Nyheter om , ,

FAQ: Azerbajdzjansk militäroffensiv mot Armenien i morse

Under natten till tisdagen inledde Azerbajdzjan en offensiv mot Armenien. Blankspots reporter Rasmus Canbäck reder ut vad som händer.

Av 13 september, 2022

För en månad sedan var Rasmus Canbäck på reportageresa i Armeniens gränstrakter till Azerbajdzjan. Snart släpper han en bok om konflikten om Nagorno-Karabach. Vi ställde fem frågor till honom om morgonens händelseutveckling.

Vad är det som händer nu?

– Strax efter midnatt lokal tid rapporterade den armeniska försvarsmakten att azerbajdzjanska raketer riktats mot fem positioner i Armenien. Det rör sig alltså inte om den disputerade regionen Nagorno-Karabach där det så sent som 2020 var ett fullskaligt krig mellan parterna. Sedan midnatt har raketattackerna intensifierats och rapporter kommer om markstrider i flera områden i framförallt Syunikprovinsen i södra Armenien. Azerbajdzjan beskyller Armenien för att ha anfallit först, men den som kan regionen och förstår konflikten så ska man ta det med en nypa salt.

– Måndagen föregicks av att man såg turkiska förflyttningar av militärtransporter till staden Ganja i Azerbajdzjan, där det finns en stor militärflygplats. På bilder syntes även turkiska flygplan av modell F-4 och F-16. Försvarsmakten i Nagorno-Karabach rapporterade också om skottlossning i byn Taghavard och Krasnij Bazar.

Vilka reaktioner ser vi i omvärlden under morgonen?

– En omedelbar reaktion var förflyttningar av ryska trupper som är stationerade i staden Gjumrij i nordvästra Armenien. Armenien ingår i Den kollektiva säkerhetspakten, CSTO, – den ryska versionen av NATO – och åkallade ganska omedelbart Moskvas uppmärksamhet med intentionen att aktivera säkerhetsklausuler. Azerbajdzjan som å sin sida ingick i ett alliansavtal med Ryssland den 24 februari i år står trots det närmre Turkiet. Vi kan förvänta oss att tydliga fördömanden kommer in under dagen. Hur Ryssland väljer att agera är inte klargjort än, men det är Moskva som har makten att se till att ett eldupphör träder i kraft – vilket de redan arbetar med. Källor inom den armeniska regeringen tillbakavisar dock uppgifterna om att det har slutits ett eldupphör

Varför startas detta krig just nu?

– En orsak kan vara att offensiven i Ukraina inte går som tänkt för Ryssland och att Azerbajdzjan helt enkelt finner det vara god tajming. Den bärande orsaken är dock att Azerbajdzjan vill tvinga fram ett avtal så snart som möjligt med Armenien där den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach överger sina territoriella anspråk. I de senaste fredssamtalen som hölls mellan länderna med Europarådets ordförande Charles Michel uttryckte Azerbajdzjan en stark vilja om att det ska ske så snart som möjligt. Eskaleringen har skett sedan i augusti. EU har genom sin särskilda representant i Kaukasien, Toivo Klaar, manat till båda sidor att upphöra striderna. Man får tolka bristen på fördömanden mot Azerbajdzjan som att EU fortfarande orienterar sig i vad som händer.

– Bristen på fördömanden från världssamfundet är orsaken till att Azerbajdzjan har lärt sig att man kan få igenom sin vilja med våld. Tvärtom så belönades Azerbajdzjan i somras med nya lukrativa energiavtal med EU.

Vad är Azerbajdzjans omedelbara mål med denna eskalering?

– Litet har blivit sagt om det och den azerbajdzjanska försvarsministern läste bara innantill från ett pressmeddelande i natt. Däremot har azerbajdzjanska statsmedier skrivit att Azerbajdzjan ämnar att upprätta en buffertzon i Armenien, likt den som Turkiet vill upprätta i norra Syrien.

Har det kommit uppgifter om skadade civila?

– Under morgonen har det kommit uppgifter om skadad civil infrastruktur. Det är fortfarande oklart vad. Jag var i gränsområden i slutet på juli. Azerbajdzjanska trupper bor inte mer än ett stenkast ifrån civilbefolkning i Armenien. Jag har svårt att se att civila inte skulle ha skadats, eller dödats. Några av dem har dessutom beväpnat sig själva.

Är detta ett misslyckande för de fredsprocesser som har funnits genom åren?

– FN:s säkerhetsråd uppdrog 1993 åt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, att genom en särskild grupp – Minskgruppen – ansvara för fredsförhandlingarna. Frankrike, Ryssland och USA är medordföranden. De pågick i 28 år utan större resultat. Dels för att Armeniens dåvarande regering var handlingsvag, dels för att Azerbajdzjan i längden hade mer att förlora på de förslag som lades fram, åtminstone enligt den kompromisslösa retorik som regimen för i dag. Azerbajdzjan avbröt fredsförhandlingarna hösten 2020 med att anfalla Nagorno-Karabach.

– Sedan dess har förhandlingarna legat hos Moskva och Bryssel som i icke-internationellt erkända konstellationer har gjort tappra försök att dra processen framåt. Azerbajdzjan har återupprepade gånger efter kriget 2020 sagt att Minskgruppen inte existerar. Senast skedde det när USA utnämnde en välrespekterad diplomat som ny ambassadör i gruppen i augusti. Azerbajdzjan tolkade det då som en provokation och kallade det för ”skamfullt”.

– När USA:s och Rysslands utrikesministrar träffades i Stockholm i december förra året var synen på fredsförhandlingarna i Nagorno-Karabach det enda som de kom överens om. Ann Linde som då var ordförande för OSSE berömde Ryssland för sin insats i medlandet mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Kommer det att eskalera?

– Det beror helt på Rysslands roll i det hela. Den stora frågan är om de lyckas att få fram ett omedelbart eldupphör mellan de stridande parterna. Under morgonen har Ryssland rapporterat om detta skett, men det är inte säkert att eldupphöret hålls fast vid. Vid kriget i Nagorno-Karabach 2020 så bröts det fyra gånger innan ett mer bestående avtal kom till.

Sista frågan. Du var i Armenien för en månad sedan, hur var stämningen?

– Den var annorlunda från till och med ett år tidigare då jag reste till Nagorno-Karabach. Vid gränserna var det betydligt mer spänt och den ryska närvaron hade ökat. Jag vet inte om man ska kalla det cyniskt eller inte, men vid vissa platser står armeniska och azerbajdzjanska trupper kanske 50 eller 100 meter från varandra. Känslan var att det enda som hindrade dem från att skjuta var de ryska trupperna, vars mandat är reglerat genom ett avtal från november 2020. Övriga delegater i Minskgruppen har inofficiellt godkänt dem.

Uppdatering: (13 sept 11.36): Källor inom den armeniska regeringen tillbakavisar uppgifterna om att det har slutits ett eldupphör. Detta har adderats i artikeln.

Blankspot publicerar de kommande veckorna en artikelserie från Rasmus Canbäcks reportageresa till Armenien. Stöd oss för att göra mer journalistik möjlig.

Toppfoto från Latjinkorridoren på vägen till Nagorno-Karabach, från juli. Nagorno-Karabachs berg är i bakgrunden.

Stöd oss så kan vi fortsätta att publicera reportage. Du kan också skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.

Av