Brit Stakston tittar bortom målspurten och hittar de signaler i resultatet som berättar om hur demokratin i landet egentligen mår.
Av Brit Stakston 6 november, 2020
Oavsett vad man tycker om den svenska fascinationen för USA i stort, från populärkultur, sport till politik, så är det ett faktum att det som sker där snart avspeglar sig i trender, fenomen och valstrategier även här.
Igår skrev socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad i en debattartikel hos Aftonbladet om att intresset för USA-valet också behövs på hemmaplan.
Hon hoppades att alla som engagerat sig i det amerikanska valet nu skulle aktivera sig och visst finns det några viktiga trender för demokratin att utläsa ur den amerikanska valrörelsen.
Det historiska höga valdeltagandet
Till de trender som kan hänföras till glädjande styrkebesked för demokratin hör det historiskt höga valdeltagandet som kunnat ske i USA trots en pågående andra våg av pandemin.
Förtidsröstandet fick ett stort genomslag när säkra alternativ behövdes för att man ska kunna undvika smitta och för att säkerställa möjligheten att använda sin rösträtt. Tre dagar före valdagen hade 94 miljoner röster redan avgetts vilket kan jämföras med att under valet 2016 förtidsröstade totalt 58.3 miljoner väljare.
Enligt U.S Elections har totalt 160 miljoner amerikaner röstat i valet 2020 vilket motsvarar dryga 69 procent av den röstberättigade befolkningen. Den slutgiltiga exakta siffran är inte klar eftersom alla röster ännu inte är räknade.
Det är drygt 10 procentenheter mer än 2016 då 59,2 procent röstade. Det tidigare rekordet i antalet röstande var 64 procent från år 2008.
Valintresset i stort bedöms ha ökats i en mix av missnöjesröster mot Trump samt starka rörelser mot rasism och polisvåld. Frågor som vuxit sig allt starkare under våren. Ett engagemang som trots pandemin letat sig ut på gator och torg över hela landet och till stor del engagerat unga offline såväl som online.
Ungas rösträtt som i vissa stater kan ha spelat en avgörande roll
I den utsträckning som unga använt sig av sin rösträtt i det amerikanska valet i år kan ses som ytterligare ett styrkebesked för demokratin. Deras andel har åtminstone inte minskat och i vissa vågmästarstater kan deras röster till och med avgöra valet.
Andelen unga i det här valet av det totala antalet väljare antas bli minst 17 procent, jämfört med 2016 då de var 16 procent, men totalsiffran kan komma att uppdateras. Och deras andel i vissa stater kommer proportionerligt vara större.
Unga har i amerikanska val har alltid haft ett mycket lägre valdeltagande än äldre väljare. Klyftan mellan hur många av de yngsta respektive äldsta väljarna som röstar är bekymrande.
Men även om det endast handlar om någon procentenhet mer av unga väljare i år så är detta valdeltagande så viktigt, dels för att de trots allt har lyckats rösta dels att många av dem kan stå på tröskeln till ett livslångt engagemang.
De har gått in i den här valrörelsen med erfarenheter av att ha genomfört klimatdemonstrationer, blacklivesmattermarscher och sett vad en hashtagg som metoo kan åstadkomma. Ovanpå detta bär de en oro för sin framtid på grund av polariseringen och pandemin. Dessa väljares fortsatta berättande om sitt engagemang och sin avlagda röst kan inspirera fler.
De unga rösterna ska speglas mot de så ofta nedslående perspektiven av ungas engagemang som framkommit i olika studier.
Nyligen presenterade Centre for the Future of Democracy en studie genomförd med 4000 respondenter med unga från 160 länder som visar hur desillusionerade milleniegenerationen i stort, de som är födda mellan 1981 och 1996, är över demokratin. Tilltron till demokratin visar sig vara störst i länder med populistiska ledare på vänster eller högerskalan.
Missnöjet som helhet befinner sig på de lägsta nivåerna sedan 25 år.
Med scenarion om en hotad demokrati är valdeltagandet bland unga att ses som en resurs att fortsätta analysera och lära av de framgångsexempel som finns. Charlotte Hill från University of California Berkley forskar på val och valdeltagande och menar att det låga valdeltagandet bland unga också ska förstås utifrån att det är så mycket svårare för unga att rösta. Studier visar att åtgärder som underlättar till exempel genom förregistrering eller att man får röstsedeln postad till sig ökar antal röstande. Unga går ofta miste om eller glömmer att utnyttja sin rösträtt för att de inte kan tillräckligt om processen.
De unga väljarna anses kunna ha en direkt avgörande roll i ett par av vågmästarstaterna detta år. Hos organisationen Generation Process som stöttar ungas demokratiutveckling gör man analysen att ”det överväldigande stödet från 18 till 29-åringar är en stor anledning till att Biden överhuvudtaget är konkurrenskraftig i vågmästarstaterna.” De hoppas att man efter valet har tillräckligt med data för att en gång för alla göra upp med myten om att unga inte är engagerade.
I Storbritannien hoppades man på en ”ungdomsbävning” i den sista Brexitomröstningen. Den uteblev men kanske kommer de ungas röster ha mullrat tillräckligt högt för att påverka i det amerikanska valet.
