Nyheter om

Historiska museet backar efter att Azerbajdzjan hyrt lokaler

Trots regler om att Historiska museet inte får hyra ut sina lokaler till parter som antingen direkt eller indirekt bidrar till illegal handel av kulturarv, så hyrdes lokalerna ut till Azerbajdzjan som anklagas för kulturarvsförstörelse. Nu ser Historiska museet över sina rutiner.

Av 1 juni, 2024

Den 24 maj arrangerade den azerbajdzjanska ambassaden en tillställning för att fira landets självständighetsdag. Så väl svenska som utländska diplomater deltog när en azerbajdzjansk pianist höll en pianokonsert.

Azerbajdzjanska medier skrev att ambassadör Zaur Ahmadov belyste att Azerbajdzjan återställt sin territoriella integritet under år 2023, och att landet är en ”pålitlig energipartner” för Europa samt att Azerbajdzjan är värd för COP29 i höst.

Det statligt ägda Historiska museet står under myndigheten Statens historiska museer vars uppdrag är att bevara och utveckla kulturarv som museerna förvaltar. Uthyrning av lokaler till externa aktörer omfattas av en policy där en av reglerna förbjuder uthyrning till parter som antingen ”direkt eller indirekt medverkar till eller i handeln med kulturarvsföremål”.

Det finns få källor som styrker att Azerbajdzjan är delaktigt i handel av kulturarvsföremål. Däremot har Azerbajdzjan under årtionden återkommande kritiserats för systematisk förstörelse av armeniskt kulturarv. Kritiken har riktats från bland andra EU-parlamentet, UNESCO och kulturarvsorganisationen Monument Watch. Det tyngsta beslutet kommer dock från Internationella domstolen i Haag som har uppdragit åt Azerbajdzjan att skydda de armeniska kulturarven.

Den armenisk-amerikanska forskaren Simon Maghakyan, specialist på kulturarvsförstörelse, har kallat Azerbajdzjans förstörelse av armeniskt kulturarv i enklaven Nachitjevan för ”det värsta kulturfolkmordet på 2000-talet”.

I en studie från år 2019 tillsammans med historikern Sarah Pickman har de kartlagt förstörelsen av 89 medeltida kyrkor, 5 840 korsstenar (så kallade chatjkar) och 22 000 gravstenar i Nachitjevan. De armeniska korsstenarna är erkända som ett världsarv.

Efter krigen i Nagorno-Karabach mellan år 2020 och 2023, som ledde till att den omtvistade regionens hela armeniska befolkning tvingades på flykt, har rapporterna om kulturarvsförstörelsen ökat där.

Nya studier visar att Azerbajdzjan förstört ett stort antal kyrkor, gravstenar och andra kulturarvsföremål i Nagorno-Karabach. Ovanpå anklagas Azerbajdzjan för historierevisionism genom att hävda att armeniska kulturarv i själva verket är kaukasusalbanska. Azerbajdzjan menar att de återställer kulturarvet till sitt ”ursprungliga skick”.

Historiska museet menar de att de inte värderar aktörerna som hyr in sig.

– Vi har en positiv grundhållning till att befrämja en livaktig konferensverksamhet och vara en öppen verksamhet för alla. Historiska museet värderar principiellt inte aktörerna som hyr lokaler hos oss, men budskapen som framförs får inte vara till exempel främlingsfientliga, kränkande eller bryta mot svensk lag, skriver museichef Åsa Marnell.

Vid en följdfråga om hur anklagelserna om Azerbajdzjans kulturarvsförstörelse rimmar med museets uthyrningspolicy medger de att rutinerna inte följts.

– Med anledning av detta ser vi över våra rutiner för att kunna efterleva vår policy, skriver Åsa Marnell.

Toppbild: Dadivankklostret bevakades av ryska fredsbevarande trupper mellan 2020 och 2023, eftersom det hotades av Azerbajdzjan. Azerbajdzjan anser att det är ”kaukasusalbanskt, inte armeniskt”. Foto från Voice of America

Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se

Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.

Av