Nyheter om Coronavirus

Här är kriserna som inte skapade några rubriker 2020

I en ny rapport listar hjälporganisationen Care de humanitära kriser som fick minst uppmärksamhet förra året.

Av Martin Schibbye 20 januari, 2021

Genom att först identifiera kriser som drabbat minst en miljon människor har dessa sedan rankats efter antalet nyhetsartiklar online (på fem olika språk) där krisen nämnts. Här är CARE:s lista över de minst omskrivna kriserna under 2020. I beskrivningarna av länderna har vi förutom den humanitära situationen som Care:s lista bygger på även beskrivit den politiska.

1 Burundi: 

Burundis moderna historia präglas av våldsamma konflikter vilka kostat hundratusentals burundier livet. 2005 fick landet en ny författning som föreskriver maktdelning. När den hutudominerade regeringen försökte ändra maktbalansen 2015 utbröt nya oroligheter när president Pierre Nkurunziza valde att inleda en tredje mandatperiod 2015, i strid med landets konstitution, uppstod politisk oro och anklagelser från människorättsgrupper om omfattande övergrepp mot dem som kritiserat regeringen. 

Som svar på Nkurunzizas fortsatta presidentskap skedde ett kuppförsök i maj 2015. Kuppen stoppades av regeringen efter två dagar, och besvarades sedan med repression mot alla kända och misstänkta regimkritiker.

I maj 2020 hölls det nya val i landet vilka beskrevs som ett steg framåt för att lösa kriserna i landet. Burundis främsta oppositionsallians CNARED valde också efter flera år i exil att ställa upp i de valet. CNARED bojkottade valen 2010 och 2015 eftersom de ansåg att de var odemokratiska och att det senare stred mot grundlagen. 

Europaparlamentet antog strax före valet en resolution där de uppmanade sina medlemsländer att noga följa situationen i Burundi och bevilja flyktingstatus för asylsökande från landet. Flera organisationer har också varnat för det ökande våldet i landet, däribland FN:s undersökningskommission för Burundi som flaggar för att valen inte kommer att ske på ett fritt och demokratiskt sätt. 

Allt medan Burundis regering fortsätte att förminska och förneka situationens allvar och underkänna FN:s undersökning.

UNHCR menar nu att ungefär 50 000 flyktingar kommer att återvända hem. Men att Burundi, som ett av världens fattigaste länder, kan få stora problem med att ta hand om dem. Burundi är enligt CARE den femte fattigaste nationen i världen och ett av de mest täbefolkade länderna i Afrika söder om Sahara. 

Över 90 procent av invånarna är beroende av jordbruk och från december 2020 beräknar FN att över 2,3 miljoner burundier är i behov av omedelbart humanitärt bistånd, inklusive livsmedelsbistånd.

2 Guatemala

Under januari 2021 rapporteras det om att säkerhetsstyrkor i Guatemala har skingrat tusentals migranter med målet att ta sig till USA. En grupp om cirka 4 000 personer lämnade Honduras i fredags och polisinsatsen syftade till att driva tillbaka migranterna mot gränsen. 

Stenkastning möttes med tårgasgranater. Migranterna har ytterligare hundratals mil att vandra, genom Mexiko och vidare till USA, där de hoppas att de hårda immigrationsregler som gällt under president Donald Trumps tid på posten ska ändras under tillträdande presidenten Joe Bidens mandatperiod.

Men innan denna händelse har det varit tyst om Guatemala i världens medier under 2020. 

Sedan april 2020 har tusentals guatemalaner över hela landet hissat vita flaggor på gatorna och från sina fönster för att signalera det skriande behovet av mat. Utvecklingen visar på en av pandemins sidoeffekter: hunger. Guatemala hade redan innan covid-19 pandemin den sjätte högsta förekomsten av undernäring i världen med så många som 47 procent av landets barn i riskzonen för kroniska effekter på grund av undernäring. Ungefär 35 av 1000 födda barn i landet dör före sin femårsdag.  

FN har också varnat för att effekterna av nedstängningen av landet fått katastrofala konsekvenser. En stor del av den arbetsföra befolkningen arbetar inom den informella sektorn och tillhör inte socialförsäkringssystemet. De lever för dagen och har ofta ingen buffert. 

64-åriga presidenten Alejandro Giammattei vann valet 2019 på löften om att bekämpa korruptionen och den organiserade brottsligheten. Men hans första tid vid makten har präglats av kontroverser kring hans hantering av pandemin.

Landets kongress, där regeringsvänliga konservativa partier är i majoritet, godkände under hösten den största statsbudgeten i landets historia. 