Bland de unga väljarna i åldersgruppen 18-29 år har 61 procent röstat på Joe Biden och 36 procent på Trump. enligt analyser av Center for Information and Researcy on Civic Learning and Engagement, Circle, och data från The Associated Press.
Det är fler unga som stöttar demokraterna detta val än vad som var fallet när Hillary Clinton var demokraternas kandidat
I delstaten Georgia pågår just nu en hårfin väljarkamp. Där utgör gruppen unga väljare 22 procent av det totala antalet röstberättigade, här röstade 55 procent på Biden vilket utgör 140 000 unga röster. Marginalen just nu till Trump är på dryga 9 000 röster, vid midnatt natten till fredag, med 98 procent av rösterna räknade. Här kommer man i efteranalyser kunna inspireras av vad som gjorts i staten för att öka antalet unga som röster, bland annat genom Stacey Abrams projekt The New Georgia.
I Arizona utgör de unga väljarna 17 procent av det totala antalet röstberättigade och där röstade 60 procent av de unga väljarna på Biden.
Tittar man närmare på till exempel gruppen unga svarta så röstar 86 procent av dem på Biden.
Mediernas arbete under valnatten och nu
Det är otvetydigt så att de amerikanska medierna har gått tillbaka till det de gör allra bästa när det kommer till den skarpa valrapporteringen. De har visat upp hela sitt gedigna hantverk och det gäller samtliga större kanaler. Det är som om de kört in på gamla invanda spår av ett arbete som man kan innan och utan.
Alla de lögner som Donald Trump kastar ut sig verkar ha nått en slutpunkt. Inom de flesta områden har han ofta kommit undan med att påstå felaktiga saker. Men när han under valkvällens sista minuter ställer sig i Vita Huset (!) trots att alla röster inte är räknade och väljer att med presidentämbetet som inramning utse sig själv som vinnare så brände han nog till slut av alla säkringar hos de som lyssnade.
Den här gången gick det inte längre.
Det här var bara för galet. Var och en insåg att allt var lögn och hur allvarligt det är att inte ens under ett val ha respekt för rösträkningen och demokratins process. Det blev så tydligt att Donald Trump i grunden inte ens bryr sig om sina väljares rätt att deras röster ska räknas. De är inget värda om de inte läggs på honom.
Donald Trump kommer de närmaste dagarna fortsätta sin process med att ifrågasätta legitimiteten i röstningen för att han inte accepterar valresultatet. Här kommer det krävas starka medier som inte spelar med i hans spel utan tar sig tid att förklara. Det har varit så svårt att följa utvecklingen i USA med de ständiga attackerna mot medier som i perioder också fått dem att tappa fattningen. Det var befriande att se hur alla amerikanska valsändningar äntligen med förfäran reagerade på hans utspel ”om att sluta rösta” under valnatten.
För att försvara väljarnas valintegritet och demokratin.
Dessutom har det varit viktigt att se hur Twitters policy runt val och deras tillämpning av dessa regler har tillämpats i det här skarpa läget i valprocessen.
OROSMOLN:
Polariseringen
Det mest allvarliga sjukdomstillståndet ligger i hur enormt splittrat landet är och Joe Biden, om han väljs in, kommer trots sina tydliga ansatser om att vilja ena landet få arbeta hårt för det. Det är ändå dryga 70 miljoner som röstat på Trump och en stor andel av dem kommer för en lång tid enbart se Joe Biden som en representant för den politiska elit man så föraktar.
I arbetet framåt ska man dock inte underskatta kraften i att många, i båda politiska läger och bland de som inte röstat, längtar efter gemenskap och lugn istället för hat och lögner. Ett USA som ser åtgärder för fler av de problem som finns och rider ut pandemin tillsammans.
Ökad desinformation
Floden av desinformation som sprids nu är en utmaning för alla, från politiker till enskilda individer inklusive de stora nätbolagen. Uthållighet och källtillit är två nyckelfaktorer för att inte lögner och felaktig information ska förstärka konflikter och dra isär människor än mer.
Bristerna i USA:s valsystem
Många problem i USA har sin grund i att den amerikanska grundlagen – från 1700-talet – i grunden inte är en modern demokratisk grundlag. Det menade bland andra statsvetaren Merrick Tabor i en intervju med Blankspot. Att modernisera den och till exempel tillsätta en självständig valmyndighet och utveckla andra delar i det omoderna valsystemet är några angelägna delar att utveckla. Lärdomen från de utökade möjligheterna till att förtidsrösta och det rekordhöga valdeltagandet visar hur angeläget detta är.
Anmärkningsvärt är hur USA under denna valrörelse återkommande förekommer i sammanhang man inte sett framför sig i en demokrati. Den Internationella krisgruppen, ICG varnade nyligen för risk för våld under det amerikanska valet som ett resultat av bland annat hur polariserat landet blivit.
Läs mer:
Election Week 2020: Updated State-by-State Youth Vote
New Data Show Young People Are Poised to Be a Decisive Factor in the 2020 Election
Young People Face Higher Voting Costs and Are Less Informed About State Voting Laws
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.