Till skillnad från den azerbajdzjanska, som är ett turkspråk, är talysjiska ett indoeuropeiskt språk nära besläktat med persiskan.
Enligt den Sverigebaserade Ali Aghayev, ordförande för den talysjiska föreningen Talysh International Foundation, är det Abilovs forskning som retat upp myndigheterna i Azerbajdzjan.
– Det är ingen tvekan om att hans arbete är orsaken till gripandet. Han har varit redaktör för en historisk antologi som redogör för talysjfolkets existens i landet. Det går emot vad Azerbajdzjan anser är rätt, säger Ali Aghayev på ett café i Stockholm.
Han fortsätter berätta att förföljelsen av talysjfolket eskalerat under åren.
– Befolkningsberäkningarna är oerhört låga. Vid något tillfälle menade myndigheterna att vi var strax över 100 000 talysjier i landet. Några år senare skrev de ner siffran till 43 000. Sanningen är att vi är många många fler. Det räcker att åka dit för att förstå det. De vill assimilera oss, säger Ali Aghayev.
Ali Aghayev får medhåll av den oberoende brysselbaserade experten Eldar Mamedov, som själv är av talysjisk härkomst.
– Regimen i Baku, som styrs av Ilham Alijev, har en assimilerings- och marginaliseringspolicy gentemot talysjsamfundet. Ett av uttrycken är att tysta intellektuella av talysjisk härkomst. I princip riktar det sig mot alla som gör oberoende och icke-statlig forskning om talysjisk historia, säger Eldar Mamedov.
Eldar Mamedov menar också att det saknas internationell uppmärksamhet om situationen för den talysjiska minoriteten.
– En faktor som stärker Alijevs policy gentemot talysj är avsaknaden av internationella reaktioner. Medan det stundtals sker uttalanden om oro gentemot den övergripande situationer om mänskliga rättigheter i landet och kring Azerbajdzjans etniska rensning av den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach, så är talysjfrågorna förskjutna till tystnad, menar Eldar Mamedov.
Han fortsätter resonera att situationen dessutom har förvärrats sedan kriget i Nagorno-Karabach 2020.
– Kriget i Karabach ledde till en förvärring av panturkisk retorik i medier och i offentligheten som har givit uttryck i en ökning av nedsättande etniskt språkbruk gentemot talysjbefolkningen. Särskilt bland sådana som stöttar ett turkiskt övervälde. Från statens sida har man stöttat detta genom att till exempel att år 2024 utse Lankeran, där talysjbefolkningen är särdeles stark, till ”centrum för unga i den turkiska världen, säger Eldar Mamedov.
Slutligen menar Eldar Mamedov att gripandet av Abilov kommer under en tid då den azerbajdzjanska staten anklagar talysjfolkets anspråk för separatism.
– Det ska tilläggas att regimen i Baku manipulerar alla sorters talysjiska kulturella och lingvistiska uttryck till att liknas vid separatism, eller att det skulle påhejas av Iran. Med andra ord känner regimen att den har självförtroende nog att utöva assimilering och repression gentemot talysjbefolkningen utan reaktioner, säger Eldar Mamedov.
Igbal Abilov väntar fortfarande på straffskalan. Enligt Ali Aghayev handlar agerandet från den azerbajdzjanska säkerhetspolisen endast om att tysta aktivister från minoriteten.
– Det här är inget annat än politiskt. Han kanske till och med kommer att dödas av regimen. De vill inte att vi ska ha rätt till eget språk och kultur, säger Ali Aghayev.
Toppbild: Ali Aghayev visar en bild på Igbal Abilov. Foto Rasmus Canbäck
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