Den största delen av satsningarna går till infrastruktur med kopplingar till storföretag, vilket väckt skarp kritik i ett land där fattigdomen är utbredd och hälften av barnen under fem år lider av undernäring.

3 Centralafrikanska republiken

Politisk oro, kupper, inbördeskrig, korruption och vanstyre har gjort Centralafrikanska republiken till ett av Afrikas fattigaste länder, trots rika tillgångar på bland annat diamanter, guld och uran.

Under 2020 firade landet sextio år av självständighet men det var inget som uppmärksammades i omvärlden. Av de 4,9 miljoner invånarna lever 71 procent under den internationella fattigdomsgränsen på 1,90 dollar per dag. FN varnar för att landet under 2021 kommer att ha 2,8 miljoner människor i behov av matbistånd. 

Den senaste våldsvågen i landet utlöstes 2012 när en muslimskt dominerad rebellgrupp under en kort period tog makten i landet. Sedan dess har val hållits och flera fredsavtal har slutits, men oroligheter har fortsatt att blossa upp, trots att FN har trupp i landet.

President Faustin-Archange Touadéra har vunnit presidentvalet den 27 december med nästan 54 procent av rösterna, meddelar valmyndigheten ANE. Två kommer den före detta premiärministern Anicet-Georges Dologuélé med 21 procent. 

Oppositionskandidaterna hävdar dock att fusk har förekommit och kräver att valet ska ogiltigförklaras.

4 Ukraina

För några år sedan var rubrikerna många om situationen i Ukrainas Donbas-region. Under året som gick beräknade FN att 3,4 miljoner människor behövde humanitärt bistånd i Donbas. 

I mitten av 2020 spreds filmer på nyfödda barn på ett hotell i landet. Barnen som fötts upp av surrogatmödrar väntade på att lämnas till utländska par, men hade ”strandats” på hotellet efter nedstängningen av landet i samband med coronapandemin.

Pressfriheten i Ukraina, även i regerings-kontrollerade områden, blir också allt mer problematisk. Politiskt motiverade arresteringar av självständiga journalister är återkommande och mord på journalister blir i vissa fall inte ordentligt utredda.

Stanislav Aseyev var en av få lokala journalister som stannade kvar i Donbass-regionen när inbördeskriget i Ukraina bröt ut 2014. Under pseudonymen Stainslav Vasin bidrog han med texter om det dagliga livet i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk till Mirror Weekly, Radio Free Europe/Radio Liberty och flertalet andra ukrainska medier. 

Under våren 2017 försvann Aseyev spårlöst från sitt hem i närheten av Donetsk. Varken släktingar eller vänner fick kontakt med honom. Samtidigt förnekade ledningen i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk att de hade någonting med Aseyevs försvinnande att göra. 

Det skulle dröja sex månader innan separatistiska representanter gick ut med information om att Aseyev arresterats under anklagelser om spionage. 

Aseyev dömdes till 15 år i maximalt säkerhetsklassad straffkoloni och förbjuds från att bedriva sig åt journalistisk verksamhet i 2.5 år.

Domen har fått hård kritik från bland annat Reportrar utan gränser, Amnesty International och OSSE.

5 Madagaskar

Förra året drabbades det madagaskiska folket av en rad nödsituationer. Covid19-pandemin spreds över hela landet, 67 översvämningar drabbade 13 regioner, malaria och dengue-feber spreds över vissa av landets regioner och en del områden drabbades av extrem torka. Landet är för tredje året i rad ett av de mest underrapporterade enligt CARE. 

Efter tre år av svår torka lider hälften av befolkningen (cirka 1,5 miljoner människor) i södra Madagaskar av hunger, rapporterar FN:s livsmedelsprogram (WFP). Det är tre gånger fler hungrande än vad WFP förutspådde i mitten av 2020.

I dagsläget bedöms 120 000 barn under fem års ålder riskera undernäring och 20 000 barn riskerar att svälta. 

Minskad handel och turism i landet till följd av pandemin väntas minska den ekonomiska tillväxten med 1,2 procent.

Madagaskar har gott om mineraler och bördiga jordar, men politisk instabilitet har hämmat den ekonomiska utvecklingen.

Oppositionspolitikern Harry Laurent Rahajason, tidigare kommunikationsminister, dömdes under hösten till tre års fängelse för att ha kritiserat president Rajoelinas örtbrygd som påstås bota covid-19. Brygden har inte testats vetenskapligt och världshälsoorganisationen WHO har vid flera tillfällen varnat för att sprida och använda den. Rahajason är den tredje oppositionspolitikern som grips på kort tid.

