Aung San Suu Kyi greps under morgonen den första februari tillsammans med flera andra av landets politiker.
Av Linus Elsinen 1 februari, 2021
Den 8 november 2020 genomfördes – vad som skulle komma att kallas – Myanmars första demokratiska val sedan militärjuntans styre tagit slut. Aung San Suu Kyi tillsammans med sitt parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) och president Win Myint vann valet i en jordskredsseger.
Med bara timmar kvar till det att det nya parlamentet skulle sammanträda för första gången påbörjade militären den gryningsräd som kom att sluta med flertalet gripna politiker.
Innan Suu Kyi greps hann hon mana sina väljare – via sociala medier – att inte acceptera militärkuppen.
Även Myo Nyunt, som är talesperson för regeringspartiet NLD, har uttalat sig till nyhetsbyrån AFP:
– Vi hörde att de togs av militären. Med allt vi ser hända nu måste vi förutsätta att militären har iscensatt en statskupp, berättar han för AFP.
Trots rådande situation uppmanar Myo Nyunt befolkningen till lugn.
– Jag vill att de agerar inom lagens riktmärken, säger han.
Militären, som fortfarande styr tillsammans med en civil regering, är garanterade 25 procent av platserna i parlamentet. Militären hävdar nu valfusk och menar att det är anledningen till att bortförandet av flertalet personer från regeringen.
De bortförda är bland annat Suu Kyi och Myanmars president Win Myint. Även ledande politiker på regional nivå ska enligt uppgifter ha blivit bortförda.
Militären bekräftar genom sin egen tv-kanal att det är de som ligger bakom bortförandet av politikerna. Anledningen till bortförandet menar de är “valfusk” i höstens val.
Militären har utlyst undantagstillstånd under ett år i Myanmar, orsaken är att det är “nödvändigt för fortsatt stabilitet i landet”.
I ett uttalande av militären anklagas de andra partierna för att skada landets stabilitet. De menar att det ska skötas enligt rådande lagar och att det då är nödvändigt att upphäva grundlagen och agera på grund av de oegentligheter som enligt militären ska ha ägt rum.
Ett flertal invånare i Myanmar har för Reuters berättat om att såväl tv, internet och telefonitjänster är helt eller delvis utslagna. Internetanvändandet i landet ska ha sjunkit med 75 procent.
Stora delar av världen kritiserar händelserna i Myanmar och vädjar till militären om att återlämna makten till den demokratiskt valda regeringen.
Justice For Myanmar – en aktivist grupp som Blankspot tidigare skrivit om – fördömer måndagens militärkupp.
– Kuppen är orkestrerad av general Min Aung Hlaing och hans medarbetare i den militära ledningen. Med som huvudperson finns också Myint Swe, vice president i National League for Democracy, (och utnämnd till president under undantagstillståndet).
De menar också att militärens handlingar nu kommer att leda till att Myanmar backar i den demokratiska processen och att militärens aktioner är kontraproduktiva.
– Det militära ledarskapet har om och om igen visat sig att inte vara nationens beskyddare, utan tvärtom, skriver de i sitt pressmeddelande.
Justice For Myanmar är långt ifrån de enda som går ut och kritiserar kuppen. Svenska Burmakommittén skriver på sin hemsida: “Den här dramatiska utvecklingen sker efter en vecka med allt mer intensiva rykten om en förestående statskupp. Den senaste tiden har spänningarna ökat mellan militären och regeringspartiet NLD”.
Svenska Burmakommittén menar att trots att militären och det militärstödda partiet USDP gör detta för att utreda eventuellt valfusk är det helt fel väg att gå:
– Det är oacceptabelt att militären på detta brutala sätt griper in och åsidosätter landets nyvalda parlament, säger Alexander Jäätmaa från Svenska Burmakommittén i ett samtal med Blankspot på appen Clubhouse.
Alexander Jäätmaa menar att stämningen har trappats upp rejält mellan framförallt militären och regeringspartiet under den senaste veckan.
– Den första reaktionen var ändå förvåning. Det var väldigt oväntat, säger han.
Alexander Jäätmaa har varit i kontakt med folk på plats i Myanmar som även de påpekar att Myanmar nu går bakåt.
– Det är en stor ilska och frustration att landet på något sätt går tillbaka och att militärerna tar sig de här friheterna igen, berättar han.
Ami Hedenborg, pressansvarig på Amnesty som deltog i samma samtal menade att kuppen förvånar.
– Det är ju så att militären redan har en enorm makt, så det är förvånande av den anledningen också, säger hon.
Amnesty har i en lång rad uttalanden och rapporter kritiserat både militären och den civila ledningen under Aung San Suu Kyi. Organisationen har också pekat ut enskilda militärer som ansvariga och förespråkat sanktioner.
Varför militären väljer att genomföra en kupp på det här sättet, när de sitter på en så stor reell makt redan är ett frågetecken.
– Det är väl det alla frågar sig nu och jag har inget bra svar på varför man valt en så drastisk metod, säger Alexander Jäätmaa.
Ann Linde, Sveriges utrikesminister, vänder sig i ett uttalande på twitter till militären i Myanmar med en vädjan om att släppa de som gripits:
– Vi uppmanar militären i Myanmar att respektera rättsstatsprincipen, valresultatet och att lösa tvister genom lagliga mekanismer. Alla civila ledare och andra som olagligen hålls fångna måste släppas omedelbart och villkorslöst, skriver hon i en tweet.
Att militärkuppen är ett bakslag för den demokratiska utvecklingen är något som också FN:s generalsekreterare António Guterres skriver genom sin talesperson Stéphanie Dujarric:
– De allmänna valen den åttonde november 2020 visade på ett starkt stöd för NLD, vilket tydligt reflekterar önskan från Myanmars befolkning att fortsätta den bräckliga kampen för demokratiska reformer.
Samtidigt som en mängd länder gått ut och kritiserat militärkuppen säger Prawit Wongsuwon, Thailands vice premiärminister, att man ska låta Myanmar sköta det här själva och att andra länder inte ska lägga sig i.
Av Linus Elsinen
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
