Nyheter om Demokrati, Myanmar

Fortsatt skakigt för demokratin i Myanmar

Vad är ens poängen med ett val där stora delar av befolkningen berövats sina mänskliga rättigheter, och ytterligare fler stängs ute från urnorna? Blankspot frågade aktivister på plats.

Av Linus Elsinen 21 oktober, 2020

Söndagen den 8 november 2020 är det parlamentsval i Myanmar. Det är andra gången som relativt fria val arrangeras sedan övergången från diktatur till demokrati inleddes för tio år sedan.

Men i veckan meddelade Myanmars valkommission att minst 800 000 människor inte kommer att kunna delta, något som fått både valobservatörer och aktivistgruppen Justice For Myanmar (JFM) att reagera starkt.

Att invånare i delstaten Rakhine i västra Myanmar förhindras att rösta i valet beror enligt valkommissionen på säkerhetsläget, och att valet inte genomförs i riskabla områden. Men det innebär också att sammanlagt närmare två tredjedelar av Rakhines befolkning inte kan rösta och beslutet har fått både valobservatörer och gruppen Justice For Myanmar (JFM) att varna för att valets legitimitet är i fara.

– Det är allvarligt att de förvägrats rätten att som medborgare rösta eller att få vara representerad i valet, säger gruppen till Blankspot. 

Aktivistgruppen som jobbar för ett demokratiskt Myanmar för alla, oavsett religion eller ursprung, menar att Myanmars regering redan innan valet aktivt bryter mot internationella lagar och berövar rohingyerna på sina medborgerliga rättigheter.

– Myanmars regering bryter systematisk mot de mänskliga rättigheterna genom att till exempel frånta dem sin rätt till en identitet, skriver JFM i ett mail till Blankspot.

Sedan tidigare har nästan alla rohingyer fråntagits rösträtt och medborgarskap i Myanmar, som leds av den forne Nobels fredspristagaren Aung San Suu Kyi.

Det är inte bara de som tvingats ur landet och över gränsen till Bangladesh som drabbats.

– Kvar i Myanmar finns ett stort antal rohingyer som satts i interneringsläger där de lever under totalt orimliga förhållanden och fråntagna sina möjligheter till rörelsefrihet, uppehälle, sjuk- och hälsovård och utbildning, förklarar JFM.

• Kort fakta om parlamentsvalet 2020
• 
• Söndagen den 8 november 2020 är det parlamentsval i Myanmar.
• På nationell nivå är det val till parlamentets överhus (Amyotha Hluttaw) och underhus (Pyithu Hluttaw). Det är även val till parlamenten på delstatsnivå.^[1]
• På både nationell och delstatsnivå tillsätts 25% av platserna i parlamenten direkt av militären. Endast 75% av platserna är valbara. Liksom landets tidigare kolonialmakt Storbritannien är valsystemet uppbyggt av enmansvalkretsar där segraren tar allt.
• Efter valet väljer parlamentet vem som ska vara landets president.
• Stora grupper av landets invånare kommer inte att kunna delta i valet. De flesta ur minoritetsgruppen rohingya är inte medborgare och har inte rösträtt. Många människor som bor i konfliktdrabbade områden kan inte heller rösta på grund av säkerhetsläget. I dessa områden kommer valet inte att genomföras.
• Källa: Svenska Burmakommittén.

Inför valet den 8 november har Myanmars valkommission lanserat ett valverktyg i form av en app och hemsida, mVoter2020, där medborgarna ges möjlighet att läsa på om de som kandiderar i valet. 

Utformandet av appen och hemsidan har kritiserats för att etikettera vissa kandidater på ett rasistiskt sätt. Rohingyska kandidater har systematiskt diskvalificerats som kandidater i valet och de få som är kvar har i mVoter2020 etiketterats som Bengali, vilket är ett öknamn på rohingyerna.

Valkommissionen menar å sin sida att man inte avser att ändra något i informationen om kandidaterna, däremot står det kandidaten fritt att begära att bli bortplockad från verktyget.

Enligt Justice For Myanmar har också den pågående coronapandemin lett till att regering och militär utnyttjat situationen för att ytterligare intensifiera övergrepp mot etniska minoriteter, civilsamhället och medi34. Pandemin har också lett till att närvaron av internationell media har minskat, vilket ger militären större handlingsutrymme.

– Militären har utnyttjat situationen genom att strunta i det eldupphör som FN:s generalsekreterare uppmanat till och istället fortsatt med attacker, mot flera områden, som inkluderar krigsbrott såväl som brott mot mänskliga rättigheter, berättar JFM.

Trots en snabbt ökande smittspridning av covid-19 sedan september 2020, som lett till kraftiga restriktioner kring både rörelsefrihet och folksamlingar, är beskedet från myndigheterna att valet skall genomföras som planerat den 8 november.

• Fakta om kandidaterna i årets val
• Det förra valet som hölls 2015 sågs till stor del som ett val mellan fortsatt militärt styre och demokrati. Oppositionspartiet NLD, lett av demokratiikonen Aung San Suu Kyi, vann då en jordskredsseger över USDP, som står militären nära.
• Årets val kan ses som en utvärdering av regeringspartiets tid vid makten. Valet står återigen i mångt och mycket mellan det prodemokratiska NLD och det militärnära partiet USDP. Men det finns nya politiska aktörer. Flera mindre etniskt baserade partier har gått samman och utgör därför mer av ett reellt politiskt alternativ.
• De flesta bedömare tror trots allt att NLD kommer att bli största parti även denna gång, om än med en mindre majoritet än 2015. På flera områden har NLD inte uppfyllt sina tidigare vallöften. Bland annat när det gäller att reformera repressiv lagstiftning, driva fredsprocessen framåt, öka decentraliseringen och stärka etniska minoriteters politiska inflytande, där det finns ett utbrett missnöje mot NLD.
• Liksom förra gången väntas valet bli relativt fritt, men ur demokratisk synvinkel finns betydande brister. Militären har fortfarande stor makt i landet och en fjärdedel av platserna i parlamentet är på förhand reserverade år militären oavsett vilket parti som vinner valet. Militären innehar dessutom tre av de viktigaste ministerposterna i regeringen.
• Källa: Svenska Burmakommittén.

Flera oppositionspartier har kritiserat beslutet och vädjat om att valet senareläggs.

Regeringen har också, godtyckligt, förbjudit vissa hemsidor med motiveringen att de sprider ”fake news”. Däribland ”Justice For Myanmars” hemsida. Myanmars medborgare har genom fredliga protester gjort vad de kan för att stoppa maktmissbruket hos landets styre med resultat fredliga aktivister fängslats.

– Eftersom begränsad rörlighet är nödvändigt för den allmänna hälsan (i och med pandemin reds. anm) så använder regeringen samma argument för att stoppa möjligheterna för journalisterna. De är fråntagna rätten att resa och säkerställa att invånarna hålls informerade och att de med makten hålls ansvariga för sina handlingar, skriver gruppen Justice For Myanmar (JFM) till Blankspot. 

Toppbild montage med Myanmars flagga samt foto av Phyo WP.

Av Linus Elsinen