”Inget regn” har blivit ett allt vanligare bekymmer i delstaten Androy på grund av klimatförändringen. Sedan 2013 har regionen kämpat mot en exempellös långvarig torka, förvärrad av El Nino-fenomenet som bidragit med förlängda regnuppehåll. Följden är en humanitär kris där fler än en miljon människor nu riskerar matbrist och undernäring.

Och detta kan bara vara en försmak om en mörkare framtid: enligt flera prognoser kommer temperaturen i södra Madagaskar fortsätta stiga, perioder av torka kommer bli vanligare och nederbörden mer ombytligt. Eftersom jordbruken i Androy förlitar sig helt på regnet, och väldigt lite på moderna bevattningsmetoder, drabbar torkan den fattiga regionen hårdast.

Enligt FN har klimatförändringen ökat interna migrationsströmmar i Madagaskar. 

6 Malawi

Malawi är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder, där sju av tio människor lever under fattigdomsgränsen. Drygt hälften av befolkningen är under 18 år och landet har också en av de lägsta bruttonationalinkomsterna per capita i världen.

Nittio procent av befolkningen jobbar inom jordbruket som står för en tredjedel av bruttonationalprodukten. Malawis viktigaste gröda är majs, som är en relativt näringsfattig gröda. En konsekvens av det här är att många barn drabbas av dvärgväxt på grund av undernäring. 

Hiv-epidemin har slagit mycket hårt mot Malawi och orsakat kraftigt sänkt medellivslängd. President Hastings Kamuzu Banda styrde landet efter självständigheten från Storbritannien 1964, efter hand allt mer diktatoriskt. När fria val tvingades fram 1994 röstades Banda bort från makten och flerpartisystem råder sedan dess. Två tredjedelar av befolkningen är under 20 år.

Två regeringsmedlemmar, transportministern och landsbygdsministern, har avlidit på grund av covid-19. President Lazarus Chakwera skyller uppgången på att människor varit mindre noggranna under jul- och nyårshelgerna och struntat i rekommendationerna att bära munskydd.

Malawi ska sommaren 2021 öppna sin första ambassad i Israel och landet har valt att lägga den i Jerusalem. 

7 Pakistan

Världens femte mest folkrika land ställdes under 2020 inför tre stora katastrofer: covid19-pandemin, gräshoppssvärmar och urbana översvämningar. 

De tre katastroferna tillsammans har inneburit att cirka 6,7 ​​miljoner pakistanier är i behov av mat och jordbruksstöd. Redan före 2020 var undernäringen utbredd i Pakistan, där fyra av tio barn under fem år lider av näringsbrist. 

Dessutom befinner sig 1,4 miljoner afghaner på flykt i landet. Framför allt har provinserna Baluchistan och Sindh drabbats av torka och översvämningar. 

Pandemin har också ökat ojämlikheten mellan män och kvinnor i landet. 

I fjol trädde dock en ny lag i kraft som tillåter att ett nationellt register över sexualförbrytare upprättas samt att särskilda domstolar inrättas för att påskynda rättsliga prövningar. I vissa fall ska dömda sexualförbrytare kunna straffas med så kallad kemisk kastration. Lagen började beredas efter det att en kvinna utsatts för en grov gruppvåldtäkt ute på en motorväg medan hennes barn var närvarande. Enligt pakistanska myndigheter anmäls elva våldtäkter varje dag i Pakistan, men mörkertalet anses vara betydligt högre.

Före pandemin var Pakistan en av Asiens snabbast växande ekonomier enligt statistik från Världsbanken. 

Landet plågas också av korruption, fattigdom och militant politisk och religiös extremism. Militären utnyttjar våldsamma islamistgrupper i sin kamp mot ärkefienden Indien. 

Taktiken har dock slagit tillbaka mot landet självt som skakats av många terrordåd. 

Både Indien och Pakistan gör i dag också anspråk på Kashmirregionen och betraktar varandra som ockupationsmakter.
Inget av länderna stödjer möjligheten att Kashmir ska få en status som självständig stat.

8 Mali

Mali var en relativt stabil demokrati från 1992, då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur, och fram till en ny militärkupp i mars 2012. Trots ekonomiska reformer har Mali förblivit ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. 

Efter kuppen 2012 har landet plågats av en utdragen konflikt med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister som krävt tusentals människors liv och tvingat hundratusentals på flykt.

Pandemin har förvärrat den humanitära situationen i Mali. På landsbygden i söder, där befolkningstätheten är högst, lever nio av tio personer under fattigdomsgränsen.

