Analys om , ,

Stakston: Utebliven ungdomsbävning i brittiska valet

Partierna misslyckades med att locka de väljare som påverkas mest av Brexit.

När Storbritannien folkomröstade om ett utträde ur EU i juni 2016 röstade 51.9 procent för att lämna och 48.1 procent för att stanna.

Bland väljarna i åldersgruppen 65+ var valdeltagandet 90 procent och bland de unga väljarna i åldern 18-24 år var motsvarande siffra 64 procent. Antalet unga väljare som valde att rösta blev dock en fördubbling mot vad opinionsundersökningarna hade visat i förväg.

Av resultatet i folkomröstningen kunde man se att ju yngre man var desto större var chansen att man röstade för att stanna i EU. 70 procent av de unga väljarna röstade för att man skulle stanna. Samma mönster har upprepats i de opinionsundersökningar som gjorts sedan dess.  

Nu har det alltså gått drygt tre år och igår det var dags att slutligen avgöra frågan om Brexit.

Väljarna har lagt sin röst på Boris Johnson som blev storsegrare och Storbritannien kommer slutligen gå i mål i januari och träda ur EU. ”Get Brexit done” som konservativa Tories lovat under valksmpsnjandet.

Men det fanns de som hoppades in i det sista att de unga väljarna skulle avgöra frågan till Labours fördel. Unga aktivister över hela världen har det senaste året förenats i gemensamma kamper mot till exempel sexövergrepp genom ”#metoo” och klimatkrisen.

Klimatfrågan har vid sidan av att de brittiska unga väljarna också upplever ett hot mot den fria rörligheten inom EU om Brexit genomförs aktiverat många politiskt och det hoppades man in i det sista skulle tala till Jeremyn Corbyn och Labours fördel. Man bedömde att antalet unga som kommer att rösta denna gång skulle bli mångdubbelt fler. Det talades till och med om en ”youthquake”.

Av de som registrerat sig för att rösta efter att valet offentliggjordes var 68 % unga väljare – vilket slagit alla rekord och höjde förväntningarna. Under valdagen rapporterades det om långa köer av unga väljare.

Labour är det parti som har lagt mest resurser på annonsering i sociala medier på Facebook, Instagram, Tinder och Snapchat. Twitter var inte ett alternativ eftersom de förbjudit all politisk annonsering. Det kommer att bli lärorikt att se utvärderingarna av dessa annonsinvesteringar. Särskilt Snapchat och Tinder som medieval har uppmärksammats i brittisk media. Även i detta val talas det om en stor mängd lögner online och ett digitalt kampanjande som även det måste utvärderas och analyseras i sin helhet särskilt i relation till förtroende för politiker hos väljare.

I stort verkar det redan nu som att valrörelsen även denna gång varit smutsig online precis som under folkomröstningen för tre år sedan.

När Facebookannonserna i detta val studerades i början på december var annonser från Tories i större grad fyllda med påståenden som ifrågasatts av faktagranskande sajter. Facebook har ju meddelat att de ej faktagranskar politisk annonsering.

Labour arbetade enligt dessa första analyser mer med aktivering av sina unga väljare.

Greta Thunberg som i veckan utsågs till årets person i The Time Magazine för sin starka opinionsbildande röst för klimatet får på omslaget också representera ”The power of Youth”.

I de flesta kommentarer till priset har hon betonat att hon delar priset med alla som engagerat sig. Hon lyfte också i sina kanaler fram vikten av att rösta i det brittiska valet och uppmanade alla som kan att rösta.

Hon påminde sina följare om att alla val är ett val för klimatet och mänskligheten. Under klimatmötet i Madrid lyftes den nya gröna given som EU-kommissionen lagt fram som exempel på viktiga åtgärder inom politiken och detta kan spela roll i dagens val för unga brittiska klimataktivister. På listan över konkreta förslag i den gröna given finns klimatneutralitet 2050 och minskade utsläpp av växthusgaser med minst 50 procent om tio år för EU-länderna.

När vallokalerna stängde i Storbritannien beskrevs ännu de unga som en faktor x för utgången. Men lika mycket som man rapporterade om en potentiell ungdomsbävning så lyfte man också fram vilken nyckfull väljarkår detta är. Och vad som är vad här får de närmaste dagarnas eftervalsanalys avslöja. Kanske är de unga globalt engagerade klimataktivisterna för unga. Kanske är frågan om EU något som ännu engagerar för lite eller förvandlats till en trötthet på Brexit och ljugande politiker. Eller så var det skolslutet och det dåliga vädret som var det som i förväg angavs kunna bli tänkbara faktorer som bidrog till att de unga trots allt inte skulle gå och rösta.

Snart vet vi.

Och de ungas tid kommer. Eftervalsanalysen i relation till dem handlar ytterst om deras förtroende för politiker och den representativa demokratin.

Man kan också utgå ifrån att eftervalsanalysen kommer att fokusera en del på digital påverkan och lögner under valrörelsen i de politiska annonserna.

Bildtext: Studenter som står i kö för att rösta på University of Kent. Foto: Dr Emily Guerry

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.