Mali kämpar med en andra coronavåg och har hittills haft drygt 6 300 bekräftade fall av covid-19 och 229 dödsfall i virussjukdomen.

Mali, Burkina Faso och Niger delar alla den tveksamma äran att tillhöra världens tio minst utvecklade länder, vilket innebär att det finns en stark grogrund för rekrytering till de militanta grupperna. Vissa tror att jihadisterna kan ge dem ett bättre liv än vad staten kan ge dem.

Jihadisterna har till exempel fokuserat sina rekryteringsinsatser på Fulani-folket. En halvnomadisk etnisk grupp långt ned i den sociala hierarkin. Som boskapsskötare missgynnas de dessutom ofta av statliga utvecklingsprogram, som istället premierar jordbruksbefolkningen.

Detta har lett till att andra etniska grupper, som känner sig hotade av jihadisterna, bildat självförsvarsstyrkor som attackerat Fulani-byar och utfört massakrer som liknar etnisk resning.

De militanta grupperna har också bytt taktik, från att utföra riktade mord på regeringsföreträdare, soldater och lokala ledare, till att ägna sig åt urskillningslösa attacker mot civila och deras byar.

De statliga säkerhetsstyrkornas respons har i mångt och mycket enbart förvärrat situationen. Förra året var Maliska styrkor inblandade i en massaker i Mopti-regionen. Om norra Burkina Faso har det rapporterats att säkerhetsstyrkorna dödar tre gånger fler civila än vad jihadisterna gör.

En undersökning som genomförts av organisationen International Alert menar att den ökande extremismen i västra Sahel snarare beror på svaga stater än fundamentalistisk religiös ideologi. ”Verkliga eller upplevda missbruk av myndigheter – ofta med straffrihet – har lett till frustrationer som våldsamma extremister utnyttjar. Dessa grupper använder kritik av statlig korruption för att uppmuntra samhällen att omfamna en alternativ politisk och social modell, inspirerad av sharia,” menar Marco Simonetti, regionchef på International Alerts avdelning för Västafrika. 

9 Papua Nya Guinea

År 2020 beräknade FN att cirka 4,6 miljoner människor i Papua Nya Guinea (över hälften av befolkningen) är i behov av humanitärt bistånd.

President- och parlamentsvalet i Bougainville avslutades under hösten efter att ha pågått sedan den 12 augusti. Valet skulle ha hållit redan i maj men har fått skjutas fram två gånger på grund av coronapandemin. 

Valrörelsen beskrivs som lugn men anklagelser om röstköp förekommer. Ishmael Toroama, före detta befäl för den väpnade separatistgruppen Bougainvilles revolutionära armé (BRA), vinner presidentvalet med 61,4 procent av rösterna mot 38,6 procent för tvåan, prästen och tidigare parlamentsledamoten Simon Dumarinu

Den kopparrika ön Bougainville har tidigare försökte uppnå självständighet i ett inbördeskrig som pågick i ett decennium och krävde tusentals dödsoffer. Vapenvila ingicks 1998 och Bougainville fick långtgående självstyre 2005.

10 Zambia

Zambia är en av världens ledande kopparproducenter. Det har varit såväl en välsignelse som en förbannelse för invånarna, vars välstånd är beroende av kopparpriset. Idag räknas Zambia som ett lägre medelinkomstland, samtidigt som över halva befolkningen lever i fattigdom.

I Zambia är 10,1 miljoner, eller cirka 56 procent av befolkningen, i behov av humanitärt bistånd till följd av allvarlig torka och översvämningar. 

Landet har ett svagt hälsosystem med en i princip icke existerande intensivvård.

I december sköts två demonstranter till döds när kravallpolis försöker skingra en grupp demonstranter som samlats utanför polisens högkvarter i huvudstaden Lusaka. 

Oppositionsledaren Hakainde Hichilema hade tidigare kallats till polisen för att svara på frågor om ett fastighetsköp han gjort för 20 år sedan. Flera hundra människor samlades för att protestera mot utfrågningen. Oppositionsledaren har tidigare anklagat presidenten för att ha misskött ekonomin, vilket bl.a har lett till stigande arbetslöshet och matpriser samt elbrist och gruvnedläggningar.

Källor: CARE:s rapport, IU.s landguide. I förra årets lista återfanns Etiopien, Kongo och Tchad men dessa länder har bevakats mer under 2020 än under 2019. Foto: Xavier Donat via Flickr / CC BY-NC-ND 2.5.

Av Martin Schibbye